Med mer bioenergi går det att sänka drivmedelskostnaderna och öka elproduktionen. Detta då bioenergi frigör el till annan användningen i Sverige.

Något som förbättrar förutsättningarna att nå klimatmålen. Det menar branschorganisationen Svensk bioenergi- Svebio.

– Jag delar inte uppfattningen att elektrifiering är viktigt för att klara klimatfrågan. Självklart har elektrifiering mängder av tillämpningar där den är riktigt bra eller bäst. Men även elektrifiering måste kunna konkurrera på egna villkor, därför finns det inga rimliga skäl att subventionera fram elektrifiering, säger Gustav Melin vd på Svebio.

– Det som är viktigt för klimatet är att minska användningen av och ersätta fossila bränslen. Då är elektrifiering en möjlighet men man kan också ändra beteende - som att cykla, åka buss eller tåg. Man kan energieffektivisera med bättre maskiner eller genom att isolera hus. Man kan också byta från fossila till förnybara bränslen, biodrivmedel eller e-bränslen. Utsläpp från moderna motorer med bra rening som körs på biodrivmedel har så gott som ingen miljöpåverkan. Bioenergi i olika former är i många lägen mer effektivt än elektrifiering, säger Gustav Melin.

Den branschorganisation han företräder har som uppdrag att öka användningen och utveckla bioenergi som en viktig del av klimatomställningen. Men alltför länge har bioenergins potential hamnat i skuggan i energidebatten trots att bioenergi är Sveriges största energislag och möjligheterna är stora. Fokus har istället legat på att öka elproduktion med mer vindkraft och nu senare också förslag om ny kärnkraft. Enligt Gustav Melin är detta en tankevurpa att politiker ska besluta om vad som är rätt energislag.

– Vi har en avreglerad elmarknad, det borde innebära att politiker håller sig borta från stöd och subventioner till enskilda kraftslag. Subventioner skapar osäkra investeringsvillkor för alla energiföretag som inte får stöd, det gör att investeringar fördröjs eller uteblir. Gustav Melin menar att politikernas uppgift istället är att skapa ramverk med teknikneutrala marknadsförutsättningar för företag att investera i. 

– Då kommer företagen att välja de tekniska lösningar de tror på och investera för att lösa de problem vi har på energimarknaden. Sedan bör staten bara säkerställa tillgång på el genom att upphandla reservkraft för kalla vinterdagar, säger han.

Kriget i Ukraina har enligt honom blivit en väckarklocka och trots det förfärliga har det ändå varit en nyttig läxa för flera Europeiska länder, när det kommer till energiområdet.

– När de ryska gasleveranserna upphörde blev många länder tvungna att hitta andra alternativ för uppvärmning, något som varit bra för den gröna omställningen. Gustav Melin menar att den bioenergi som ersätter rysk naturgas är långt bättre för miljön. 

– Gasen är fossil, en ändlig resurs som orsakar klimatkris. Medan bioenergi är en del av kretsloppet och den tar inte slut. Bioenergi kommer från växter som samlar energi från solen och bygger ihop energirika sockerarter. 

När växterna dör kan energin tas tillvara och omvandlas till värme och el i kraftvärmeverk eller blir biodrivmedel till förbränningsmotorer.

Råvarorna som idag används till bioenergi kommer från skogsbruk, jordbruk och biologiska avfall från skogsindustri och livsmedelsindustri, exempelvis sågspån eller skogsflis, från växter som odlas och frånsamhällets avfall.

– Det man inte tänker på är att bioenergianvändningen i Sverige idag är på totalt 150 TWh alltså mer än alla övriga kraftslag som vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Av dessa 150 TWh blir cirka 25 TWh drivmedel och 14 TWh el, lejonparten av produktionen används för att producera ånga och värme i svensk industri och för uppvärmning av bostäder.

Att använda bioenergi för mer elproduktion har fler fördelar. Inte minst så slipper man bygga dyra ledningsnät eftersom kraftvärmeverken redan ligger hos kunderna i städerna. Som exempel tar Gustav Melin vindkraften vars dilemma är höga kostnader för ledningsnät och att den bara levererar när det blåser.

– Nackdelen med vindkraft är att man inte vet vad den kommer att producera, därför måste man i princip ha lika mycket annan elproduktion för att matcha med när det inte blåser. Det är därför ett bra beslut att låta vindkraftsindustrin själv betala de ledningar som behövs för att leverera elen från vindturbiner till havs, säger han.

Med bioenergi i kraftvärmeverk sker produktionen där energin används, varje svensk stad har en fjärrvärmeanläggning nära brukarna. Därmed krävs det inte alls lika omfattande ledningssystem för att distribuera energin. Det viktiga är inte vilket kraftslag det blir men att alla kraftslag står för sina egna kostnader.

Ett annat bioenergiområde är frågan om grönt drivmedel där den nya regeringen beskyllt biodrivmedel för att orsaka skenande drivmedelspriser, den så kallade reduktionsplikten. Reduktionsplikten gör att i all vanlig diesel är det i år 40 procent förnybar biodiesel.

– Jag tycker att reduktionsplikten är riktigt bra klimatpolitik, säger Gustav Melin.

– Tyvärr är det några faktorer som samverkat till att dieseln blev dyr i år. För det första är det kriget som gjort fossil diesel dyr, för det andra satte man från början för lågt inblandningskrav i reduktionsplikten och ökade med en procent per år, säger han.

Biodrivmedelsanvändning har därför inte ökat mellan 2017 och 2021. Från första augusti 2021 ökade inblandningskravet med 10 procent på ett halvår. Samtidigt som nya fabriker kommer igång nästa år.

– Vi tror att priserna på biodrivmedel sjunker nästa år. Den som vill ha lägsta dieselpris kan redan nu tanka RME100. Jag tankade det i min Volvo när jag körde från Linköping till Stockholm nyligen.

Gustav Melin vill gärna att regeringen behåller reduktionsplikten, även om det varit en faktor som drivit upp diesel och bensin priserna.

– Om man vill sänka priset kan man sänka pliktavgiften och se till att upphandla svensk produktion av biodrivmedel. Då får man upp utbudet, ner priset och arbetstillfällen på svensk landsbygd. Det är bra för alla, säger Gustav Melin.

Efter ett samtal med Gustav Melin står det klart att han är övertygad om att biobränsle helt klart  är en del av framtiden för att klara klimatmålen. Även om elbilsutvecklingen kommer starkt finns det inte skäl att sluta med bilar som har förbränningsmotorer.

– Det finns inget hälsoskäl att byta förbränningsmotorn mot elbilar. Idag är moderna motorer utrustade med så bra rening att hälsoproblemen är mycket små. Mer än 90 procent av alla partikelutsläpp från bilar kommer från slitage av däck och asfalt. När det gäller elbilar finns risk att partikelutsläppen blir större eftersom dessa är tyngre och däcken slits mer. Så länge inte batterierna tillverkas med förnybar el svarar sammantaget elbilen för mer klimatutsläpp än en modern diesel eller bensinbil som går på biodrivmedel, säger Gustav Melin. Och han lever själv som han lär.

– Jag köpte en ny dieselbil för några år sedan, just nu är det bäst för klimatet om man kör på HVO100. Dieselbilen vinner över elbilen som måste gå 5000 mil för att komma ikapp utsläppen från en dieselbil som går på fossil diesel. Men jag tycker att marknaden kan få avgöra om det blir elbilar eller biodrivmedel. Ta bort alla subventioner och gör fossila utsläpp dyra, då löser vi klimatomställningen ganska fort, avslutar Gustav Melin.