Jenni Nilsson (S) är född och uppvuxen i Hyltebruk – ett litet industrisamhälle på gränsen mellan Småland och Halland. Någon egen erfarenhet av jord- och skogsbruk har hon inte. Men hon har bott med skogen så att säga inpå knuten och säger sig ha goda kunskaper och förståelse för hur det är att bo och arbeta på landet. Innan hon tog steget över till rikspolitiken var hon dessutom kommunalråd i Hyltebruk och där fick hon på nära håll en bra inblick i de problem som inte alltid skapar de största rubrikerna i riksmedia.

– Dessutom har jag suttit i riksdagens näringsutskott och en viktig del i arbetet som landsbygdsminister är att skapa goda förutsättningar för jobb och tillväxt på landsbygden och att ta tillvara på den potential som finns i hela landet.

Varför just Jennie Nilsson fick jobbet som landsbygdsminister vet hon inte riktigt. Men hon blev glad när telefonen ringde och hon fick erbjudandet, även om det krävdes en stunds eftertanke innan hon tackade ja.

– Det verkliga skälet är en fråga som ska ställas till Stefan Löfven, säger hon. Men jag kan säga som så att jag, enligt min mening, har fått ett av de absolut mest betydelsefulla politikområdena. För mig är det viktigt att hela Sverige ska leva och kunna utvecklas efter sina förutsättningar. Och jag ska kämpa för att det verkligen blir så också.

– Sedan är det så att jag inte sitter på någon universallösning. Många frågor som berör landsbygdens problem och möjligheter berör minst lika mycket flera andra departement, exempelvis frågor som gäller infrastruktur, samhällsservice, utbildning och näringslivsfrågor.

Hur ser landets nya landsbygdsminister på jord- och skogsbrukets framtid i Sverige?

– Sverige är ledande på många områden, det måste vi komma ihåg, även om det finns en lång rad saker som vi kan förbättra. Från den nya regeringens sida vill vi skapa förutsättningar för detta ska bli verklighet, eftersom det kommer att ha positiva effekter för näringen.

– Om vi håller oss till skogsbruket är det bara att konstatera att det är viktig basnäring och att vi ligger långt framme både vad det gäller hur skogen sköts och hur vi kan förädla skogsråvaran. Det finns också en innovationskraft inom skogsnäringen som är imponerande.

– I framtiden är det viktigt att vi fortsätter att ligga i topp och för att det ska vara möjligt måste vi kunna ha fokus på fler saker samtidigt, allt från hur vi kan förbättra produktiviteten i skogen till hur vi kan hitta nya användningsområden för skogsråvara och öka förädlingsvärdet i det som tillverkas, konstaterar Jennie Nilsson.

– Samtidigt är det viktigt att vi arbetar med hållbarhetsfrågor. Skogen är ju så att säga en bank för att även kommande generationer ska kunna leva i ett välfärdssamhälle. Dessutom spelar skogen en betydelsefull roll ur en miljösynpunkt eftersom den binder koldioxid. Ur rekreationssynpunkt är skogen också viktig och därför är det angeläget av vi bevarar mångfalden, både när det gäller växt- och djurliv, och det är något som jag upplever att såväl stora som små skogsägare tar på stort allvar.

– För att detta ska samverka är det viktig att de beslut som vi nu fattar är långsiktigt hållbara och att det finns en politisk enighet omkring dessa, understryker Jennie Nilsson.

Många menar att glappet mellan stad och landsbygd blir allt större. Hur ser du på detta och vad kan man göra för att klyftan inte ska växa?

– För det första har jag all respekt för att många människor på landsbygden inte är nöjda när det märker att saker och ting allt som oftast förändras till det sämre. Samtidigt är det viktigt att vi inte ser på landsbygden som ett välgörenhetsprojekt.

– Det viktiga är att inte konservera landsbygden så som den alltid varit utan att se till och stimulera de unika förutsättningar som landsbygden har att stå på egna ben. Redan i dag finns ett entreprenörskap och initiativkraft som överträffar mycket annat även om det ofta handlar om småskalighet, framhåller Jennie Nilsson.

– För att landsbygden, inte minst jord- och skogsbruket, ska utvecklas i positiv riktning är det viktigt att man har likvärdiga förutsättningar som man har i städerna. Det handlar om allt från en väl utbyggd infrastruktur med tillgång till fiber och bra vägar till samhällsservice i stort, men också om tillgång till investeringsvilligt kapital, vilket kanske är en av de viktigaste frågorna som vi har att ta itu med.

– Med det sagt vill jag återknyta till hur viktigt det är att jobba på bred front. Dels med forskning som kan skapa ökad effektivitet i jord- och skogsbruket men också forskning som ligger till grund för hur de råvaror som produceras kan förädlas och ersätta exempelvis plast och oljebaserade drivmedel, som vi redan sett förverkligat.

– En annan fråga som ligger mig varmt om hjärtat är hur vi kan bli duktigare på export. Här finns det en stor potential, både för Sverige som land och för landsbygden, avslutar Jennie Nilsson.

Text: Martin Westholm