Höstluften är hög och kall i Kiruna. Efter uppmärksamheten runt den världsberömda kyrkflytten tidigare i augusti verkar vardagsbestyren så sakteliga återvänt till gruvstaden. Full fart i verksamheten råder vid Viscariagruvan. För även om själva gruvbrytningen fortfarande ligger ett år bort – produktionen är beräknad att komma i gång 2026 med första leverans till kund 2027 – är aktiviteten i det karga fjällandskapet hög. Bakom varje krök står en borrigg och brummar, intill Malmbanan har bygget av en egen bangård startat och vid vattenreningsverket som invigs nu i oktober, trimmas de sista delarna in.

I Kirunasammanhang har många sett kopparutvinningen som en parentes. På 80-talet togs de första spadtagen för Viscariagruvan men redan 1997 stängdes den efter att den dåvarande ägaren, finska Outokumpu, fattat beslut om att avveckla all gruvverksamhet. Sedan dess har den drygt 600 meter djupa gruvan så att säga legat i dvala.

Men i takt med att mineralen koppar av EU har uppgraderats till strategisk resurs har intresset för den fyndighet som ligger dold i berget här uppe i norr vaknat till liv igen. Bakgrunden är att Europas efterfrågan på den strategiska metallen koppar ökar, drivet av inte minst elektrifiering och digitalisering men även försvarsindustrins satsningar. Samtidigt pekar siffror mot en globalt minskad utvinning, att vi närmar oss ett slags ”Peak koppar”. Under de senaste 70 åren har kopparhalterna i nya fyndigheter sjunkit med 85% vilket gjort gruvbrytningen både dyrare och svårare. I det perspektivet blir svenska tillgångar viktiga för såväl svensk som europeisk industri. 2008 köptes prospekteringsrätten av ett australiskt bolag, men det var först 2019, när dagens Viscariaägare klev in, som arbetet med att väcka gruvan ur sin törnrosasömn tog fart på allvar. Bakom bolaget som sedan slutet av 2023 bytte lista till Nasdaq Stockholm Midcap står även en rad kapitalstarka finansiärer.

– Det finns nog ingen plats i världen som är bättre att starta ett gruvprojekt på just nu, än här i Kiruna, säger vd Jörgen Olsson. All nödvändig infrastruktur och kompetens finns inom några få kilometer och det faktum att vi är grannar med Malmbanan ger oss dessutom en lösning för fossilfri transport av mineralen till kunder i Europa.

Att infrastrukturen fanns på plats var naturligtvis en viktig faktor när bolaget valde att satsa på just Viscariagruvan. Men självklart inte det enda. Det faktum att de 65km långa existerande gruvgångarna redan i utgångsläget når 600 meter ner i berget spelade också roll eftersom det gör att kostnaderna för ortdrivningen är betydligt lägre än om man börjar från ovan jord.

– Men allra viktigast var ändå indikationerna på den höga kopparhalt som finns i berggrunden på vårt område. De omfattande geologiska provborrningar som vi gjort visar att kopparhalten här är dubbelt så hög som i flera jämförbara projekt.

Att återstarta en gruva är dock inget som låter sig göras i en handvändning. Efter en omfattande process för att få miljötillstånd, vilket tog två år och som i maj belönades med grönt ljus, har arbetet nu inletts för att tömma gruvan på det grundvatten som under den 18 år långa dvalan fyllt samtliga gruvgångar.

Även om ordet grundvatten i sammanhanget låter ofarligt handlar det dock inte enbart om att ansluta att par pumpar och sätta i gång. De vattenprover som tagits visar att det är en allt annat än hälsosam ”soppa” som idag fyller gruvan. Vattnet innehåller uran, zink och andra tungmetaller som måste renas innan vattnet kan pumpas ut.

Det är här vattenreningsverket kommer in. När det har startats upp under oktober kommer upp till 1000 kubikmeter att renas varje timme och trots den stora kapaciteten kommer det att ta åtta till tio månader innan gruvan tömts.

– Att vi nu startat reningsverket är en viktig milstolpe för oss och en av hörnstenarna i vårt hållbarhetsarbete, och dessutom avgörande för att hålla vår tidsplan säger Jörgen Olsson. När gruvvattnet passerat reningen kommer det att vara så rent att vi bland annat kommer producera vårt eget dricksvatten av detta.

Men smakar det så kostar det. Anläggningen som utifrån mest ser ut som en vanlig shoppinglada kommer vid invigningen att ha kostat 500 MSEK. Det är dock inte byggnaden som kostat mest. I stället är det den nya banbrytande tekniken som förklarar prislappen. Men det är inget som får Jörgen Olsson att ligga vaken om nätterna. Viscarias ambition har sedan starten varit att utveckla den mest hållbara gruvverksamheten i världen och då har högt ställda krav på vattenrening varit helt avgörande.

– Därför är vi självklart väldigt stolta över att tillsynsmyndigheten redan börjat diskutera om inte vår anläggning ska belönas med epitetet Best Available Technology (BAT), vilket då skulle innebära att alla projekt efter oss måste förhålla sig till vår lösning. Eftersom Sverige har världens strängaste miljökrav, när det gäller gruvverksamhet, är uppsidan att den som följer dem till punkt och pricka samtidigt får ett globalt försprång i hållbarhet.

Viscaria har dessutom tecknat avtal som garanterar fossilfri el på området, använder den elektrifierade Malmbanan för transporter och kör alla arbetsfordon som används på gruvområdet på HVO-bränsle, vilket tillsammans ger ett unikt lågt koldioxidavtryck.

– De beräkningar vi gjort visar att Viscariagruvan kommer att ha bland de lägsta CO2-avtrycken i hela gruvvärlden. Det här är en stark konkurrensfaktor eftersom vi märker att kunder idag efterfrågar mer hållbara metaller, inte minst ur ett socialt perspektiv.