Berätta om ert arbete med energiomställningen:

Jonas Nordström, grundare Uppsala Solenergiprojekt:

- Jag har själv kört solceller sedan 2013, då jag tröttnade på att titta på mitt solbelysta tak. "Varje dag, all denna solenergi till ingen nytta", tänkte jag. Så jag beställde 18 paneler vilket i princip genererade all hushållsel jag behövde på ett år. 2015 tröttnade jag på mina grannar som bara nyfiket tittade på mina paneler, men som inte gjorde slag i saken. Därför bjöd jag in dem till ett solcellsmöte och samlade intressenter till ett gruppinköp. Jag fick med ett 10-tal och sedan var det igång. Med ett bättre pris och roligare projekt genom gruppinköp så hade jag satt upp solceller någonstans i alla villaområden i Uppsala efter ett år. Nu är Uppsala en av Sveriges mest solcellsstäta kommuner.

 

Vilken roll siktar ni på att spela när det kommer till svensk energiomställning?

Jerker Stenberg, VD Solenergiprojekt:

Vi vill inspirera individer, små företag och BRF:er att våga ta steget till att bli så klimatneutrala som möjligt. Vi kommer organisera lokala solenergiambassadörer för att öka takten i omställningen mot ett hållbart energisystem. Vi satsar på att jobba lokalt i Uppsala och Stockholmsområdet. Man behöver en stark lokal närvaro för att på bästa sätt kunna hjälpa sina kunder.

 

Vilken roll kommer vätgas att spela i framtiden?

Jonas Nordström:
- Kul att ni frågar om just detta, jag forskade ett tag på just metallhydridbatterier i mitten av 90-talet, men tyvärr var svensk industri lite för fega för att satsa på detta. Jag tror att vätgas kommer ha en viktig roll som energibärare och lagringsbank. Huruvida det blir småskaliga eller storskaliga system återstår att se.

 

Jerker Stenberg:
- Troligtvis kommer elbilens batteri eller bränslecell vara mycket viktig som dygnslagring i ett smart energisystem, dvs man ska kunna köra "huset" på "bilbatteriet" nattetid men ha tillräckligt mycket kvar på morgonen för att kunna åka till jobbet.

 

 

 

 

Maria Malmkvist, VD Energigas Sverige:

 Berätta om ert arbete med energiomställningen:

Energigas Sverige är övertygade om att de förnybara energigaserna kommer att vara en förutsättning för att nå de klimatpolitiska målen till 2030 och 2045. Energigaserna kommer att spela en viktig roll i omställningen av industrin, transportsektorn, sjöfarten samt el- och värmeproduktionen tillsammans med andra förnybara alternativ. Branschens gemensamma vision är att samtliga energigaser i Sverige ska vara helt fossilfria 2045, samt att potentialen för produktion av förnybar gas realiseras.

 

Vilken roll siktar ni på att spela när det kommer till svensk energiomställning?

Energigas Sverige ska skapa förutsättningar för en växande gasmarknad med en ökande andel förnybara gaser. Det är viktigt att säkerställa att det finns rätt förutsättningar för omställningen nationellt men även inom EU.

 

Vilken roll kommer vätgas att spela i framtiden?

Vätgasen kommer att bli en nyckelspelare i omställningen om den ges goda förutsättningar i styrmedel och regelverk som vi verkar för. Vätgasen ger möjlighet att ta till vara och lagra energi när vi har ett överskott av väderberoende el. På kort sikt ser vi framför allt att vätgasen kommer att ha stor betydelse inom processindustrin, exempelvis inom järn- och ståltillverkning, kemiindustrin eller i raffinaderierna. Det sker också en mycket spännande utveckling inom tunga transporter där vätgasen har goda förutsättningar att bli ett av flera fossilfria bränslen som möjliggör omställningen.

 

Men det är viktigt att komma ihåg att vätgasen måste produceras antingen från biogas, biomassa eller fossilfri el för att bidra till omställningen. Det gör att vätgasens expansion är helt beroende av att den fossilfria elproduktionen byggs ut i snabb takt, samt att även vätgas från biogas eller biomassa accepteras och stöttas i regelverken, och inte bara vätgas från elektrolys. Vi anser dessutom att den blå vätgasen, vätgas som producerats från naturgas i kombination med CCS/CCU, har en viktig roll att spela och att även denna teknik ska ges goda förutsättningar i regelverk och styrmedel.


Maria Röske, VD på WPD Scandinavia

 Hur ser stödet ut för vindkraft och hur har det utvecklats genom åren? 

På nationell nivå vill fler än åtta av tio svenskar att vindkraften ska fortsätta byggas ut som i dag eller ännu mer och så har det sett ut länge. Samtidigt möts vindkraften ibland av motstånd där den ska byggas, viket branschen givetvis respekterar.

Det som är problematiskt i debatten om vindkraften är att den inte sällan präglas felaktigheter, vilket jag hoppas att vi kommer komma till rätta med. Och gör vi det tror jag att en stor del av motståndet minskar.

Nu ökar även förståelsen för att vi måste bygga ut elproduktionen kraftigt de kommande åren vilket jag också tror kommer öka stödet. All elproduktion har ju en påverkan, det går inte att komma ifrån, men vindkraften är ändå en av de energislag som ger minst negativ påverkan.

 

Vilken roll siktar WPD på att spela när det kommer till svensk

energiomställning?

WPD är en av Europas ledande projektutvecklare och vi vill även vara en av de största spelarna i Sverige när det kommer till utbyggnaden av förnybart. Vi har ett flertal stora vindparker i vår pipeline som kan byggas i närtid i regioner där industrin uttryckt att det behöver byggas vindkraft, så vi siktar på att vara närvarande i omställningen i allra högsta grad.

 

Hur ser du på framtiden för vindkraft? 

Behovet av el väntas vara minst dubbelt så stort inom 20 år och det är bara vindkraften kan byggas ut i den hastighet och skala och till de låga priser som krävs. År 2024 väntas vindkraftens årsproduktion bli omkring 49 TWh, en ökning med cirka 20 TWh från år 2021. Det betyder att vindkraften redan inom några få år kommer vara Sveriges näst största kraftslag.

Branschen bedömer att vindkraftsproduktionen kommer fyrdubblas till år 2040, men den snabba teknikutvecklingen gör att verken blir så mycket effektivare att det totala antalet verk endast kommer gå från dagens ca 4 000 till ca 5 000. Det kan låta mycket – men i Danmark, som har 10 procent av Sveriges yta, finns idag cirka 6 000 vindkraftverk. Ytanspråket för 4 000 vindkraftverk är knappt en procent av Sveriges yta.