Dela den här artikeln:

18. dec. 2019

|

Industri

Sopor är århundradets stora guldgruva


Journalist: Johanna Gadd

Klimatfrågan har en stark förankring i Sverige. De företag som inte tar sitt hållbarhetsansvar riskerar att förlora kundernas förtroende.

Sverige ligger i framkant i Europa när det gäller återvinning. Här finns lång erfarenhet av att arbeta med återvinning och hållbarhetsfrågor. Källsortering har blivit en mer självklar del av vardagen och företagen hanterar återvinning på ett sätt som hade varit tekniskt omöjligt för bara tio år sedan, enligt branschorganisationen Återvinningsindustrierna. Det är en stark tillväxtmarknad som numer rymmer fler aktörer än de stora jättarna som åtar sig uppdrag på koncern och kommunnivå. Små företag som Circla erbjuder även privatpersoner tjänsten att sortera, transportera och återvinna avfall – och skänker värdefulla föremål till Frälsningsarméns butiker Myrorna, medan företag som västsvenska Renova, som ägs av tio västsvenska kommuner, samarbetar med företag och kommuner genom att presentera helhetslösningar för återvinning och hantering av avfall.


En hållbar värld förutsätter att vi reducerar uttaget av nya resurser från planeten och blir bättre på att återanvända de som redan finns i omlopp. Det hävdar Håkon Vist, Nordenchef för Veolia som är ett av världens ledande miljöföretag. Omställningen är nödvändig på alla områden; transporter, energiproduktion och varuproduktion. Han lyfter fram betydelsen av att ställa om till en cirkulär ekonomimodell där avfall inte längre existerar. Idealt kan allt bli en återvunnen resurs möjlig att återföra i produktionen. Det är ett angeläget skifte med den traditionella linjära modellen där producenten producerar i sin egen lilla bubbla och överlåter återvinningen till andra.

– Miljösmarta lösningar gör producentansvaret lönsamt, hävdar Håkon Vist.


Potentialen är enorm, enligt Återvinningsindustrierna. Varje år går material till spillo värt omkring 42 miljarder kronor till följd av bristfällig materialcirkulation. Det motsvarar omkring en procent av BNP. Genom att granska förpackningsmaterial ur återvinningsperspektiv och integrera den aspekten i design och materialval blir återvinningen rationell och lönsam. De företag som inte ser betydelsen av det riskerar att förlora kundernas förtroende, eftersom klimatfrågan får ett allt starkare stöd i samhället.


För att lyckas med omställningen till en hållbar industrivaruproduktion krävs ett målmedvetet samarbete mellan förpackningsindustrin och återvinningsindustrin. Största utmaningen finns inom plast, bara cirka 30 procent av plasten kan i dag återvinnas. Det borde inte finnas någon begränsning, hävdar Håkon Vist, det handlar om att lägga tillräckligt mycket kraft på att ta fram material som är återvinningsbara. Dessutom så gäller det att få upp konsumenterna på banan, fullt ut.

– Vi har alla ett ansvar för att ändra vårt beteende och göra upp med traditionella förväntningar på hur en produkt ska se ut eller paketeras. Det vi har att vinna är en planet där resurserna räcker till även i framtiden.