Lars Nordström är professor i elkraftteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), med fokus på hur elsystemet i Sverige ska kunna hantera att mängden förnybar elproduktion ökar.

– Min forskning är att, oavsett kraftproduktion, så måste vi se till att vi har en säker och trygg elförsörjning. Just nu står elkraftsystemet inför stora förändringar då samhället vill ha mycket förnybart. Dessa beslut styrs till stor del på politisk grund men handlar också om vad som är ekonomiskt genomförbart.

Det som Lars Nordström fokuserar mycket på är teknik för hur vi kan styra och övervaka elnäten inklusive lagring av el.

– Inriktningen mot förnybart har lett till ett skifte från det system vi haft tidigare och vi har inte tagit fram den teknik och marknadslösningar som krävs för att hantera det nya systemet i tillräcklig utsträckning.

Det Nordström menar är att de svenska kraftnäten behöver investera i styrning, mät- och kontrollutrustning för att hålla koll på vad som händer.

– Vi behöver möjliggöra mer avancerad styrning så att man dels kan få bättre förvarning om vad som håller på att hända, men även styra mer aktivt.

För att förtydliga jämför Nordström med dagens bilar och de bilar som var tillgängliga för tjugo år sedan.

– Dagens bilar är utrustade med automatiska system för bromsning, back-kamera och ger varningar om man byter fil för tidigt. Den typen av varningssystem fanns inte för tio till femton år sedan. Ser man till elsystemet skulle jag säga att branschen har varit ganska försiktig med att ta fram bättre stödsystem. Tekniken finns ju till vissa delar, men den kommer inte till användning. I drift och övervakning av elsystem borde man använda sig mer av de möjligheter som finns och se till att de kommer igång, säger han.

Anledningen till att utvecklingen av teknik till elsystem har stått mer stilla än när det handlar om exempelvis bilar, tror Nordström kan ha olika förklaringar.

– Det har inte funnits några incitament för de här investeringarna bland nätbolagen. Man har i stället, från regleringsmyndigheternas sida, sett till att man ska vara så kostnadseffektiv som möjligt vilket naturligtvis har hämmat investeringarna. Men jag tror också att det finns ett visst mått av konservatism i elbranschen. Att det har ju ”trots allt fungerat bra i hundra år”… Därför har man kanske inte tyckt att man behövde de här systemen. System som vi idag kan tycka redan borde finnas.

Samtidigt har diskussionen om att bygga om Sveriges elsystem och minska den planerbara kraften genom att stänga kärnkraftverk, varit på agendan i tjugo år, så ingen kan säga att utvecklingen kommer som en överraskning. Vi blickar i stället framåt för att se hur det potentiellt kan se ut.

– Jag tror att kontrollrummen som finns för det svenska kraftnätet kommer att bli mer och mer utrustade med avancerade system, så att vi får hjälp med att se in i framtiden och beslutstöd för möjliga händelser. På så vis kan elmarknaden också effektiviseras genom att systemet utnyttjas mer optimalt.

Det han menar är varningar om ändringar i effektflöden och spänningar som i sin tur beror på att det snart kommer att sluta blåsa, att temperaturen är på väg upp eller att många förväntas komma hem från jobben för att laga mat och ladda bilen - den typen av avancerade lösningar som gör det möjligt att ligga steget före.

– Dessutom en större grad av mätning ute i elnätet. Mer sensorer som ger den informationen, men också lite mer kontrollutrustning så att man ute i fält kan kompensera för sådana här variationer. Så att det, när man får en varning, finns tekniska hjälpmedel för att ändra effektflöden och minska eller öka den reella effekten och andra tekniska bitar.

En annan utmaning, där vi och branschen behöver hjälpas åt, är att sprida information om betydelsen av dessa system. Inte bara politiker måste förstå vad krävs bakom kulisserna. Även unga elever och studenter måste se att dessa utmaningar är minst lika intressanta som det som erbjuds på coola start-ups.

– Jag hoppas och tror att många lockas att få arbeta med tekniska lösningar som verkligen bidrar till att lösa klimatproblemet. Det om  något borde slå att sitta på ett häftigt kontor och utveckla en app. Utmaningarna och kompetensen är i princip densamma, avslutar Nordström.