Djupt inne i Kittilägruvan ekar ett jämnt, metalliskt dån. Janne Jokelainen, 35, är på arbetspass och bultar berget med säkra tag. Under sin karriär har Janne arbetat på flera av Tapojärvis gruvorter: i Kemi, Elijärvi, Sotkamo och Gällivare. Numera är hans huvuduppgifter bultning och nätning i Kittilä.

Bultning är fysiskt tungt och krävande arbete där förhållanden, bergkvalitet och maskiner påverkar slutresultatet. Under ett arbetspass installerar Janne över 100 cementbultar i berget, även om målet är en fjärdedel färre. Hans rekord i Swellex-bultning är mer än dubbelt jämfört med det uppsatta målet.

Bultning är en av de viktigaste uppgifterna i gruvarbetet. Tack vare den förblir gruvan säker för alla.

– Syftet med förstärkningen är att säkerställa en trygg arbetsmiljö. Det egna arbetet måste göras så bra att man vågar släppa in andra i gruvan, säger Jokelainen.

Entreprenadmodeller varierar mellan gruvor Dagens bergindustri bygger allt oftare på omfattande samarbete där gruvbolag köper produktionstjänster av entreprenörer. Tapojärvi är en central aktör på detta område: bolaget erbjuder specialkompetens och mångsidiga gruvtjänster i Finland, Sverige och Grekland samt industritjänster i Finland och Italien.

Även om Tapojärvis position som specialiserad tjänsteleverantör är stark, är bolagets verksamhetsmiljö inte immun mot yttre utmaningar. År 2024 påverkade geopolitisk osäkerhet, leveranskedjeförseningar och stigande energikostnader produktionen samt de ekonomiska riskerna på olika arbetsplatser.

Tapojärvis gruvkompetens täcker alla arbetsmoment inom gruvdrift. Innehållet i tjänsteavtalen varierar kundspecifikt, liksom entreprenadernas längd.

– Långsiktiga partnerskap blir särskilt vanliga när samarbetet innehåller utvecklingselement och kräver betydande investeringar av tjänsteleverantören, såsom inköp av utrustning och maskiner, berättar tf. verkställande direktör Mari Pilventö.

Tapojärvi satsar på förnyelse av utrustning och teknologiska lösningar. Antalet mobila maskiner överstiger för närvarande 500 enheter. Elmaskiner, automation och fjärrstyrning lyfts särskilt fram i slutna och säkerhetskritiska miljöer.

År 2024 investerade Tapojärvi i Europas första hybridmaskiner i Outokumpus gruva i Kemi. De stöder kundens mål att bli världens första koldioxidneutrala gruva.

Alliansmodellen förenar mål och risker I Siilinjärvi samarbetar Tapojärvi med Yara Finland enligt alliansmodellen. Det tioåriga partnerskapet, som inleddes 2022, omfattar olika delar av lastning, transport och brytning.

– Alliansmodellen är ovanlig inom finländsk gruvtjänsteproduktion. Där delar gruvbolaget och entreprenören utvecklingen av verksamheten, kostnader och fördelar, säger Pilventö.

I alliansorganisationen arbetar Tapojärvi och Yara nära tillsammans. Dagligt samarbete, informationsdelning och Big Room-verk- samhet är centrala element i modellen.

Den möjliggör utveckling av produktionen när det gäller effektivitet, säkerhet och miljöaspekter.

– Arbetsledning och arbetstagare verkar i samma organisation, vilket främjar informationsflödet och stärker säkerhetskulturen.

Cirkulär ekonomi skapar värde av sidoströmmar Tapojärvis specialitet är cirkulära lösningar i industriell skala som bland annat betjänar gruvindustrin. Bolaget förädlar industriella sidoströmmar till nya produkter.

Exempelvis tillverkas CE-märkta fillermaterial av stålslagg, som används i infrastrukturbyggande och asfaltindustrin. Dessutom producerar bolaget sprutbetong samt geopolymerbaserade konstruktionslösningar av industriella sidoströmmar, vilket minskar användningen av jungfruliga råvaror och sänker gruvornas koldioxidavtryck.

Tapojärvi har även utvecklat lösningar för hantering av gruvvatten och dammbildning. Kompetens inom cirkulär ekonomi stöder inte bara miljömålen utan också uppfyllandet av gruvornas tillståndsvillkor.

– Även om Tapojärvi har investerat betydligt i cirkulära produkter och låga koldioxidlösningar, befinner sig kommersialiseringen fortfarande i ett tidigt skede. Förra året såldes 120 ton TapoEko-produkter. Vi ser dock att dessa cirkulära lösningar i framtiden kommer att spela en betydande roll i att minska gruvdriftens miljöpåverkan, bedömer Pilventö.

Växande företag, växande behov På Tapojärvi arbetar för närvarande över tusen yrkespersoner. Personalstyrkan har fördubblats på fem år. Modern gruvdrift är tekniskt krävande och kräver mångsidig kompetens. Processoperatörer behöver alltmer underhållskunskaper, och maskinförare både körskicklighet, maskinunderhåll och kunskap om säkerhetsprotokoll.

På Tapojärvi tror man att kompetensutveckling och stöd för karriärvägar är centrala för att engagera personalen. En tredjedel av de anställda har varit i företaget i över fem år och 15 procent i över tio år.

– Kontinuitet, intressanta arbetsuppgifter och möjligheten att utvidga kompetensen är koncernens styrkor, sammanfattar förvaltningschef Janne Alatalo.

Janne Jokelainen började på Tapojärvi som stenlastbilsförare. Motiverad fick han snart möjlighet att utvidga sin kompetens till sprängningsarbete.

– Jag kan inte låta bli att göra något. Om jag inte kan fortsätta mitt eget arbete, till exempel på grund av maskinhaveri, går jag under tiden till vajermaskinen för att lära mig något nytt, berättar han.

Arbetskraften rör sig med entreprenaderna Tapojärvis personalstruktur varierar beroende på entreprenadobjekt. En del anställda arbetar på resande fot och flyttar från projekt till projekt. Lokal arbetskraft försöker man dock alltid utnyttja när det är möjligt.

Företaget erbjuder arbetsplatsbaserat boende och stödtjänster samt satsar på introduktion och arbetssäkerhet. Avlägsna lägen och resarbetets belastning utmanar branschen, och bostadsbrist är ett vanligt problem på gruvorter.

Tapojärvi har mött utmaningarna genom att investera i bostäder nära arbetsplatserna. Målet är att minimera restiden och därigenom stötta medarbetarnas ork.

Tapojärvis Fastigheter har byggt nya radhus i Siilinjärvi och Sodankylä. Näst på tur står Kittilä, där ett projekt med sju flyttbara fristående hus planeras, med totalt 24 rum.

– Med de nya bostäderna kan vi erbjuda våra medarbetare goda och trygga boendeförhållanden säger fastighetsingenjör Eveliina Rousu.