Sveriges befolkning blir äldre och äldre och i takt med ökad ålder ökar också behovet av sjukvård. Samtidigt är avstånden, särskilt i glesbygden, stort till närmaste vårdcentral. Ibland kan det röra sig om resor på tio mil eller mer i vardera riktningen.

I glesbygden finns också den högsta andelen äldre människor. Många är dessutom multisjuka.
– Om utvecklingen fortsätter som i dag finns det mycket som pekar på att det om mindre än 15 år finns fler personer i icke arbetsför ålder än i arbetsför ålder i många av Sveriges glesbygdskommuner, säger Jonas Berggren som är VD för Nordic Health Innovation.

Ett av problemen blir då att säkerställa att alla har tillgång till en bra och effektiv sjuk- och hälsovård. Och då är digitala hälsorum ett utmärkt komplement till den traditionella vårdcentralen.

Nordic Health Innovation i Storuman har utvecklat den här typen av hälsorum som är öppna dygnet runt för vårdtagare i glesbygd.
– I hälsorummet kan man bland annat kontrollera blodtryck och ta blod-, diabetes-, och varanprover. Informationen överförs sedan elektroniskt till patientansvarig läkare och sjukvårdens journalsystem, berättar Jonas Berggren.

Han fortsätter:
– Om det finns behov kan också läkare eller sjuksköterskor, som befinner sig på annan ort, om så behövs koppla upp sig via videolänk för att kunna samtala med patienten, för att på så sätt kunna skaffa sig ytterligare information för bedömning och rådgivning.

Inom de närmaste åren hoppas Nordic Health Innovation på att ha bortåt 200 digitala hälsorum i Sverige och utomlands.
Det håller på att byggas upp många aktörer som kan bidra på olika sätt till morgondagens digitala ekosystem. Exempel på andra digitala hälsorum är Medicoo och Imagine Care.

Erfarenheterna så långt har varit övervägande positiva särskilt som personal, exempelvis medarbetare i hemtjänsten eller skolsköterska, kan knytas till hälsorummen vid behov.
– Fortfarande är vi i ett initialt skede. Det här är bara inledningen på en teknikrevolution inom sjuk- och hälsovården, förklarar Jonas Berggren. I ett lite längre perspektiv kommer de digitala hälsorummen att få fler och fler funktioner, liksom att allt mer av vården flyttar hem till patienterna.
– Om inte allt för länge hoppas vi kunna göra exempelvis ultraljusundersökningar, hörselscreening och ögontryckmätningar utan att patienten ska behöva uppsöka en vårdcentral eller en specialistklinik. En fördel är just att specialister kan konsulteras redan i ett tidigt skede.

– Även patienterna är med på noterna. Man tycker framför allt att det är positivt att slippa resa. Det sparar både tid och pengar för den enskilde och samhället om personal på exempelvis ett vårdhem måste följa med till läkarbesöket som kanske tar en hel dag i anspråk.

– Man tycker också att det är bra att många prover kan tas i god tid före man träffar sin doktor, framhåller Jonas Berggren.

Potentialen för digitala hälsorum är stor. Behovet finns inte bara i Sverige utan i princip i alla länder med glesbygd och en allt äldre befolkning, till exempel USA, Kanada och Australien.
– Det finns också ett stort intresse från flera utvecklingsländer som också brottas med stora avstånd och få läkare och ännu färre specialister. Med den här typen av vård kan fler få tillgång till avancerad sjukvård som tidigare inte varit möjligt, berättar Jonas Berggren.

Men det är inte bara glesbygden som kan dra nytta av de digitala hälsorummen.
– Även i storstäder finns det ett behov av detta. För många, framför allt äldre, kan det vara besvärligt och tidsödande att ta sig till vårdcentralen när man måste åka kollektivt eller beställa färdtjänst. I framtiden skulle exempelvis alla apotek kunna ha ett digitalt hälsorum.

– Dessutom skulle man slippa boka tid när man bara kan titta in när man exempelvis ska hämta ut sina läkemedel.