Göteborgsbaserade Smartergy har utvecklat en unik AI-baserad teknologi för energilagring i form av modulära batteripaket. Med sin intelligenta teknologi gör Smartergy det möjligt att säkra tillgången till elenergi och möta utmaningar som elprisvariationer, effektbegränsningar på nätet och en ökande andel volatil väderberoende energiproduktion. 

Koldioxidutsläpp betraktas av många som den främsta orsaken till den pågående klimatkrisen. På senare år har striktare lagkrav och tuffare krav från andra företag gjort att allt fler företag arbetare strukturerat och långsiktigt för att minimera sina koldioxidutsläpp. Att verka aktivt för att minimera klimatavtrycket kan på sikt utvecklas till en hygienfaktor för hela näringslivet.

"Who doesn't want to bring his electricity bill down to zero?” This question was the starting point for Mihály Petróczi, CEO of VSF Solutions AB. VSF in this name stands for Virtual Solar Farm. Acting as the linking pin between investors and a large company with which he is working, he offers the opportunity to solar installers, investors, and those who are not in the position to place solar panels on their own roofs to participate in a solar project. Besides this project, he offers more investment opportunities that help save the planet.

Det senaste året har det blivit tydligare än någonsin att världens energimarknader är tätt sammankopplade. Ukrainakriget, volatila elpriser och EU-regler som syftar till att minimera behovet av rysk energi har illustrerat komplexiteten i Sveriges och övriga Europas energimarknader. Svensk elmarknad är i allra högsta grad beroende av globala faktorer och det blir framöver fortsatt viktigt att hålla fokus på såväl försörjningstrygghet som ekologisk hållbarhet och konkurrenskraft.

SunRoof, som bygger kraftfulla 2-i-1 solcellstak och innovativa fasader som genererar solenergi och ersätter behovet av ett traditionellt tak, drivs av visionen att påskynda världens övergång till förnybara energikällor. SunRoof erbjuder stilrena solcellstak som gör att kunden aldrig ska behöva kompromissa mellan design och funktion.

FN:s handlingsplan Agenda 2030 formulerar tydliga globala mål för samhällets hållbara omställning. Agenda 2030 har utvecklats till det ledande styrdokumentet för Sveriges och många andra länders hållbarhetsarbete. Sverige ligger långt fram i arbetet med att nå målen för 2030, men tempot behöver öka för att vi ska nå både Agenda 2030-målen och våra nationella miljökvalitetsmål.

Den svenska börsnoterade industrikoncernen Vimab Group växer så det knakar. Omsättningen har ökat drygt 40 procent under årets första nio månader. Bland annat är intresset stort för storskaliga batterilösningar utvecklade av
dotterbolaget Vimab Bess.

I maj 2024 arrangeras Energimässan på Kistamässan i Stockholm. En nyhet för 2024 är konferensen Sveriges Energiforum, som arrangeras parallellt och kommer att bestå av ett femtiotal programpunkter. På Sveriges Energiforum samlas ledande svenska och internationella energiexperter för att dela med sig av sina erfarenheter kring framtida energilösningar och satsningar.

Sverige är en exportnation som ligger i utkanten av Europa och är beroende av en välfungerande exportinfrastruktur med pålitliga förbindelser till den europeiska kontinenten. När den tysk-dansk Fehmarn Bält-förbindelsen står klar 2029 kommer det att öka godstågskapaciteten och öka möjligheterna för den svenska exportindustrin. Men för det krävs mer järnväg i Sverige. Redan idag finns ett tydligt behov av en ökad redundans i järnvägsförbindelserna från Sverige ut till kontinenten.

Energieffektivisering sparar inte bara pengar, det är också bra för klimatet, sänker elpriserna och bidrar till en bättre inomhusmiljö. Medvetenheten om effekten av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder är relativt hög, men endast cirka 30 procent av dem genomförs. Intresseorganisationen Energieffektiviseringsföretagen verkar för att öka takten i Sveriges energieffektivisering.

Superstate är ett Stockholmsbaserat innovationsföretag specialiserat på att erbjuda marknadens mest effektiva solföljningslösningar. Företaget strävar efter att agera katalysator för innovativa solföljningsprodukter och lanserade hösten 2023 den banbrytande helautomatiska solföljaren “Solarmotion”.

Att tillgodose företagens kompetensbehov är en förutsättning för att elektrifieringen och samhällets gröna omställning ska kunna genomföras. Den pågående elektrifieringen väntas generera helt nya näringsgrenar, vilket skapar behov av helt nya kompetenser. Energilagring genom vätgas och etablering av storskaliga havsbaserade vindkraftsparker är sådana exempel.

Climate Recovery erbjuder ett revolutionerande koncept för ventilationskanaler. Dessa är tillverkade av återvunnet glas som alternativ till plåt. Energi- och materialsnålt och därmed miljö- och klimatvänligt är framträdande kvaliteter.

Att vara producent av plast-baserade förpackningsmaterial är i dagens läge förknippat med många utmaningar. Men genom att göra som Alfapac och satsa stenhårt på utveckling och investeringar, kan man rakryggat stå för sina produkter och dessutom leverera hållbara alternativ till kunderna.

 
Plastindustrin har genomgått stora förändringar under senare år. Nya regelverk, kundernas krav och egen vilja att utvecklas pressar fram nya lösningar. Fokuset på att ta fram hållbara plastmaterial har haft en raketartad utveckling och ytterligare stora kliv väntasi en nära framtid. 

 
På Alfapac, en av Sveriges största producenter av platsemballage, har man under de senaste ett och ett halvt åren investerat 30 miljoner kronor på att miljöanpassa sitt arbete bland annat genom nya maskiner och en beslutad installation av solceller. Man har också tredubblat bemanningen på utvecklingsavdelningen de senaste tre åren och är nu ännu bättre rustade för att svara på kundernas frågor, som är många och till största delen handlar om hållbarhet och klimatpåverkan.

Det är en otroligt komplex bransch som vi verkar i. Människor utgår oftast ifrån att något är svart eller vitt, bra eller dåligt, men det finns mängder av gråtoner när det kommer till plasten som material. Idag handlar nästan hela vår vardag om att på olika sätt utveckla mer miljö- och klimatsmarta produkter för att hjälpa våra kunder att reducera sin miljöbelastning, konstaterar Mats Olson, VD för Alfapac, som tillverkar plastfilm för industriella förpackningar och tekniska applikationer.

En av de främsta sakerna Mats Olson slår fast är att det är skillnad på plast och plast. Alfapac lever efter devisen "Rätt plast på rätt plats", vilket syftar på att det finns mängder av olika plastmaterial, med väldigt varierande klimatavtryck och användningsområden. Det finns traditionell plast gjord av fossil olja, men det finns även ny plast gjord av ickefossil olja såsom tallolja, vegetabiliska oljor eller överblivet matfett från livsmedelsproduktion. Utöver detta finns även material gjorda av cellulosafiber från växtriket och andra förnyelsebara material. Dessutom finns all återvunnen plastråvara som är en stor del av Alfapacs produktion.

Det kan även variera hur materialet på bästa sätt skall tas om hand efter användning. Ibland är det bäst med material som kan återvinnas, i andra fall är det bättre med material som kan komposteras.

 Det finns alltså många sätt att tillverka plastfilm på och många av dem är fossilfria.

 
Redan idag är 40 procent av den plast vi använder i vår produktion fossilfri, vilket innebär att den inte har genererat några koldioxidutsläpp från fossil olja och är tillverkad antingen av återvunnet material, eller nya plaster tillverkade av förnyelsebara råvaror. 

 
Och som Mats Olsson tidigare slagit fast så är inte plasten ”svart eller vit” som förpackningsmaterial. I livsmedelsindustrin är den till exempel många gånger en förutsättning för att minska matsvinnet, vilket står för en stor CO2-belastning idag. 

Enligt Livsmedelsverket ger varje kilo matsvinn under produktionen upphov till 1,6 kilo CO2. Så om inte gurkan vore plastinslagen, skulle den bara ha en bråkdel av den hållbarhet som den har i sitt plasthölje och på så sätt riskera att belasta miljön helt i onödan.

I framtiden ser Mats Olsson att många nya steg kommer tas mot att göra plasten till ett ännu hållbarare material. Bland annat nämner han de utvecklingsprojekt som pågår kring att på kemisk väg kunna bryta ner plasten i dess beståndsdelar, för att kunna producera ny återvunnen plast som klarar helt andra krav än de blandningar som finns idag. Alfapac deltar själva också i flera olika forskningsprojekt och har dessutom börjat formulera sina egna klimatmål i enlighet med Scienced Based Target Initiative (SBTi). Genom detta tar Alfapac sitt ansvar för att på ett konkret sätt bidra till att klimatmålen i Parisavtalet uppnås.

- Även om det innebär ett stort arbete att ständigt hålla sig uppdaterad avseende nya lagar och regelverk, miljökrav, forskningsframsteg, teknik- och råvaruutveckling, är det ett absolut nödvändigt arbete som vi måste göra för att kunna erbjuda våra kunder relevanta produkter och rådgivning, säger Mats Olson.

 FAKTA

• Sedan 44 år ägs företaget av J. Gunnar Olson, far till VD Mats Olson.
• På produktionsanläggningen i Åsbro finns 95 anställda.
• Företaget grundades 1969, omsätter 270 miljoner och producerar 7000 ton plastprodukter om året.
• Alfapac har 500 receptblandningar för varierande applikationer och har bedrivit återvinning av sitt eget produktionsspill i över 50 år. 
• 100 procent av företagets emballage-produkter är idag återvinningsbara.

Tunga transporter behöver bli fossilfria om Sverige ska nå sina klimatmål senast 2045. Elektrifieringen går för långsamt och därför går nu tre stora energibolag tillsammans och bildar GITO Heavy Charging Solutions AB.

Bakom GITO står Mälarenergi, Öresundskraft och Jönköping Energi som tillsammans investerar 300 miljoner kronor i bolaget över tre år. De har samtliga lång erfarenhet av energisystem och laddinfrastruktur. Målet är att skapa en ledande nationell aktör för laddning av tunga fordon med fokus på depå- och destinationsladdning.

– Idag finns inte tillräckligt med laddstationer för tunga transporter. Om elektrifieringen ska lyckas behövs denna storsatsning, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköping Energi.

De tre energibolagen har idag åtta laddstationer for tunga fordon i drift eller under uppbyggnad. Dessa stationer kommer så fort det är möjligt att föras över till GITO. Under 2023 ska bolaget etablera fler laddstationer för tunga transporter.

Fokus ligger främst på privata och semipublika laddstationer i mellersta och södra Sverige.

– I GITO samlar vi spetskompetens och skalar upp verksamheten för att erbjuda de lösningar som elektrifieringen kräver, säger Niklas Gunnar, vd på Mälarenergi.

Nu bjuder GITO in transportörer, logistikcenter, transportköpare, markägare och kommuner till dialog och samarbete. GITO kommer erbjuda helhetslösningar för varje kund och att bygga upp en regional samverkan som ger fördelar för alla parter.

– Vi ska finnas där våra kunder behöver oss och när de behöver oss. Det ger dem trygghet och möjlighet att elektrifiera sina flottor, säger Anders Östlund, vd på Öresundskraft.

Intresset för solenergi är just nu rekordstort i Sverige, bland såväl företag som privatpersoner. Höga elpriser har bidragit till att intresset för att investera i solenergi har accelererat ytterligare. Samtidigt står branschen inför flera utmaningar.

Svenska företag och privatpersoner behöver snabbt en ökad tillgång till ren och billig energi, för att vi ska klara klimatomställningen. Samtidigt ligger Sverige efter flera andra europeiska länder vad gäller nyttjandet av solenergins potential. Vår vision är att solenergin ska stå för 15 procent av den svenska energimixen. Vi menar att solvärme kan stå för 15 procent av Sveriges användning av värme och solkraft för 15 procent av Sveriges användning av el. Hittills har nationella mål och en strategi för solenergi saknats i Sverige. Det är nu hög tid att regeringen tar tag i frågan, säger Anna Werner.

Svensk Solenergi vill undanröja hinder och öppna upp för en expansion på solenergimarknaden, bland annat genom att slopa energiskatten på egenanvänd el och eliminera onödig skatteadministration. Anna Werner anser även att Sverige bör överväga och analysera EU:s förslag som innebär att man i framtiden bör ställa krav på solceller vid nybyggnation och omfattanderenoveringsprojekt.

Kompetensbrist och långa leveranstider
–Efterfrågan på solcellsanläggningar är stark men en stor utmaning är de ryckiga och ofta långa leveranstiderna från Asien, där merparten av solpanelerna tillverkas. Ytterligare en utmaning är bristen på kvalificerade medarbetare, såväl projektörer som montörer och projektledare. Många installationsföretag väljer därför att på egen hand utbilda sina montörer i exempelvis taksäkerhet och fallskydd, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

För att öka andelen solenergi i Sveriges totala energimix krävs fler storskaliga solparker. I dagsläget är det ofta svårt att beviljas tillstånd att bygga den här typen av solparker i delar av landet där marken i stället kan användas till livsmedelsproduktion. Det gäller exempelvis i Skåne, där elpriset är som högst och intresset för att etablera storskaliga solparker är stort.

–Vi anser att den allra bästa jordbruksmarken i första hand bör användas för livsmedelsproduktion. Däremot tycker vi att något sämre jordbruksmark eller mark som inte används till jordbruk mycket väl skulle kunna nyttjas för solenergiproduktion i betydligt större utsträckning, säger Anna Werner. 

Inkludera solenergi i riksintresse för energiproduktion

Det kan i dagsläget ta flera år för länsstyrelsen att handlägga en ansökan om att anlägga en solcellspark. Det är alltför lång tid för att Sverige ska kunna nå sina gröna energimål och för att andelen solenergi ska öka i landet.

–Solenergi bör inkluderas när riksintresse för energiproduktion definieras genom att storskalig solkraft och solvärme inkluderas. Man bör även satsa på tydliga tillståndsprocesser med ett tak för hur lång tid handläggningen av solenergianläggningar får ta. Tillståndsprocessen utgör i många fall ett hinder för storskalig solenergiutbyggnad, säger Anna Werner.

Hon efterlyser även mer forskning på solenergi i Sverige, i synnerhet med tanke på att det av de flesta betraktas som en viktig framtidsbransch. I synnerhet behövs forskning som inte enbart fokuserar på elektronik och de tekniska aspekterna av solenergi.  Ett steg i rätt riktning är Sveriges nya kompetenscentrum inom solenergi, Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), som etablerades i januari 2022. Visionen för SOLVE är att uppnå ett brett genomslag för solel i Sverige.

Energieffektivisering är en brinnande fråga för industrin. Med en ny banbrytande helhetslöning för energioptimering hjälper Lundaföretaget Sensenode industriföretag att identifiera energitjuvarna i anläggningarna. Resultatet kommer omgående i forma av besparingar och minskade koldioxidutsläpp.

Klimatomställningen driver på elektrifieringen i hela samhället. När det gäller den redan elintensiva industrin beräknas energibehovet öka med 200 procent inom den kommande tioårsperioden. Detta i kombination med ökade energipriser och energibrist har gett svenska industriföretag ett starkt incitament att energieffektivisera verksamheterna. Och det är viktigt att komma igång snabbt för att elen ska räcka till alla.

Startupföretaget Sensenode har utvecklat en digital lösnings för övervakning och effektivisering av energianvändning. Tjänsten riktar sig främst den tillverkande industrin.

– Ett industriföretag har ofta bra koll på sina elabonnemang och kan räkna av energiåtgången på elfakturan. Däremot  har man sällan den övergripande kollen var inne i industrin de tomma lasterna finns och vad man kan göra åt dem, säger Jonas Eriksson, delägare och kommersiellt ansvarig på Sensenode och fortsätter:

– Med vår digitala lösning går det enkelt att både mäta energiåtgången i anläggningen, men också få förslag på direkta åtgärder som både sparar pengar och koldioxidutsläpp.

Tjänsten innehåller en avancerad hård- och mjukvara i from av ett trådlöst mätverktyg samt en komplett kommunikationslösning, allt kopplat till en skalbar mjukvaruplattform. I den ingår också ett analysverktyg som identifierar förbättringar, ger löpande uppföljningar och larmar vid avvikelser.

– Våra energimätare kan mäta allt från gas, värme och vatten och det görs trådlöst. Poängen är att vi har tekniken som kan ge mätvärden på allt i en anläggning oavsett om utrustningen är gammal eller ny.  Det ger våra kunder en övergripande koll som få andra kan erbjuda på marknaden, säger Jonas Eriksson.

En annan fördel med Sensnodes mätteknik är att den mäter alla variabler på alla fyra kanaler samtidigt vilket ger en stor exakthet i mätvärdet.

– Felmarginalen i våra mätvärden ligger under en procent. Betänker man att man använder 10- 20 gigawatt timmar, ja, då är en högre felmarginal väldigt mycket, säger Jonas Eriksson.

Den stora biten i tjänsten ligger i analysverktyget där informationen av mätvärdena processas och ger förslag på förbättringar. Den digitala lösningen konverterar dessutom varje kwh till Co2.

– Man får med andra ord en totalkoll på avtrycket från varje producerad enhet. Dessutom larmar analysverktyget vid avvikelser i energiförbrukningen samt ger förslag på enklare åtgärder.  Ofta handlar åtgärderna om förändring i rutiner som är kopplade till mänskligt beteende men som leder till en energibesparing på 5-15 procent, säger Jonas Eriksson.

Sensenodes digitala lösning kräver inte långa konsulttider och är enkel att komma igång med.  Industriföretagen har i och med det fått ett smidigt verktyg att använda för att jobba med hållbarhet och energieffektivisering. Bland företagets kunder finns industrikoncernen Trelleborg, Epiroc, Volvo Group, Skistar, Thule Group och Boliden. Bakom Sensonode står också investmentföretaget Latour, Almi Greentech samt några mindre investerare i form av affärsänglar.

Det finns många goda skäl för svenska industriföretag att effektivisera sin energikonsumtion, inte minst det faktum att elpriserna för närvarande är rekordhöga. Samtidigt är intresset för en ökad energieffektivisering i industrin rekordhögt.

–Energieffektivisering är ett ämne som i dagsläget är mer aktuellt än någonsin tidigare, inte minst i industrin. Efterfrågan på energieffektiviseringsåtgärder är i dagsläget mycket hög. Jag har arbetat med energieffektiviseringsfrågor i trettio års tid och har aldrig sett ett så stort intresse för ökad kunskap och en så bred medvetenhet kring energieffektiviseringsfrågor som nu. Den nuvarande elprisutvecklingen kan även kan fungera som en accelerator för utvecklingen av nya smarta energieffektiviseringslösningar. Vi behöver tillvarata och förvalta den ökade medvetenheten kring vikten av energieffektivisering på ett bra sätt, säger Lotta Bångens, vd på Energieffektiviseringsföretagen, EEF, en intresseorganisation som drivs av visionen att energieffektivisera Sverige. 

Minskad energiförbrukning gynnar även övriga Europa
De höga energikostnaderna fungerar naturligtvis som ett viktigt incitament för industriföretagens ökade energieffektivisering, men många företag tar även i beaktande att deras energieffektiviseringsåtgärder kan minska övriga Europas importberoende av rysk gas. Energieffektivisering bidrar självklart förbättrar självklart även industriföretagens förutsättningar att nå sina långsiktiga klimatmål.  Det har det belgiska bolaget Niko med mer än 100 års erfarenhet från belysningsstyrning tagit fasta på när de nu utvecklat den nya sensorserien P40 och M40. Med monteringssystemet SnapFit installeras sensorerna genom en enkel vrid-och-klick-rörelse. Och tack vare enkla och verktygslösa kopplingssystem krävs det inte längre några specialverktyg.

En utmaning i arbetet med att energieffektivisera industrin är att industriföretag i allmänhet utgår från ett mer kortsiktigt perspektiv än fastighetsägare när de genomför olika typer av satsningar och investeringar. Ytterligare en avgörande faktor är förstås att energieffektiviseringsåtgärderna inte ska medföra några inskränkningar eller störningar i produktionsverksamheten.

– Samtidigt visar kartläggningar från Energimyndigheten att industriföretag kan minska sin energiförbrukning med uppemot 50 procent genom att energieffektivisera sin belysning, ventilation, tryckluft, uppvärmning, komfortkyla och andra faktorer som inte riskerar att störa produktionsprocessen, säger Lotta Bångens.

Efterlyser nationell energieffektiviseringsstrategi
Energieffektiviseringsföretagen har utvecklat auktorisationer som ska göra det lättare för bland annat industriföretag att orientera sig bland aktörerna på den expansiva energieffektiviseringsmarknaden. Hittills har man tagit fram auktorisationer för leverantörer inom energikartläggning, tryckluft samt teknisk förvaltning energi, men fler områden står på agendan.

–Sverige har hittills inte genomfört någon nationell energieffektiviseringssatsning, men nu är ämnet mer aktuellt än någonsin tidigare. Jag efterlyser därför en övergripande statlig energieffektiviseringssatsning med långsiktiga styrmedel som sträcker sig över en lång tid framåt, exempelvis en blocköverskridande energieffektiviseringsöverenskommelse som signalerar politisk enighet i frågan och som stakar ut riktningen för framtidens energieffektiviseringssatsningar, säger Lotta Bångens. 

Industrigemensamt nätverk behövs
Många industriföretag efterfrågar helhetsleverantörer som kan hjälpa dem att ta ett helhetsgrepp om sina energieffektiviseringsåtgärder. EEF arbetar därför för att fler av deras medlemsföretag ska kunna åta sig helhetsuppdrag som innefattar en totalanalys av industriföretagens energieffektiviseringspotential.

–Jag ser även ett behov av ett industrigemensamt nätverk för energieffektivisering, ett oberoende forum där industriföretagen kan mötas för att utbyta erfarenheter kring olika typer av energieffektiviseringsåtgärder, säger Lotta Bångens.

Vita certifikat är ett effektivt styrmedel
För närvarande pågår en statlig utredning om vita certifikat som ska presenteras i mars 2023. Utredaren ska utforma ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet är att åstadkomma ett marknadsbaserat och kostnadseffektivt styrmedel som kan öka energieffektiviseringstakten i Sverige.

–Jag har en stark tilltro till vita certifikat som ett långsiktigt effektivt styrmedel för en ökad energieffektivisering i industrin. Vita certifikat innebär att det blir obligatoriskt för energibolagen att lotsa sina kunder mot en mer resurseffektiv energianvändning. Genom att involvera energibolagen i industriföretagens energieffektiviseringsarbete kan vi åstadkomma en kompetensöverföring som gynnar såväl industrin som hela samhället, säger Lotta Bångens.

Elektrifieringen är avgörande för att arbetet med klimatmålen ska nås. För att möta industrins snabbt ökade behovet av el, behöver elproduktionen byggas ut skyndsamt - och till lägsta möjliga kostnad. Den stora potentialen ligger då i vindkraften, menar branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Både lands- och havsbaserad vindkraft behövs för att framtidens energibehov ska kunna tillgodoses. Tanken är att vindkraften ska vara en del i Sveriges framtida energimix tillsamman med andra kraftslag samt ny teknik och ett nytt elsystem.

– Vi står inför en otroligt spännande utmaning där vi i framtiden kommer behöva ett dubbelt så stort elsystem än vad vi har idag. Det betyder att vi måste kunna ta till vara på all ny teknik inom alla kraftslag, säger Daniel Badman, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi är den samlade rösten för hela vindkraftens värdekedja. I dag har organisationen över  140 medlemsföretag som innefattar allt från markägare och tillverkare av  vindkrafts-utrustning till industriföretag med stora elbehov, som exempelvis gruvföretaget LKAB och skogsbolag som Holmen och SCA. Organisationens medlemmar har stor tilltro till vindkraften som en av framtidens många energi försörjare. Men det finns också utmaningar med varierande elproduktion från flödande källor som sol- vind- och vatten - solstrålningen- vindhastigheten och nederbörden är inte lika varje dag.

– Därför är det viktigt att ha vindkraftverken  utspridda över landet men också att Sverige är sammanlänkat med våra grannländer - för det blåser ju alltid någonstans. Vindkraften kan också matcha den reglerbara vattenkraften - när vindkraftsproduktionen är hög kan vi spara vatten i magasinen, säger Daniel Badman.

Organisationen sätter också en stor förhoppning till vätgas som en viktig lösning..

– Det som driver elektrifieringen i stor skala är vätgas - det är den stora bulken eftersom den kan ersätta kol i industriella processer.. Här är den havsbaserade vindkraften en förutsättning eftersom det går att producera  CO2-neutral vätgas billigast, säger Daniel Badman.

Ett ökat elbehov är redan idag ett faktum - och det är bråttom att bygga ut allt som går i stor skala. Investeringar i nya energislag är enligt  Energiforsk beräkningar, det snabbast och billigaste att bygga ut.

– Att bygga ut vindkraften på land kostar 30 öre per KWh. För de storskaliga alternativen vi har till buds är det klart billigast. Ansvariga myndigheter har konstaterat att elbehovet ökar snabbare än man tidigare trott, säger Daniel Badman.

Men för att en snabb utbyggnad ska kunna realiseras måste först alla hinder bort. Detta är industriföretagen redan överens om men samma samsyn finns inte inom politiken - även om det nu har börjat luckras upp en aning.

– Historiskt sett har vi varit bortskämda med låga priser vilket nu håller på att ändras. För att behålla konkurrenskraften måste vi även framöver hålla låga priser – jämfört med andra länder – då kommer också industrin att stanna kvar här. För att nödvändiga investeringar ska komma på plats krävs politisk enighet som håller över tid säger Daniel Badman.

För att detta ska bli verklighet menar Svenska Vindenergi att tillståndsprocesserna måste kortas ner till max två år från dagens 10 år. 

– Det skulle ge en tydlig signal att det är dags att växla upp om vi ska klara klimatmålen.

Ett annan bromskloss är bråken om olika energislag i den nationella debatten som riskerar att också sippra ner på kommunnivå.

– Det kommunala vetot behöver därför också förenklas och förbättras så att exempelvis besked kan ges tidigare i processen om en plats är lämplig eller inte att bygga på., säger Daniel Badman.

Han menar att tidsperspektivet för utbyggnaden av en storskalig vindkraft är en viktig faktor att ta hänsyn till.

– Det är jätteviktigt. Man har räknat med att vi behöver bygga ut elproduktionen med  10 TWh per år men just nu bygger vi ut i en takt med 7-8 TWh per år. Men detta måste hålla i över tid och efter 2025 är utbyggnadstakten osäker eftersom antalet tillstånd minskar. Det gör att  Sveriges framtida elförsörjning just nu är osäker, menar Daniel Badman och avslutar:

– I grunden handlar det om att Sverige också ska exportera klimatsmarta och konkurrenskraftiga produkter. Där kan vindkraften bidra för att leverera el när de produkterna tillverkas av industrin. Det får Sverige inte får missa.