Den 31 januari är det nya officiella datumet för Storbritanniens utträde ur EU. Trots att det planerade utträdet kryper närmare har Sverige inte ännu sett konsekvenserna av vad det faktiskt skulle kunna innebära. I EU pågår ett intensivt arbete för att ett utträdesscenario ska bli så strukturerat som möjligt.
–Vi fortsätter att försöka jobba för att det ska bli ett ordnat brittiskt utträde, även om det ser ganska mörkt ut. Det skulle innebära ett väldigt, väldigt negativt scenario om det blev ett oordnat utträde, säger Ann Linde.

Planerna på Brexit har inte nämnvärt påverkat den svenska handeln med Storbritannien ännu. Ann Linde menar att det på marknaden verkar finnas en slags trötthet på situationen och en tro på att Storbritannien i slutändan inte kommer att fullfölja sina planer. Mycket beroende på de stora och negativa följderna det skulle få för landet självt.
– Jag tror att det är väldigt viktigt att de svenska företagen verkligen förbereder sig, även för ett oordnat utträde. Det kan vara bra att ha i åtanke att Sveriges import och export från andra länder förutom Storbritannien kan komma att påverkas av Brexit. Det gäller globala värdekedjor där Sverige och Storbritannien är länkar i den globala handeln. Det går inte att nu säga exakt hur det kommer att påverkas av ett oordnat utträde. Men det går att säga att det kan bli ganska stora konsekvenser för svenska företag, säger hon och fortsätter.

– Som det ser ut nu så har ju både de två kandidaterna, varav en kommer att bli premiärminister, sagt att Storbritannien lämnar den 31 oktober, även om man inte kommer har ett avtal. 

Att det överlag riktas mer fokus på handelsfrågorna i samband med hållbarhetsmålen, globalt och i EU, är något som Ann Linde är desto mer hoppingivande kring.
– Det första som är viktigt är frågan varför hållbarhet överhuvudtaget är viktigt för handelspolitiken. I Agenda 2030 som är styrande för det här arbetet, så säger man att handeln är ett viktigt instrument för att nå alla tre dimensioner av hållbarhetsutveckling. Både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Allting säger att handel är den motor för tillväxt som ger en fattigdomsminskning. Handel är ett medel för att uppfylla de flesta av de 17 hållbarhetsmålen, så det är en central del i handelspolitiken.

Ett större fokus har även så smått börjat riktas på ett annat område med betydelse för handelspolitiken, den cirkulära ekonomin.
– Redan i augusti 2018 tillsatte vi i Sverige en delegation för cirkulär ekonomi på Tillväxtverket. Den här frågan påverkar så många departement och rör stora delar av regeringen. När det gäller handelsekonomin så är det ganska nytt. I och med att många materialproduktflöden är globala så finns det också en viktig koppling till handelspolitiken. Vi kommer att lägga fokus de närmaste åren på att främja det här arbetet, framförallt i EU säger Ann Linde där hon menar att arbetet ligger i startgroparna.

– För första gången så kommer man att ta upp frågan om cirkulär ekonomi på EU:s expertrådsmöte som gäller handel- och hållbarhetsutveckling i höst. Det har man inte gjort förut, det är nytt för EU att koppla frågan till handeln. I OECD så har man börjat analysera kopplingen mellan cirkulär ekonomi och handelspolitik. Där är man väldigt aktiva. I OECD:s nästa arbetsprogram inför 2020 så ligger fokus på cirkulär ekonomi och påverkan på handelsströmmar. Det här är ett ämne som blir hetare och hetare för att folk förstår hur viktigt det är.

Enligt Ann Linde görs många framsteg för de stora hållbarhetsfrågorna, inte minst med cirkulär ekonomi som kopplas till handelspolitiken. Men det finns andra tendenser som oroar.
– Trots detta så ifrågasätts handelspolitiken allt mer, det tycker jag är väldigt oroväckande. Med den allt större rollen som handeln har i fattigdomsbekämpning, klimatfrågor och i den cirkulära ekonomin så protesteras de ändå allt mer mot den öppna handeln. Det tycker jag som handelsminister är väldigt oroväckande. Man vill hellre stänga gränser, bara handla inom det egna landet, införa kvoter, och tullar. Allt visar ju att det inte skulle vara bättre än den öppna handeln, men det är som att man måste ta det till sig.

När det gäller Sveriges roll för ett mer hållbart arbete i handels- och hållbarhetsfrågor, menar utrikeshandelsminister Ann Linde att vi tillhör de mest drivande.
– Vi jobbar på alla olika nivåer. Inom WTO är det globalt och då tolkar vi regelverket i linje med den övergripande målsättning för att bidra till en hållbar utveckling på alla olika sätt. När det gäller EU så har vi varit bland de bästa på att se till att hållbarhetskapitel i de stora handelsavtalen blir större. Det är helt annat nu jämfört med hur det var med de tidigare handelsavtalen. Vi jobbar mycket med handelsrelaterat bistånd, både i EU och i Sverige, samt med hållbart företagande.

Samarbetet med näringslivet är enligt Ann Linde en viktig faktor, och ett område där Sverige som exporttungt land kan bidra med mycket.
– Vi har främjande delegationer med svenska företag som gör resor tillsammans med olika ministrar för att främja hållbarhetsarbetet. Där har vi satsat väldigt mycket på svenska företag som har klimatsmarta lösningar. Vi har klimatsmarta seminarier på alla de här främjande delegationsresorna som vi gör. Det här bidrar också till att man globalt jobbar för hållbarhetsmålen. Det är en sådan tydlig samverkan mellan de olika aktörerna i Sverige. Denna samverkan, mellan företag, myndigheter och regering gör att vi gemensamt bidrar till hållbarhetsmålen, samtidigt som företagen gör business, tillägger Ann Linde.