Användandet av förnybara energikällor har ökat de senaste åren. Klimatfrågan och vikten av en mer hållbar energiproduktion är i allra högsta grad aktuell och fortsätter att diskuteras. Ett förnybart energisystem lyfts fram som en bidragande lösning. Bioenergi är en förnybar energikälla. Den fungerar som lagrad solenergi och kommer från växter som samlar energi från solen. Växterna använder solens energi för att sätta samman koldioxid och vatten till kolhydrater som i sin tur ger upphov till vidare energi och liv. Bioenergi är Sveriges största energislag sedan drygt tio år och största förnybara energislag i Europa.

– Det är en mycket positiv utveckling för klimatet och vi arbetar hårt för att politik och regelverk ska underlätta den utvecklingen, säger Gustav Melin, vd på SveBio. Vår ambition är att ersätta alla fossila produkter och energislag med biologiska material och energi från växtriket, odlade grödor, skogsavfall och alla typer av rester från skogs- och livsmedelsindustri.

Genom bioenergi och tekniklösningar kan vi möta de energibehov vi står inför vad gäller såväl elproduktion som värmeproduktion och fordonsbränslen.

– Vi har redan gjort mycket, vi har med många miljarder i investeringar under flera decennier ersatt nästan all fossil energi i uppvärmningssektorn. Det är ett resultat av en stabil politik som gjort det möjligt, säger Gustav.

I år står bioenergin för 40 procent av all energianvändning. Bioenergins största användningsområde är värmeproduktion. Biovärme är idag den vanligaste uppvärmningsformen för uppvärmning av bostäder och lokaler. Ved, pellets, flis och biooljor är exempel på olika bränslen som vid förbränning genererar biovärme. Ett annat av bioenergins användningsområden är biokraft. Biokraft är elektricitet producerat av biobränsle, så som skogsflis, skogsindustrins biprodukter, torv och avfall. Detta är den fjärde största formen av elproduktion i Sverige efter vattenkraft, kärnkraft och vindkraft, och står för omkring 7 procent av elproduktionen.

– Sol och vind kan bara lösa en del av elbehoven och eftersom vi måste ha elproduktion även när det inte blåser måste vi producera mer el i kraftvärmeverk, menar Gustav. De flesta städer har i dag elproduktion och elsystemet skulle fungera bättre om kraftvärmeverk i städerna gavs ett större ansvar att balansera elnätet och producerar mer el. Då kan ny industri och nya bostadsområden få tillräckligt med el utan att vänta på nya elledningar.

Ett annat av bioenergins användningsområden är biodrivmedel. Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar bioråvaror. Dessa kommer från skogen eller från åkern eller biogent avfall. Dessa kan ersätta fossila bränslen som bensin och diesel och därmed ett hållbart alternativ som ger mindre negativ klimatpåverkan. Biodrivmedlen tar till skillnad från de fossila drivmedlen inte heller slut. En ökad produktion och minskade produktionskostnader gör att priserna heller inte stiger i samma utsträckning som de fossila bränslena. Transportsektorn är någonting som Gustav menar att vi bör fokusera mer på.

– Om du i dag tankar diesel på en vanlig mack tankar du 40 procent förnybar biodiesel. Det är en mycket bra diesel och den kommer att bli alltmer förnybar varje år till 2030. Man kan hävda att en vanlig dieselbil nu är minst lika mycket miljöbil som en ny elhybrid. Visserligen går elhybriden till viss del på el men batteriet är förmodligen tillverkat med fossil energi och när den går på bensin drar den mer bränsle än dieseln. Det är dags att ta bort bonusmalussystemet som ger stöd till elhybrid som dieselbilen betalar. För att få fram tillräckliga volymer biodrivmedel behöver vi nu öka investeringarna i produktion av drivmedel från skogsavfall. Då kan vi snart försörja alla transporter med biodrivmedel utan att priserna stiger från dagens nivå. Ju snabbare vi får en stor svensk tillverkning desto snabbare sjunker priserna, samtidigt som vi får arbetstillfällen i skogen och i svensk industri. Med en sådan positiv utveckling bör mer än hälften av energianvändningen vara hållbar bioenergi utan negativ inverkan på biologisk mångfald omkring år 2030.

Vad gäller de största utmaningarna inom marknaden lyfter Gustav fram att de som intresserar sig för branschen upplever att de tar en politisk risk. Förslaget om en halverad reduktionsplikt till exempel drabbar den långsiktiga industripolitiken, menar han. Det gäller att hitta lösningar som möter konsumenternas önskan samtidigt som en ny, hållbar industri kan byggas.

– Vår uppgift är att komma med information och förslag på lösningar som möter konsumenternas önskan om lägre priser, samtidigt som vi klarar att bygga ny industri och fasa ut det fossila.