11. okt. 2019
|
Samhälle
De tar kampen mot gamla normer
Journalist: Ylva Sjönell
Genom historien har många oskrivna regler, normer, skapat en begränsande kultur i många företag och organisationer. Genom att identifiera gamla normer och förändra dem kan mycket kreativ kraft hos medarbetarna frigöras.
Det konstaterar Pernilla Alexandersson som 2008 startade konsultföretaget Add Gender som hjälper till att synliggöra de oskrivna regler som gömmer sig i en företagskultur.
– Det är ofta väldigt svårt för de som jobbar på ett företag att själva upptäcka vilka normer som styr exempelvis valet av chefer, projektledare och rekryteringsprocesser. Genom att komma utifrån kan vi genom vår strukturerade process bidra till att normer upptäcks och förändras.
Deras tjänster efterfrågas alltmer då konkurrensen hårdnar och varje företag måste hitta sätt att utnyttja all tillgänglig kompetens, både inom företaget självt och vid rekryteringar.
– Om ett byggföretag exempelvis har en väldigt ”grabbig” framtoning på sin webbplats och i sin kommunikation drar sig antagligen kvinnor för att söka sig dit, och då har företaget genast tappat 50 procent av den tillgängliga kompetensen de skulle kunna locka till sig, något som kan stå dem dyrt på sikt.
Normer är grundläggande i ett samhälle, de skapar ordning och trygghet och hjälper oss att navigera.
– Men normer är på samma sätt som makt något neutralt, det vill säga det finns både negativa och positiva konsekvenser av normer.
Problemet med normer är att de ofta är i princip osynliga vid en första genomgång. Ett företag löser problem ”som man alltid har gjort”, och söker efter specifika egenskaper vid rekryteringar ”för de har alltid fungerat bra”.
– Att få syn på alla dessa oskrivna lagar som styr ett företags beteende är en otroligt spännande process, och väldigt lärorik. Det kan handla om allt från att det för skogsarbetare bara finns byxor att köpa som passar män, kvinnors former får inte plats, till att få in nya perspektiv i det dagliga arbetet med att rekrytera nya medarbetare för att bredda kompetensunderlaget.
Normer finns närvarande i alla situationer på en arbetsplats, från ledningens sätt att kommunicera till hur man tala kring fikabordet, och alla de situationerna är lika viktiga för att skapa den rådande företagskulturen.
– Så vill man ha en genomgripande förändring måste man vända på samtliga stenar för att hitta alla normer som behöver förändras.
Add Gender har utvecklat en egen normplattform som inkluderar en egenutvecklad kartläggningsprocess där de i olika steg analyserar en organisations beteenden och oskrivna regler.
– Det finns i dag mycket evidens och faktakunskaper kring detta som forskare under åren tagit fram, så det är inte så mycket mjuka frågor vi hanterar utan vi utgår från faktamässiga analyser av normkulturen. Vi baserar inte analyserna på känslomässiga eller politiskt korrekta bedömningar, utan vi förhåller oss ingenjörsmässigt till varje normgenomgång vi gör. Därför har vi valt att kalla oss för normingenjörer.
Sedan 2008 har de utvecklat både sin normplattform och en fälthandbok, med en fältkodex som innehåller 20 punkter.
– Vi har även tagit fram en spetsutbildning som de som vill utbilda sig till en normingenjör kan gå och vi har även en certifieringsprocess där man kan certifiera sig som normingenjör.
Under utbildningen tränas deltagarens egna beteenden, bland annat för att skapa ett nyfiket förhållningssätt.
– Man måste bli medveten om de normer som styr det egna beteendet och se till att man inte går in i situationer med en mycket fast egen åsikt och försöker övertala kunderna om att man har rätt.
Ska man lyckas som normingenjör måste man istället börja med att försöka förstå motparten och de perspektiv som styr hos dem och sedan tillsammans med dem hitta nya lösningar och normer som de vill utvecklas mot.
– Varje organisation och företag har sina egna förutsättningar, och det är i det sammanhanget normförändringen bör ske.
När Pernilla Alexandersson startade Add Gender hade hon gått en genusutbildning med inriktning mot spel.
– Jag har alltid varit intresserad av teknik och spelutveckling men upplevde mycket diskriminering inom spelbranschen och blev nyfiken på varför det var så. Jag läste om spelutvecklingens historia och hittade bland annat Ada Lovelace, kvinnan som var världens första programmerare, och blev intresserad av varför datateknik i dag anses som en mycket ”manlig” bransch när de första programmerarna var kvinnor.
Hon bestämde sig då för att bidra till att fixa en bättre könsfördelning i teknikbranschen, och andra branscher, och startade Add Gender som hjälper företag att hitta bästa kompetensen och arbetssätten genom en normförändring som skapar mer könsneutrala arbetskulturer.
Att följa hur en företagslednings perspektiv sakta förskjuts under processen med att utveckla normerna fascinerar henne lika mycket nu som när de startade. Ledningsgruppen går ofta från att vara helt övertygade om att det absolut inte går att förändra de rådande normerna i just deras företag, till att de förstår att de faktiskt själva kan påverka och bidra till förändrade beteenden i hela organisationen.
– Att de genom att förändra normerna exempelvis kan få betydligt fler män att ta ut pappaledighet. Det är otroligt spännande att få vara med när den polletten trillar ner, när ledningen inser att de faktiskt kan skapa helt nya förutsättningar för medarbetarna genom förändrade normer, avslutar Pernilla Alexandersson.
