Vi är mitt uppe i ett paradigmskifte för sjukvården. Framstegen inom precisionsmedicin beror på en snabb utveckling inom ett flertal viktiga områden som är banbrytande i sig själva, men som dessutom sammanfaller i tid och kombineras. Det handlar bland annat om molekylärbiologi, storskalig genetisk sekvensering och artificiell intelligens.

Precisionsmedicin kan definieras som kliniska, terapeutiska och diagnostiska metoder för optimal sjukdomshantering, baserat på individuella variationer i patientens genetiska profil. Det ger effektivare behandlingar, färre vårdskador och ökad överlevnad. Exempel på andra fördelar med precisionsmedicin är ökade möjligheter 

För att vi ska kunna dra nytta av framstegen krävs dock omställningar på flera områden, parallellt med långsiktiga satsningar. Sverige måste kunna erbjuda en miljö som har effektiva strukturer för samverkan mellan vård, akademi och industri, med stark patientmedverkan. Vi måste också driva framgångsrik forskning, samt ligga i framkant i utveckling av ändamålsenliga ramverk för etik, betalningsmodeller, regulatoriska frågor och datasäkerhet.

Den internationella konkurrensen om forskning, kompetens och företagsetableringar kopplat till precisionsmedicin är hård. I Sverige finns det ett antal värdefulla projekt som syftar till att skapa förutsättningar för tillgång till precisionsmedicin i Sverige, stärka utveckling och produktion och lösa legala och etiska hinder. Långsiktig finansiering för projekten har dock inte säkrats, vilket är absolut nödvändigt om man har ambitionen att precisionsmedicin ska gå från projekt till en naturlig del av vården.

Det är även oroande att det tycks saknas långsiktig finansiering för att lagra och sammanföra data och göra avancerade dataanalyser. Detta är grundförutsättningar för att ett land ska kunna vara framgångsrikt inom precisionsmedicin. Det är något som till exempel Danmark har gjort en stor satsning på via sitt ”National genome center”.

Jag tror att Sveriges regering har som ambition att göra de strukturomställningar och långsiktiga investeringar som behövs för att Sverige och dess befolkning ska kunna dra ökad nytta av precisionsmedicinen. Forska!Sveriges medlemsförening, som består av organisationer från akademi, vård, industri, patientorganisationer och professionsförbund, arbetar aktivt med konkreta åtgärdsförslag för att öka hälsa och välstånd i Sverige. Det inkluderar att stärka Sveriges position inom precisionsmedicin och göra precisionsmedicin till en integrerad del av vården.

Vi ser fram emot att diskutera åtgärdsförslagen med regeringen snarast möjligt, för det brådskar. Den snabba utvecklingen inom precisionsmedicin fortsätter och bidrar med fantastiska möjligheter som befolkningen vill få del av. Regeringen och politikerna i våra regioner har nu chansen att fatta de beslut som krävs.

Anna Nilsson Vindefjärd,

grundare och generalsekreterare Forska!Sverige, Doktor i medicinsk innovationskunskap