Arbetsmarknaden ser ljus ut för alla typer av ingenjörer, såväl högskoleingenjörer och civilingenjörer som gymnasieingenjörer.

Så gott som alla som avslutar sin utbildning får också jobb.
– Det finns ingen arbetslöshet över huvud taget att räkna med inom vårt område, säger Peter Larsson som är samhällspolitisk direktör på Sveriges Ingenjörer. Den lilla arbetslöshet som finns beror nästan uteslutande på att företag går i konkurs och att människor därmed befinner sig mitt emellan två jobb.

Han fortsätter:
– Som en illustration till hur stort behovet är kan jag nämna att bara Volvo söker 50 nya ingenjörer i veckan. Så vi brukar säga att det inte finns någon gräns för hur många ingenjörer som behövs. Därför är det också omöjligt att sätta en exakt siffra.

I ett historiskt perspektiv kan man säga att det svenska välfärdssamhället är byggt av snillrika ingenjörer. Många av de stora företagen har sitt ursprung i en eller flera uppfinningar.
– Den traditionen lever vidare i dag om än delvis i nya branscher. Stora förändringar i samhället som har att göra med digitalisering, automation och hållbarhet bidrar till att efterfrågan på ingenjörer fortsätter att öka, säger Peter Larsson.

– Men även i traditionella branscher, som exempelvis skogsindustrin och gruvindustrin, pågår en teknikrevolution som vi ännu så länge bara sett början på. Samma sak inom livsmedelsindustrin. Det handlar om allt från nya material till nya tillverkningsmetoder.

– Det är ingenjörerna som tar fram idéerna och skapar framtida konkurrenskraft.

För några år sedan hade de tekniska utbildningarna svårt att locka studenter. I dag är situationen en annan. Platserna fylls.

Däremot är avhopp förhållandevis vanligt, särskilt inledningsvis.
– Det kan bero på att man inte är säker i sitt yrkesval, men också på en ovana vid den höga studietakten och de krav som ställs under utbildningen, förklarar Peter Larsson. Förkunskaperna, framför allt inom matematik, är inte alltid så goda som man skulle önska.

Andra hoppar av innan färdig examen för att de redan fått jobberbjudanden.
– Det är synd eftersom det kan innebära problem senare i yrkeslivet när man vill gå vidare och inte kan visa på att man har den kompetens som behövs.

Ett annat problem är att för få tjejer söker till utbildningarna, något som dock successivt håller på att förbättras.
– Traditionens makt är fortfarande stark. Ingenjör upplevs som ett typiskt manligt yrkesval, som av många upplevs som grabbigt eller rent av nördigt. Det många kanske inte tänker på är att ingenjör är ett kreativt yrke, där det handlar om att hitta smarta och fungerande lösningar på avancerade problem.

Och då hävdar sig tjejerna minst lika bra.
– Vi ser också att de kvinnor som börjar på en ingenjörsutbildning klarar den bättre och snabbare än sina manliga kamrater.

På Peter Larsson önskelista finns också att fler från studieovana hem skulle söka sig till utbildningarna.
– Jag är övertygad om att det finns många dolda talanger som vi går miste om av traditionens makt och många av den anledningen på förväg tror de inte tror att de ska klara av studierna. Det är i grunden ett enormt slöseri med begåvning.

Vad ska man då välja – en utbildning till högskoleingenjör eller att bli civilingenjör? Den förra är 3-årig och den senare 5-årig.

Båda utbildningarna är efterfrågade av företagen. För tillfället kanske efterfrågan på högskoleingenjörer dessutom är något större.
– Så det handlar mycket om hur lång tid man vill studera innan man kommer ut i arbetslivet, men också om hur mycket på djupt man vill gå, säger Peter Larsson. Det är också viktigt att fundera över vilken inriktning man är mest intresserad av. Ingenjörsyrket spänner ju över så många olika inriktningar som var och en har sina fördelar och möjligheter till ett rikt yrkesliv och goda karriärmöjligheter.

Ett annat tips är att redan på gymnasiet välja en teknisk utbildning.
– Det finns gott om jobb även för gymnasieingenjörer. Den som gått ett tekniskt program på gymnasiet har dessutom goda förutsättningar att klara studier på högre nivå.