Övergången till en cirkulär ekonomi är nödvändig för att vi ska kunna fortsätta leva på vår planet. Cirkulär ekonomi handlar om att minimera uttaget av primär råvara och genererandet av avfall genom att på olika sätt bibehålla värdet på material och produkter så länge det går och använda dessa i flera användarcykler. 

När man utvecklar cirkulära produkter och affärsmodeller kan man förenklat ha tre dimensioner i åtanke: utnyttjandegrad, recirkulering och värdebevarande. Hur kan en produkt utnyttjas oftare så att färre likadana produkter behöver produceras? Hur stor andel av produktens material och komponenter kommer från tidigare användning eller kommer att kunna nyttjas igen? Hur kan produkten och affärsmodellen designas så att värdet av produkten bibehålls under lång tid?

– När man jobbar med cirkulär ekonomi är det viktigt att alltid ha ett helhetstänk så att den lösningen är så hållbar som möjligt. Utan ett helhetsperspektiv finns det risk för suboptimering och oidentifierade målkonflikter. Dessutom krävs ett systemtänk eftersom omställningen behöver ske inom landets infrastruktur, logistisk, affärsmodeller och inte minst behövs beteendeförändring hos konsumenter, säger Carolina Togård, hållbarhetskonsult och specialist inom cirkulär ekonomi. Hon har tidigare bland annat arbetat på AFRY och är även ordförande i Cradlenet, ett av Sveriges äldsta cirkulära nätverk. 

Cirkulär ekonomi kan minska kostnaderna

 
Det finns också många andra viktiga positiva effekter av cirkulär ekonomi, så som stabilare råvaruförsörjning. Pandemin och det pågående kriget i Ukraina visar hur dagens linjära ekonomi har gjort råvaruförsörjning mycket instabil. Dessa kriser har varit en drivkraft för flera företag att börja ställa om till cirkulär ekonomi. Andra positiva effekter för samhället som omställningen till cirkulär ekonomi innebär är, enligt Carolina Togård, fler jobb, bättre hälsa, nya affärsmöjligheter och mer rättvis fördelning av resurser hos befolkningen.

– Cirkulär ekonomi innebär många fördelar för företag. Det kan minska kostnader genom resurseffektivitet, generera nya intäkter genom nya affärsmodeller där man kan tjäna mer pengar för samma produkt. Omställningen leder till nya samarbeten och stabilare råvaruförsörjning, säger Carolina Togård.

Ökad kunskap krävs

 
Utmaningen är dock att cirkulär ekonomi fortfarande är ett relativt nytt område och företag saknar kunskap och möjlighet till investeringar. Det kan också vara svårt att hitta rätt samarbetspartners. Andra utmaningar som ofta lyfts fram av företag är arbetskostnad, kunskap och lagstiftning som hindrar eller gör cirkulär ekonomi krångligt. 

– Företag kan bli mer cirkulära kring sina förpackningar på många sätt, exempelvis genom att välja förpackningar som är gjorda av återvunnet och återvinningsbart material och förpackningar som inte innehåller mer material än nödvändigt. Om det finns ett system för återanvändning av förpackningar kan man använda återanvändningsbara förpackningar. I vissa fall är det bra att använda biologiskt nedbrytbara förpackningar om det finns stor risk att förpackningen hamnar i naturen, så som take-away förpackningar, säger Carolina Togård.

Hon rekommenderar företag att alltid se till helheten, gör eller be om livscykelanalyser för att jämföra olika förpackningsalternativ, våga gå emot vad konsumenter tror är hållbart och välj det som faktiskt är mer hållbart - förklara för konsumenten varför ni valt just den lösningen om ni tror att de kan bli tveksamma. Välj så långt det är möjligt återvunnet och återvinningsbart. 

– Jag är övertygad om att efterfrågan på cirkulära och återvunna förpackningar kommer att öka framöver. Hållbarhet kopplat till förpackningar har blivit väl uppmärksammat bland konsumenter, företag och inom politiken. Konsumenter sätter press på företagen, företag ser att de behöver möta konsumenternas förväntningar och dessutom kan de spara pengar. Dagligvaruhandeln i Sverige har exempelvis i sin färdplan mot fossilfrihet beskrivit hur deras förpackningar ska vara återvinningsbara och fossilfria, säger Carolina Togård.