22. dec. 2023
|
Industri
Politiken behöver ge företag de rätta förutsättningarna för en accelererad klimatomställning
Journalist: Annika Wihlborg
|
Foto: Pexels
FN:s handlingsplan Agenda 2030 formulerar tydliga globala mål för samhällets hållbara omställning. Agenda 2030 har utvecklats till det ledande styrdokumentet för Sveriges och många andra länders hållbarhetsarbete. Sverige ligger långt fram i arbetet med att nå målen för 2030, men tempot behöver öka för att vi ska nå både Agenda 2030-målen och våra nationella miljökvalitetsmål.
Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för att skapa en hållbar utveckling som världen någonsin antagit. Världens ledare har lovat att uppnå de globala målen till år 2030. Alla länder har därmed tagit på sig ansvaret att skapa en mer rättvis, hållbar och bättre värld. Agenda 2030 kräver engagemang från olika aktörer som civilsamhällesorganisationer, kommuner och regioner samt forskare och näringsliv. Det är den första utvecklingsagendan som inkluderar världens alla länder, oavsett inkomst- eller utvecklingsnivå
Ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet förenas
Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. För att nå de globala målen och de nationella miljömålen krävs en omställning av samhället. Det handlar bland annat om att vi ställer om till hållbar konsumtion och produktion. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. På global nivå följs målen upp med hjälp av drygt 230 unika indikatorer. För den nationella uppföljningen används ytterligare ett 60-tal nationellt anpassade indikatorer.
Näringslivet efterlyser långsiktiga spelregler
Det råder ingen tvekan om att näringslivet har en nyckelroll att spela för att Sverige ska nå sina hållbarhetsmål. I Svenskt Näringslivs undersökningar har det vid flera tillfällen framkommit att ett stort hinder för klimatomställningens fortsatta utveckling är en politik som sackar efter, och som missar tillvarata den otroliga möjlighet som näringslivets drivkraft skapar. Den bilden stärks av UNGC:s omställningsrapport, där bristen på långsiktiga spelregler från politiken omnämns som det största hindret. Andra hinder för företagens hållbara omställning är långsamma tillståndsprocesser och en bristande tillgång till fossilfri el. Många företag anser att deras hållbarhetsinitiativ inte matchas av en tillräckligt framåtlutad svensk klimatpolitik.
Sverige behöver öka takten för att nå de nationella miljökvalitetsmålen i tid
Som ett komplement till Agenda 2030 har Sverige formulerat 16 nationella miljökvalitetsmål, exempelvis begränsad klimatpåverkan, frisk luft, säker strålmiljö, ett rikt odlingslandskap, ett rikt växt och djurliv och grundvatten av god kvalitet. De 16 miljömålen kompletteras av ett generationsmål och etappmål som tillsammans bildar miljömålssystemet. Dess övergripande syfte är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Enligt Naturvårdsverkets utredning, som presenterades tidigare under 2023, har Sverige bara nått ett av de 16 målen, fyra av målen går utvecklingen åt fel håll och enbart två har en positiv utveckling. Risken att vi inte lyckas nå en majoritet av målen till 2030 är därmed relativt stor.
