När man packar farligt gods för transport måste förpackningen uppfylla de krav som ställs i regelverkens packinstruktioner. I regel krävs det förpackningar som är tydligt märkta med en UN-kod vilket påvisar att det finns ett unikt UN-certifikat kopplat till förpackningen. UN-certifikatet verifierar att förpackningen är testad och godkänd för transport av farligt gods och beskriver även mer i detalj förpackningens egenskaper och hur den ska användas för att vara i linje med gällande regelverk och lagar. I UN-certifikatet specificeras alltifrån vilken sorts tejp som ska användas när godset packas till hur förpackningen ska förslutas och hur produkterna ska läggas ner i förpackningen, säger Joakim Nielsen, vd på DGM Sverige, som är specialister på transport och hantering av farligt gods. DGM Sverige etablerades år 2000 och är en del av DGM Worldwide Network med verksamhet i 35 länder.

 

 

 

Rätt kompetens krävs hos samtliga parter

DGM anlitas ofta av exempelvis flygbolag för att kontrollera farligt gods som bolagen transporterar. Baserat på sin specialistkompetens agerar de dessutom ofta säkerhetsrådgivare till kunder som är involverade i transportkedjan av farligt gods, allt från avsändare till mottagare. Att hantera farligt gods behöver inte nödvändigtvis vara mer riskfyllt än att hantera andra godstyper, men det är viktigt att de som paketerar godset har identifierat riskerna och bidrar till riskminimering genom att följa anvisningarna till punkt och pricka.

 

– Det är viktigt att kraven som specificeras förpackningscertifikatet kommuniceras i alla led, annars ökar risken för fel på vägen. På ett stort företag kan det exempelvis finnas förpackningsutvecklare som utvecklar förpackningar för farligt gods helt enligt regelverket, medan personalen som ansvarar för att packa det farliga godset inte har någon inblick i de krav som anges i förpackningscertifikatet. Det uppstår ofta ett kompetensglapp, både kring vilka krav som ställs för att säkra transporten av farligt gods och bakgrunden till att kraven ställs. Om olyckan skulle vara framme på grund av den mänskliga faktorn riskerar man omfattande skada på såväl människa som miljö eller egendom, säger Joakim Nielsen. 

 

 

 

Utmanande hantering av litiumbatterier

En stor utmaning vad gäller transporten av farligt gods är hanteringen av litiumbatterier som nått sin fulla livslängd. De senaste tio åren har andelen litiumbatterier ökat i snabb takt. Många av dessa batterier har nu nått sin fulla livslängd, vilket innebär att det är dags att skicka i väg dem för återvinning. 

 

– Det är självklart positivt att det finns en så tydlig vilja och ambition att återvinna litiumbatterier men det förekommer ofta att batterierna är defekta, vilket kan leda till bränder och farlig gasutveckling. Hanteringen av dessa batterier utgör därför en stor utmaning, inte minst för lagstiftarna. Globalt finns det ett jättebehov förpackningar som möjliggör säker transport av skadade litiumbatterier, säger Joakim Nielsen. 

 

För närvarande pågår därför en intensiv utveckling av smarta förpackningar som på olika sätt möjliggör en säker transport av uttjänta litiumbatterier. Via sitt systerbolag LiProPac utvecklar DGM en förpackningslösning som vid brand på ett kontrollerat sätt dels absorberar den energi som frigörs i form av värme, dels genom ett filter renar brandröken från bland annat vätefluorid. Vätefluorid är en mycket hälsovådlig frätande gas som kan tränga igenom hud och skada organ och vid inandning medföra svåra skador på luftvägar och lungor.

 

 

 

Den gröna batterirevolutionen ökar efterfrågan på säkra förpackningar

– Framöver väntas en markant ökning av både nya och således förbrukade litiumbatterier som behöver transporteras på ett säkert sätt. Samhällets pågående elektrifiering, med en helt ny generation kraftfulla batterier för både konsumenter och tung industri, ökar också behovet av förpackningar för säkra transporter eftersom dessa batterier i många fall klassas som farligt gods. Många företag som utvecklar produkter med litiumbatterier saknar ofta erfarenhet av att transportera farligt gods. Behovet av ökad kompetens och tydliga rutiner kring detta är därmed stort, säger Joakim Nielsen.

 

FAKTA

DGM har sedan starten 1988 arbetat för ökad säkerhet vid transport och hantering av farligt gods.
DGM Sveriges affärsområden är utbildning, support och säkerhetsrådgivare till företag och organisationer som är delaktiga i transportkedjan av farligt gods, allt från avsändare till mottagare samt att, på uppdrag iordningsställa sändningar med farligt gods eller kontrollera farligt gods innan lastning.

 

DGM erbjuder även nyutveckling av förpackningslösningar och försäljning av produkter som är relaterade till hanteringen av farligt gods.