Elektrifiering är en av de största förändringarna som gruvindustrin står inför. För att nå de nationella klimatmålen måste utsläppen minska kraftigt redan till 2030, vilket gör att takten i omställningen måste öka betydligt. För att lyckas krävs inte bara nya maskiner, utan också en trygg väg in i tekniken och lösningar som ger lönsamhet från dag ett.

Spårbarhet i virkesflödet har länge varit en central fråga för skogsbruket. Nu när EU:s nya avskogningsförordning (EUDR) träder i kraft den 30 december 2025 blir kraven på kontroll ännu skarpare. Utan full transparens riskerar exportörer kännbara sanktioner – något som gör frågan både strategiskt och affärsmässigt kritisk.

I augusti 2025 bytte Botnia Exploration, som 2023 inledde arbetet med att etablera gruvan i Fäbodtjärn i Västerbotten, namn till Botnia Gold. Namnbytet markerade bolagets viktiga skifte från prospekterings- och fyndighetsutvecklingsbolag till ett lönsamt och guldproducerande gruvbolag med ett starkt kassaflöde.

Potentialen att få ner klimatavtrycket för en byggnad genom att välja takstolar med låg klimatpåverkan är stor. Utöver klart lägst klimatpåverkan erbjuder takstolar i trä en hållbar, robust och resurssnål lösning. 2025 genomfördes ett examensarbete vid Chalmers som pekade på lägre koldioxidutsläpp och en mer miljösmart konstruktion jämfört med andra material.

Hedlunds, som utvecklar, projekterar och tillverkar nyckelfärdiga system för timmerhantering till kunder i sågverksindustrin världen över, har genomfört ett framgångsrikt pilotprojekt med avancerad LIDAR-teknologi i samarbete med Nordanå Trä. LIDAR är den nya generationens sensorteknik för processövervakning vid timmerhantering i sågverksindustrin. Systemet öppnar upp en hel värld av nya möjligheter.

Det svenska skogtechföretaget Tracy of Sweden tar ännu ett stort kliv mot kommersialisering. Bolaget är först i världen med att kunna dokumentera och ge varje stock en spårbar identitet vid kapningen, där varje träds ursprung med platsdata anges. Något som kommer att bli ett krav för morgondagens skogsindustri.

Tusentals svenska skogs- och lantbruksfastigheter står inför ägarbyten de kommande åren. Generationsskiften som drar ut på tiden, blandar ihop ”rättvisa” med marknadsvärden och pressar finansieringen riskerar att både splittra familjer och äventyra driften.

Behovet av metaller och mineraler ökar snabbt. Elektrifiering, fossilfritt stål och den gröna omställningen kräver stora resurser – men gruvdrift förknippas ofta med utsläpp, markintrång och konflikter. Kan framtidens gruvor bli en del av lösningen?

Lägre kostnader, minskad risk, ökad försörjningstrygghet, möjlighet att frigöra kapital och fokusera på kärnkompetensen. Det är några av fördelarna för industriföretag som väljer att köpa energi som en tjänst. Infrastrukturföretaget Nevels helhetserbjudande ”Energi som tjänst” frigör kapital och skapar långsiktigt hållbara lösningar som stärker både företagens lönsamhet och samhällets klimatmål.

Gruvindustrin står inför en förändring där säkerhet, teknik och miljöansvar vävs samman. Tapojärvi möter utmaningarna genom att kombinera praktisk expertis, nya samarbetsformer och kontinuerliga investeringar i människor och innovationer.

Kuusakoski Recycling, som i över 100 år har varit näringslivets kompletta återvinningspartner, erbjuder skräddarsydda och kostnadseffektiva avfallshanterings- och återvinningslösningar som svarar upp till gruv- och stålindustrins föränderliga behov. Kuusakoski brinner för återvinning och cirkulära materialflöden och är specialister på att omvandla restmaterial till värdefulla resurser.

I mer än 100 år har Kiruna förknippats med järn. Men nu ligger gruvbolaget Viscaria i startgroparna för att även låta koppar skina över gruvstaden. Geologiska undersökningar som gjorts visar nämligen att en stor kopparreserv, motsvarande fem procent av Europas behov finns i berget vid ”järnstaden”.

– Europa skriker efter mer koppar och med den här fyndigheten kan vi möta åtminstone fem procent av det årliga behovet snabbare än något annat känt projekt, säger vd Jörgen Olsson.

Svensk gruvsektor arbetar målmedvetet och konsekvent mot en mer produktiv och klimatsmart gruvdrift. Vägen dit går via automatisering, digitalisering och elektrifiering. Digitalisering och automation stärker gruvnäringens konkurrenskraft genom ökad effektivitet, arbetsmiljö och miljöprestanda. Digitaliseringen kan också betraktas som en viktig möjliggörare för hållbar gruvdrift och en avgörande förutsättning för att gruvsektorn på sikt ska nå sina ambitiösa hållbarhetsmål.

Medvetenheten ökar och därmed ökar efterfrågan för produkter med lägre klimatavtryck. Detta är något som Höganäs märkt av.

– Vi ser ett växande intresse från kunder för produkter med lägre klimatavtryck, säger Catharina Nordeman, Vice President Group Sustainability på Höganäs.

Att jobba i gruva idag handlar om teknik, säkerhet och samarbete – inte om hackor och stegar. I guldgruvan, Björkdalsgruvan, utanför Skellefteå möts drivna medarbetare i en modern arbetsmiljö där gemenskapen är stark och karriärmöjligheterna stora, både ovan och under jord.

Med guldpriset på rekordnivåer och en skriande hunger efter strategiska metaller växlar det noterade prospekterings- och utvecklingsbolaget Archelon Natural Resources AB (publ) (”Archelon”) upp i Smålands berggrund. Genom förvärvet av Crustal AB (”Crustal”) och med ny ledning och styrelse samt friskt kapital i ryggen stärker bolaget sin projektportfölj runt den guldrika Gladhammar-gruvan för att möta ökad efterfrågan och bidra till framtidens hållbara råvaruförsörjning.

Värmländska Björneborg Steel utanför Kristinehamn genomgår för närvarande en historiskt storskalig omställning som ska resultera i att bli världens första friformssmedja med en helt klimatneutral produktion. Björneborg Steel är på god väg att nå målet att kunna producera produkter i världsklass med minimal klimatpåverkan, bland annat genom att ersätta fossila gaser med biogaser.

Med batterielektriska fordon, semiautonoma laddnings- och betongsprutningssystem samt världens första autonoma lösning för bergbrytning, förändrar det finska företaget Normet sättet underjordsarbete utförs på. Normet levererar högteknologiska lösningar som förbättrar säkerheten och minskar klimatavtrycket inom gruv- och tunnelindustrin. I över 50 år har företaget utvecklat utrustning, kemikalier och tjänster för underjordiska operationer. I dag är Normet en global teknikledare med nästan 2 000 anställda i 30 länder och en tydlig ambition: att forma framtiden för tunnel- och gruvarbete med säkra, kostnadseffektiva och hållbara metoder.

Kiruna Wagon, Nordens ledande företag inom gruvtransport på järnväg, levererar kompletta logistiklösningar för gruvindustrin vad gäller tågtransport av bland annat malm över och under jord. Kiruna Wagon har sedan starten 2004 skapat innovativa system som optimerar transportflöden och effektiviserar gruvlogistiken. Det har resulterat i marknadens i särklass grönaste logistiklösning för tungt gods, ett befintligt grönt alternativ som redan har uppnått många av de hållbarhetsmål som andra aktörer strävar efter.

Autonoma arbetsfordon och maskiner är centrala för en hållbar gruvdrift, inte minst eftersom de möjliggör resursutvinning på platser som annars är otillgängliga eller osäkra för mänskliga operatörer. Det Umeåbaserade AI-bolaget Algoryx har utvecklat en komplett lösning för att utveckla och testa autonoma fordon och system i en virtuell värld.