Det oroliga världsläget i allmänhet och Rysslands krig mot Ukraina i synnerhet har haft en stark påverkan på Sveriges energimarknad. Särskilt 2022 går till historien som ett riktigt turbulent år på energimarknaden. Ett fortsatt instabilt världsläge kommer sannolikt också ha en stark påverkan på den framtida energimarknaden, säger Olle Olsson, omvärldsanalytiker på Energimyndigheten.

Inflationen och ränteläget påverkar hållbara investeringar
Rysslands invasion av Ukraina blev startskottet för en europeisk utfasning av gas, olja och kol från Ryssland, som innan kriget bröt ut var EU:s ledande leverantör av dessa bränslen. Utfasningen har medfört en stor omställning som samtidigt har synliggjort vilket komplext system den europeiska och globala energimarknaden är.

Energisystemet befinner sig mitt i ett historiskt skifte till fossilfria alternativ. Den pågående energiomställningen förutsätter storskaliga investeringar i alltifrån vindkraftverk till solenergiparker. Detta är projekt som kräver mycket kapital vilket innebär att inflationen och det rådande ränteläget har betydande inverkan på energiaktörernas möjligheter att investera de pengar som krävs i ny fossilfri energiinfrastruktur.

Vindkraftsutbyggnaden tappar fart
När det blir dyrare att låna pengar blir det också svårare för aktörer som etablerar förnyelsebar energiinfrastruktur att få kalkylen att gå ihop. Detta i kombination med att komponenter till vindkraftsturbiner blivit dyrare har resulterat i utmaningar särskilt för havsbaserad vindkraft.   Kommunala veton stoppar också många projekt inom landbaserad vindkraft, som annars är det kraftslag som bedöms ha störst utbyggnadspotential på kort sikt.

Den svenska solenergimarknaden fortsätter dock att expandera i snabb takt. Hushållens intresse för att investera i solcellsanläggningar är fortsatt stort och allt fler storskaliga solcellsparker beviljas bygglov. De volatila elpriserna har också ökat intresset för batterilager, smart styrning av värmepumpar och andra lösningar som gör det möjligt att flytta sin elkonsumtion i tid beroende på pris. Parallellt med detta har det också skett en betydande ökning av andelen svenska konsumenter som har timprisavtal.

– För att Sverige ska nå sina långsiktiga klimatmål krävs att utbyggnadshastigheten för ny elproduktion ökar. Samtidigt behöver företag som exempelvis vill bygga vindkraft eller solenergiparker givetvis också ta hänsyn till kringliggande aktörers intressen. Det gäller i synnerhet energiprojekt som tar stora utrymmen i anspråk, säger Olle Olsson.

Balans mellan tillgänglighet, hållbarhet och prisvärdhet
2023 har hittills varit ett betydligt lugnare år på energimarknaderna än 2022, men den generella energisituationen präglas ännu av betydande osäkerheter, såväl geopolitiskt som ekonomiskt. Detta är viktigt att ha med sig i prognosen för vad som kommer att prägla energimarknaden under 2024.

– Tre övergripande mål för den svenska energimarknaden är att energin ska ha en hög tillgänglighet, alltså finnas tillgänglig när den behövs. Energin ska dessutom vara så hållbar och ha så konkurrenskraftiga priser som möjligt. Det är en ständig utmaning att balansera dessa tre faktorer. Vi har under en längre tid haft ett stort fokus på hållbarhetsaspekterna i energiförsörjningen. Sedan Ukrainakriget inleddes har alltmer fokus lagts på vikten av en robust och säker energiförsörjning, säger Olle Olsson.

Tre frågor till Peter Fredell, vd på Vimab Group
Varför är det underdimensionerade transmissionsnätet Sveriges största energiutmaning just nu?

– Vi har ingen brist på energi i Sverige i dagsläget. Den trånga sektorn är transmissionsnätet, alltså den infrastruktur som transporterar ut elen till användarna. Hur mycket effekt man kan få ut i nätet varierar därför i olika delar av landet. Samtidigt har den svenska elförbrukningen ökat på senare år och EU förutspår en ökning med ytterligare 60 procent fram till 2030. Den ökade andelen intermittent energi i systemet, alltså energi från förnybara energikällor som vind- och solkraft, har satt ytterligare press på transmissionsnätet.

Hur kan batterilagring bidra till att lösa problematiken?
– Utbyggnaden av transmissionsnätet pågår men det är omständligt och tar lång tid. För att öka effekttillgången här och nu krävs därför kraftfulla batterier som möjliggör lagring av el. På senare tid har efterfrågan på batterier ökat markant. Batterierna har samtidigt blivit mer effektiva och dessutom gått ner något i pris.

Vad är din prognos för batterimarknadens utveckling under de kommande åren?
– Efterfrågan kommer att fortsätta öka från bland annat industrin, lantbruket och många andra sektorer. Vi kommer även att få se fler batterier med en ökad energidensitet. Batterilagring kommer sannolikt att spela en allt viktigare roll tills transmissionsnätet är utbyggt.