Isamband med att ABK köpte citygallerian Boulevard fick de också uppdraget att tillsammans med Skanska skapa ett nytt citycampus till Högskolan Kristianstad. Den södra delen av gallerian, som nu ska ersättas av den nya högskolan, har aldrig varit i bruk sedan öppningen 2015. Där andra kanske enbart hade sett ett rivningsobjekt såg ABK och Skanska en resursbank fylld av oanvända betongelement med noll klimatpåverkan.

I stället för att riva valde de att demontera. Betongbjälklagen plockas ned i sektioner för att användas i framtida byggprojekt. Enligt ABK finns inget annat svenskt projekt i närheten av denna omfattning. Bara återbruket av betongen beräknas spara mellan 500-600 ton koldioxid jämfört med nytillverkning.

Många vill investera i återbruk En av de mest glädjande insikterna är att det finns många intressenter till betongelementen, som vill bidra till klimat- och samhällsnytta genom att investera i återbruk.

– Många beställare prioriterar lågt koldioxidavtryck och är villiga att betala en premie för material som gör skillnad. Ambitiösa klimatmål i byggprojekt kostar, exempelvis är klimatförbättrad betong mycket dyrare. Då är vår betong som i sig har noll klimatpåverkan både ett bra miljöval och fördelaktigt ekonomiskt, säger Karl-Henrik Persson, vd på ABK.

Skanska ansvarar för att möta marknaden och hitta köpare. Projektet och det storskaliga återbruket av betongelement har fått stor uppmärksamhet och intressenter från hela landet har hört av sig. Redan innan demonteringen är halvvägs har en tredjedel av betongbjälklagen redan tingats av köpare.

– Det är otroligt glädjande att efterfrågan är så stor och fint att betongen tas tillvara och används på nytt runt om i landet. Det är precis så här vi vill jobba, tillsammans accelererar vi klimatomställningen säger Christer Persson, distriktschef på Skanska.

För återbruk i den här skalan krävs omfattande planering. Både ABK och Skanska lyfter logistik och tidsstyrning som projektets mest komplexa delar. En tidig och noggrann inventering blev avgörande, allt som kunde återbrukas dokumenterades innan demonteringen började. Inte bara betong återanvänds, allt från ventilationskanaler till glaspartier och fasadskivor monteras ner för återbruk.

Det är dyrare att demontera än att riva och det krävs att den ekonomiska kalkylen ställs mot den klimatbesparing återbruket genererar.

– Vi tar en merkostnad initialt i projektet, men vi tar också ett ansvar. Materialet är för bra för att krossas, och i ett större perspektiv gynnar det hela samhället när klimatavtrycket minskar, säger Christer Persson, distriktschef på Skanska.

Lagringskapaciteten kan vara en flaskhals i storskaliga återbruksprojekt. Projektet kunde använda en industrifastighet i närheten för mellanlagring, en möjlighet som inte alltid finns i liknande projekt.

Betongen i gallerian är drygt tio år gammal och har aldrig varit i bruk eller belastats. Elementen är i praktiken nya. Med hjälp av RISE kvalitetssäkras betongelementen innan försäljning.

Både hållbart och affärsmässigt att återbruka Projektet i Kristianstad blir också ett exempel på hur branschens syn på material håller på att förändras. Där byggnader tidigare sågs som avskrivna när de stod inför ombyggnad betraktas de nu allt oftare som lager av resurser.

– Man måste börja se sina fastigheter som mer än bara hus. Materialvärdet kan användas vid omställningar eller i andra byggnader. Det här projektet visar att det både är hållbart och affärsmässigt, säger Karl-Henrik Persson.

ABK arbetar redan med återbruk i den löpande förvaltningen. Flera hundra dörrar renoveras varje år i stället för att bytas ut. Köksluckor lagas och målas om. Det sparar pengar och minskar behovet av nyproduktion av material. Samtidigt finns det hinder. Regelverk, energikrav och begränsningar i detaljplaner gör att fullt fungerande äldre material ibland inte får användas. Här efterlyser både ABK och Skanska större flexibilitet.

– Det måste bli möjligt att göra avsteg när miljönyttan är tydlig. I dag kan exempelvis fullt fungerande fönster inte återbrukas i nya byggnader eftersom energikraven är formulerade för helt nya produkter, säger Karl-Henrik Persson.

Det som började som en ombyggnad av en halvfull galleria har utvecklats till ett pilotprojekt för framtidens cirkulära byggande. Istället för att stå oanvända kommer betongbjälklagen nu att användas runt om i landet.

– Det känns bra att byggnaden får nytt liv på andra platser. Det skapar en helt annan relation till projektet, säger Karl-Henrik Persson.

På sikt tror både ABK och Skanska att återbruk kommer att växa snabbt, inte minst när fler kommuner och fastighetsägare sätter tydliga mål. 

– Detta är ett lokalt initiativ som visar vad som är möjligt när man vågar pröva något nytt. Vi har tagit ett gemensamt ansvar och samtidigt skapat ett projekt som hela branschen kan dra nytta av framåt, säger Christer Persson.

Bra digitala marknadsplatser för återbrukat material saknas ännu, och behovet växer i takt med att projekten blir fler.

– När tillräckligt många aktörer förstår värdet kommer plattformarna att komma. Vi är fortfarande tidigt i utvecklingen, säger Karl-Henrik Persson.

När projektet nu fortsätter blir lärdomarna centrala för kommande stadsutvecklingsinitiativ i Sverige. Kombinationen av klimatnytta, affärsnytta och minskad resursförbrukning visar att cirkulärt byggande inte längre är ett sidospår, utan en praktiskt genomförbar strategi.