På Bona folkhögskola arbetar vi med att utveckla användningen av digitala verktyg och har utforskat möjligheterna med AI-botar sedan Chat GPT lanserades brett för några år sedan. Lärarna har gått kurs i att förstå hur språkmodellerna som styr AI-verktygen fungerar och utforskar fortgående hur de kan användas i undervisningen. Målet är att lära deltagarna använda olika AI-verktyg för lärande och kommunikation, samtidigt som de ges möjlighet att förstå såväl möjligheter som risker med AI som fenomen. Till detta hör att öva sig i att vara källkritisk och att alltid se till att göra en egen mänsklig bedömning och kontroll av de AI-genererade svar man får, säger Ulrika Björnsdotter, rektor vid Bona folkhögskola.

Tränas i att använda AI på flera sätt Bona folkhögskolas deltagare tränas i att använda AI-verktyg på olika sätt. Dit hör att be en chat-bot förklara och förhöra vid inlärning av komplexa begrepp och sammanhang, att generera idéer och uppslag till områden att undersöka, att strukturera text, att transkribera, analysera och jämföra intervjuer och att översätta och kommunicera kring text man annars inte skulle förstå.

För att AI-verktygen ska främja kunskapsutveckling krävs att man lär sig umgås med dem så att det egna tänkandet samtidigt kan utvecklas och utmanas. Hur verktygen används behöver anpassas till vad man undersöker. På Bona övas deltagarna i olika sätt att promta för att sortera information, samtidigt som lärarna pekar på vad svaren på en sådan prompt bör visa och vad man kan tänka på att kontrollera. För förmedling av kunskap man redan tillägnat sig kan man sedan generera presentationer, bild och ljud på sätt som blir informativa och tillgängliga för mottagarna

Om vi inte använder AI konstruktivt och källkritiskt kan den i stället bidra till ökad desinformation och tilltagande polarisering i våra samhällen.

AI bör användas konstruktivt och källkritiskt –Vi använder AI-verktyg på de här sätten för att vi menar att tekniken orsakar sådana samhällsförändringar att stora grupper riskerar att hamna utanför om inte alla får möjlighet att lära sig och förstå den. Utöver att vi därför menar att kunskap om hur AI kan förstås och användas bör ses som en demokratisk rättighet, ser vi risker med om utbildningssystemet inte på allvar tar tag i hur tekniken bör användas för att bidra till kunskapsutveckling och demokrati. Om vi inte använder AI konstruktivt och källkritiskt kan den i stället bidra till ökad desinformation och tilltagande polarisering i våra samhällen. Om stora delar av befolkningen inte ges möjlighet att förstå och använda AI riskerar vi också misstro mot dem som inför AI-teknik för goda samhällsändamål, säger Ulrika Björnsdotter.

Behov av samlat grepp Den teknologiska omformningen av arbetsliv, utbildning och samhällsstruktur gör att vi behöver fundera över hur framtidens utbildning och lärande bör se ut. Skolverket har kommit med övergripande instruktioner för regler kring AI-användning i svensk grund- och gymnasieskola, från universiteten börjar komma rapporter angående hur AI används.

–AI-kommissionen har pekat på folkbildningen, dit folkhögskolorna hör, som en viktig resurs när det gäller att sprida kunskap om AI i samhället. Detta är allt gott och väl, men vi ser behov av mer samlat grepp kring utveckling av metoder för undervisning i samverkan med AI-verktygen. Vi behöver utveckla sätt att undervisa med AI som gynnar såväl individer i dagens och framtidens arbetsliv som vårt demokratiska samhälle i stort. Detta kan inte vara upp till enskilda intresserade lärare, utan behöver implementeras och stödjas på bred front i utbildningssystemet, säger Ulrika Björnsdotter.