31. okt. 2019
|
Industri
Journalist: Mats Carlbäck
Kan logistikbranschen bli hållbar? En ständigt ökande mängd av transporter, inte sällan kopplat till en accelererande e-handel och cirkulära affärsmodeller, ställer allt högre krav. Men enligt professor Árni Halldórsson finns det mycket vi kan göra för att påverka.
En ökad globalisering, gemene mans vana att kunna få i princip allt levererat eller upphämtat vid dörren, gör ju onekligen att transporterna ökar. Och med dagens transportsätt, som företrädesvis sker med bil, lastbil och båt, känns det som om vi står inför en ganska omfattande utmaning om vi samtidigt vill hjälpa vår hårt åtgångna miljö. Eftersom det är svårt att vrida tillbaka utvecklingen måste vi helt enkelt hitta nya lösningar på komplexa utmaningar - och att lösa logistikutmaningarna på ett hållbart sätt är sannerligen en utmaning.
Det är bland annat detta som håller professor Árni Halldórsson och hans kollegor på Chalmers i Göteborg fullt upptagna.
– Det är en stor utmaning vi står inför. Hur ska vi kunna få ihop alla delarna i ett så pass komplext system och på så vis få det hållbart? frågar sig Árni Halldórsson, som under lång tid forskat och undervisat om logistik med fokus på hållbarhet.
– Vi måste helt enkelt tänka nytt, fortsätter han. Ett sätt är att se hållbarhet som ett tjänsteerbjudande som inbegriper såväl logistikföretaget som kundens eget agerande. Det handlar dels om att lösa ”den sista milen”, alltså logistiken ut till användare och slutkonsumenter. Det är där resurserna används på minst effektiva sätt och här kommer behovet för nya tjänster in – att få kunder eller användare att bli mer aktiva i själva tjänsteleveransen genom att t ex att själva hämta och lämna på uppsamlingsställen skulle givetvis påverka hållbarheten.
Det är en gammal sanning att fyllnadsgraden måste upp. Det håller inte att köra en lastbil med ett fåtal kolli längre sträckor. Det är varken effektivt eller hållbart.
Ett annat sätt är att ta ytterligare steg mot en mer cirkulär ekonomi, där produkter hamnar i långvariga kretslopp i stället för att kasseras, ofta felaktigt, efter en kort tids användning.
– Men även den processen är inte helt enkel. Den cirkulära ekonomin ställer alltmer krav på den ”första milen”; flöde av material och komponenter från användare och ut till olika delar av avfallshierarkin, t ex minimering, återanvändning eller återvinning. Nya och innovativa logistiktjänster behövs för att skapa förutsättningar för bra och effektiv återvinning, så att saker och ting återanvänds på ett riktigt och effektivt sätt. Annars kör vi också omkring med saker i onödan, och kanske fel saker, och bidrar inte till en hållbar utveckling, menar Árni Halldórsson.
Elektrifiering är naturligtvis avgörande. En övergång till fossilfri el skulle göra transportsektorn avsevärt mer hållbar, men inte heller detta är helt problemfritt:
– Frågan är om vi hinner med? En snabb övergång till el inom transportsektorn ställer stora krav på energiförsörjningen. Såväl produktionen som distributionen av ”ren” el måste hålla jämna steg med logistikbranschens elektrifiering – annars skjuter vi oss själva i foten.
Árni Halldórsson är övertygad om att hållbarhetsfrågan kommer att bli än viktigare i logistikbranschen och att det därför är viktigt att företagen delvis förnyar sina affärsplaner.
– Branschen behöver skapa system för att bidra till den cirkulära ekonomin och aktivt jobba för att hållbara tjänster blir en del av helheten. Först då kan vi lyckas.