Dagens skogsfrågor är betydligt bredare än själva skogsbruket. Hur ska skogen klara ett förändrat klimat? Hur kan den bidra till fossilfri produktion och samtidigt värna biologisk mångfald? Och hur kan digitalisering, AI och nya mätmetoder ge ­bättre beslut i en osäker framtid? I förlängningen handlar det om Sveriges förmåga att förena klimatomställning med konkurrenskraft, beredskap och hållbar användning av skogens resurser. Det är frågor som kräver kompetens från flera delar av universitetet.

**Skogens frågor kräver många perspektiv **Vid Linnéuniversitetet bedrivs forskning längs hela den skogliga värdekedjan. I Attsjö utanför Växjö, på mark som ägs av Södra, byggs en unik forskningsinfrastruktur där skogsvetenskap kombineras med sensorer, fjärranalys och AI. Det ger ny kunskap om hur skogen reagerar på ett förändrat klimat och bättre beslutsunderlag för framtidens skogsbruk. Vid ­Linnaeus University Centre for Competitive Timber Structures bedrivs samtidigt nationellt ledande forskning inom träbyggande för att bidra till omställningen mot en grönare byggsektor. Forskningen stannar dock inte vid ­skogen eller träprodukter, utan täcker även politik, civil beredskap, ekonomi, ­regional utveckling, hälsa, turism och kulturarv. Det breda perspektivet är medvetet. Skogens framtid formas inte bara av klimatförändringar och skogens egna förutsättningar, utan också av teknik, affärsmodeller, ­politiska beslut och människors ­värderingar.

**Starkt samarbete med näringslivet **I Småland finns en stark skogs- och trä­industri och lång erfarenhet av skogsbruk. Området skog- och träteknik byggdes upp vid dåvarande Högskolan i Växjö på initiativ av lokala företag, och näringslivskopplingen har sedan dess varit central. Eftersom den skogliga verksamheten vuxit fram utan riktade statliga anslag har finansiering från näringslivet och externa forskningsmedel varit avgörande. Samarbetet sker med både mindre regionala företag och stora aktörer. Tillsammans med Södra och IKEA har universitetet skapat det strategiska partnerskapet The Bridge. Läs mer: http://lnu.se/thebridge När universitet och företag arbetar långsiktigt skapas bättre förutsättningar att identifiera framtida behov, formulera relevanta forskningsfrågor och omsätta resultat i praktiken. – För skogsägarna i södra Sverige är det avgörande att få tillgång till relevanta ­forskningsresultat som bidrar till fakta­baserad rådgivning. Klimatanpassningen kräver ny kunskap, och forskningen kommer successivt generera nya insikter, säger Magnus Petersson, chef för Skoglig utveckling på Södra.

**Många väljer Linnéuniversitetet **Linnéuniversitetets skogliga utbildningar är efterfrågade och har ett högt söktryck. För att möta kompetensbehov i hela landet ges hybridutbildningar med fysiska träffar även i mellersta och norra Sverige. Närheten till näringslivet präglar ­utbildningarna. – Branschens efterfrågan på högre skoglig kompetens ökar. Vi är glada att ­till­sammans med Linnéuniversitetet kunna erbjuda en lösning som möjliggör för fler att studera, säger Nils Broman, utvecklingschef, Norra Skog. Ett annat exempel är den nya skogliga ­masterutbildning som tagits fram med Södra och IKEA, som även är öppen för studenter utan traditionell skoglig bakgrund. Från 2026 erbjuds dessutom en Executive MBA med inriktning mot skogsnäringen.

**Småländsk styrka, global räckvidd **Under 2026 har European Forest ­Institute (EFI) valt Linnéuniversitetet som värd för sin årliga konferens på temat Forest Diplomacy, samtidigt som Växjö utsetts till European Forest City 2026. Det speglar den internationella relevansen i Linné­universitetets skogliga forskning, sam­verkan och utbildning – från den småländska skogen till de stora globala utmaningarna.

En stark aktör inom skoglig utbildning • 53 procent av de studenter som i första hand söker en skoglig grund­utbildning väljer Linnéuniversitetet. • I år fanns 243 förstahandssökande till 80 platser på Skogskandidat­programmet • Drygt hälften av studenterna är kvinnor. • Medelåldern på studenterna är cirka 33 år och många är karriärbytare. • Enda lärosätet med högskole­utbildningar specifikt för familje­skogsbruk

**Skogen som forskningsinfrastruktur Utanför Växjö, på Södras fastighet ­Attsjö, utvecklas ny kunskap om hur skogen fungerar i ett förändrat klimat. Med hjälp av sensorer i marken, på träden, i torn och master samt på drönare och satelliter samlas högupplösta data in kontinuerligt. ** Mätningarna ger svar på centrala frågor: Hur reagerar olika typer av skog på torka och insektsangrepp? Hur tidigt kan förändringar upptäckas? Och vilken skog gör mest klimatnytta? Datamängderna utgör grunden för Lnus nya forskningsprofil Data­intensivt Hållbart Skogsbruk, där skogsvetenskap kombineras med AI, datavetenskap och avancerad mätteknik för att tillsammans med näringslivet ta fram bättre beslutsunderlag.

Attsjö ingår i ett europeiskt nätverk med flera andra ”supertest sites” vilket möjliggör jämförelse av hur olika skogsekosystem påverkas av klimatförändringar. Testområdet används också i samarbeten med internationella rymdorganisationer som ESA, JAXA, NASA och DLR för att utveckla metoder för att följa skogens tillstånd över stora områden.

Målet är att skapa en nationell och internationell plattform där forskare, skogs­ägare, industri och myndigheter kan utveckla metoder för ett klimatanpassat skogsbruk.

Läs mer: https://www.lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2026/i-attsjo-vaxer-ett-unikt-forskningsomrade-fram/