I södra Sverige, Danmark och norra Tyskland finns några av Europas mest avancerade forskningsinfrastrukturer och forskningsmiljöer samlade inom ett relativt litet område. Kombinationen av stark akademi, industri och forskningsinfrastruktur skapar en unik position – men också ett behov av bättre samordning.

– Det här är en region med en ovanligt hög täthet av både forskning och storskaliga forskningsinfrastrukturer som MAX IV, ESS, DESY och European XFEL. Tillsammans med andra infrastrukturer, som exempelvis cryoEM, och stark kompetens inom dataanalys och visualisering ger det regionen en globalt unik position, säger Kajsa Paulsson, forskargruppsledare vid Lunds universitet och Halric director.

Men potentialen realiseras inte automatiskt utan riskerar att fastna i stuprör om inte samarbeten drivs aktivt.

Samverkan som sänker trösklar För att realisera innovationspotentialen krävs aktörer som kan koppla ihop rätt kompetenser och resurser över sektors- och nationsgränser. Här har Halric, som vuxit fram ur ett långsiktigt samarbete, etablerat sig som en viktig möjliggörare.

– Halric fungerar som en matchmaker över landsgränser och sektorer – mellan universitet, industri, sjukhus och forskningsinfrastruktur. Men vi kopplar inte bara ihop aktörer – vi ser till att regionens samlade kapacitet faktiskt används. Det handlar om att få rätt kompetens och behov att mötas i konkreta projekt.

Genom att koppla samman aktörer över landsgränser och ge nya samarbeten en första pilotfinansiering har Halric, tillsammans med tidigare initiativ, bidragit till över 300 gränsöverskridande projekt. Inom Halric har 80 av dessa redan genomförts, där forskare fått tillgång till ny teknik och expertis.

– Ofta handlar det om att sänka trösklarna till det första steget. Med relativt liten budget, men med rätt expertis inkopplad, kan man testa en idé, använda en ny teknik och etablera ett samarbete. När det fungerar leder det ofta vidare till större satsningar, nya finansieringar och i förlängningen konkret patient- och affärsnytta.

Tre faktorer som avgör Erfarenheterna från samarbetena pekar på tre avgörande faktorer.

För det första är kompetens avgörande. Tillgång till kvalificerad teknisk personal och roller som kan koppla behov till rätt expertis och forskningsinfrastruktur är central. I Halric har så kallade ambassadörer haft en nyckelroll i att överbrygga dessa gap. Det bygger också på tillit och relationer som vuxit fram över tid.

För det andra handlar det om att sänka strukturella hinder. Nationella regelverk, finansieringsmodeller och administrativa processer gör det ofta svårt att arbeta över landsgränser. Det begränsar tillgången till rätt kompetens och teknik. Att minska dessa hinder är därför centralt. Standardiserade avtal, tydliga prismodeller och enklare processer är ofta avgörande för att företag ska kunna delta.

För det tredje är datahantering en tydlig flaskhals. Avancerade instrument räcker inte, det är förmågan att ta hand om, lagra och analysera data som avgör värdet. Det kräver fungerande dataflöden, analyskompetens och ett nära samspel mellan olika forskningsinfrastrukturer.

– Vi står inför en ökning, både i mängd och komplexitet. Många forskare sitter på stora datamängder utan att fullt ut kunna använda dem. För att kunna omvandla data till insikter och visualisera dem krävs experter inom bland annat AI och datadriven analys.

Flera satsningar har vuxit fram för att möta behovet. På den svenska sidan är forskningsinfrastrukturen InfraVis en central aktör som medverkat i flera projekt. – Det finns ett stort behov av att koppla ihop infrastrukturer som genererar data med infrastrukturer som analyserar och visualiserar data. Det är då vi fullt ut kan ta tillvara på värdet av den data som genereras.

– När data, kompetens och strukturer fungerar tillsammans kan vi skala upp samarbeten och skapa verklig effekt. Det är också en hållbarhetsfråga. För forskningsinfrastrukturer handlar hållbarhet om att bygga system som används effektivt över tid. En underutnyttjad infrastruktur är varken ekonomiskt eller vetenskapligt hållbar, säger Kajsa Paulsson.

Hinder bortom tekniken Även kulturella skillnader spelar in.

– Akademi, industri och vård har olika arbetssätt. Att få dem att mötas är avgörande. Här spelar våra ambassadörer och klusterorganisationer som Medicon Village och Medicon Valley Alliance en viktig roll.

Ett viktigt resultat av Halric är att det skapas en kritisk massa av expertis och resurser som inte finns inom ett enskilt land, utan växer fram i samarbete över gränser. Det gör att kompetens kan röra sig friare och stärker regionen som helhet.

För att ta nästa steg krävs ett skifte i synsätt. Dagens forskning bygger på avancerad teknik och specialistkompetens som inte kan byggas upp parallellt överallt.

Det ställer krav även på beslutsfattare och finanisärer.

– Samverkan och öppenhet måste ses som en strategisk investering. Vi behöver skapa förutsättningar för att finansiera och använda våra resurser utan att begränsas av landsgränser.

Under de senaste decennierna har miljardbelopp investerats i forskningsinfrastruktur i regionen.

– Först och främst ger detta naturligtvis fantastiska möjligheter för forskningen, men det är samtidigt nödvändigt att vi tar ett gemensamt ansvar för tillgängliggörande och för att koppla samman de olika typerna av infrastrukturer. Hållbarhet handlar därför inte bara om att bygga nytt, utan om att säkerställa att befintliga resurser används effektivt och tillsammans.

Ambitionen är tydlig: – Vi behöver inte vara störst var för sig. Det avgörande är hur väl vi använder det vi redan har – tillsammans, avslutar Kajsa Paulsson.

HALRIC

• Samlar akademi, industri och vård i Hamburg–Öresund–Kattegatt–Skagerack-regionen i gemensamma projekt.
• Kopplar ihop behov med rätt teknik, kompetens och forskningsinfrastruktur