Elektrifiering krävs för att fasa ut den tredjedel fossil energi som vi fortfarande importerar och använder i Sverige. Men elanvändningen är rekordlåg, investeringar skjuts upp och industriprojekt pausas. Elöverskott tvingar allt oftare vatten-, vind- och solkraft att stänga av, samtidigt som fjärrvärmen eldar värdefull biomassa. Kort sagt, fossilfri el går förlorad och biomassa eldas upp i onödan. Ändrar vi på det här får vi både mer fart på elektrifieringen och en klokare resursanvändning, menar Fortums Sverige-vd Peter Strannegård.

Rysslands krig i Ukraina har påverkat världen och världsmarknaden på flera sätt. Bland annat har Sveriges tillgång till biomassa minskat och som en konsekvens har priset stigit rejält, vilket inte minst fjärrvärmekunderna i Sverige fått känna av. Peter Strannegård menar att en lösning kan ligga i att använda el istället för biomassa där det går.

Volatiliteten på den svenska elmarknaden har de senaste åren skjutit i höjden. Under det första halvåret 2025 hade Sverige total över 1400 timmar med negativa elpriser för samtliga elområden vilket redan då överträffade föregående års rekord för hela året. De låga och negativa priserna innebär att vi måste vaska vatten-, vind- och solkraft som inte kommer till nytta.

– Hittills i år har mer än 5 procent av den totala elproduktionen, över 7 TWh, slösats bort genom att vatten spills förbi turbinerna eller genom att vindkraftverk och solceller stängs av. Det här är ett enormt resursslöseri som vi kan lösa genom att använda denna el till elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen. Tyvärr är det inte lönsamt idag eftersom elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen betalar full elskatt.

I Finland är skatten på elpannor och värmepumpar i fjärrvärmen borttagen sedan ett par åt tillbaka och där ser man att flexibiliteten funkar som tänkt.

– I Finland har elpannorna haft en mycket stor nytta. När vindkraften ökar går priset ner och då kan Fortum köra igång våra elpannor vilket ger billig fjärrvärme och det sparar värdefull biomassa. En win-win-win för oss, värmekunderna, fjärrvärmebolagen och elsystemet.

Han fortsätter: – Vi uppskattar att kostnaden för staten skulle hamna på runt 600 miljoner kronor, det kan låta mycket men är en liten summa i relation till den totala statsbudgeten. Nyttan skulle vara mångdubbelt högre, för fjärrvärmekunder, fastighetsägare och industrin. Bara värdet på den elen som idag vaskas uppgår till flera miljarder, om den skulle användas bättre, säger Strannegård.

Strannegård framhåller också möjligheten att lagra värme i stora vattenmagasin, så kallade vattenlager, som en viktig del av lösningen. Värme kan lagras i flera dygn när elen är billig och användas när behovet är som störst. Det gör fjärrvärmen till ett energilager för hela samhället och minskar spill av energi.

Fortum släppte nyligen rapporten Elektrifieringsbarometern. Den visar att elektrifierad fjärrvärme kan bidra med upp till 4,6 gigawatt flexibel effekt och samtidigt frigöra biomassa till sektorer där alternativen är färre och minskar behovet av import av fossila spetsbränslen vid kalla toppar.

Energidebatten i Sverige har länge fokuserat på hur ny elproduktion ska byggas. Men en lika avgörande fråga är efterfrågan på el. Vi har idag ett stort överskott av el i landet. Ungefär en femtedel, runt 30 av drygt 160 TWh producerad el går på export. Det har lett till ett genomsnittligt lågt elpris, ändå är elanvändningen i Sverige den lägsta sedan 1986. Samtidigt har politiken satt mål om mer än en fördubbling till år 2045. Utan reformer för ökad efterfrågan finns risk att Sverige inte kommer att kunna elektrifiera varken tung industri, transportsektorn eller bostadsbyggandet i den takt som målen kräver. Status quo har en kostnad, och den växer varje år.

– Det handlar om klimatet, men också om stärkt konkurrenskraft. Vi kan inte konkurrera på en fossil marknad, däremot har vi mycket goda förutsättningar att fortsätta vara ledande inom fossilfrihet, säger Peter Strannegård, vd för Fortum Sverige.

Fakta om Findland Finland har redan genomfört en förändring och sänkt elskatten till EU:s miniminivå. Resultatet blev en snabb ökning av installationerna av elpannor och värmepumpar. I Esbo, utanför Helsingfors, har utsläppen minskat från 108 till 26 gram koldioxid per kilowattimme på två år, samtidigt som prisstabiliteten har ökat.

Läs mer om TTPA här