31. mars 2023
|
Samhälle
Oavsett om du drömmer om att vara en del av nationella insatsstyrkan, utreda grova brott eller jobba trygghetsskapande så börjar det på polisprogrammet.
– Polisyrket är för alla som vill bidra till ett tryggt och öppet samhälle, säger Peter Lindström prefekt vid Linnéuniversitetets polisprogram.
Ihjärtat av Småland på Linnéuniversitetet i Växjö, utbildas morgondagens poliser. Universitetet var ett av de första lärosätena som startade polisprogrammet närutbildningen successivt flyttades över från Polishögskolan i Solna till universitet och högskolor. En fjärdedel av Sveriges alla poliser har fått sin grundutbildning just i Växjö.
– Studenterna som kommer hit får möta våra kompetenta och hängivna lärare, vissa med en lång akademisk bakgrund, andra med bred erfarenhet från både polisyrket och övriga rättsvårdande instanser, säger kriminologiprofessor Peter Lindström som är prefekt på institutionen för kriminologi och polisiärt arbete och som själv arbetat drygt tio år i Polisregion Stockholm.
De som söker sig till polisprogrammet har alla olika mål och drivkrafter. Att vara polis är långt ifrån ett endimensionellt yrke och möjligheterna efter polisprogrammet är många. Vissa vill arbeta brottsförebyggande och trygghetsskapande som områdespoliser, medan andra lockas av att jobba mer händelsestyrt i den ingripande verksamheten. Det finns studenter som vill utreda grova brott, medan andra ser möjligheterna i att ha sin hund som närmsta kollega och siktar på att vidareutbilda sig till hundförare.
Omkring 36 000 personer jobbar på Polismyndigheten och drygt 60 procent av dem arbetar som poliser. Omkring 1 000 polisstudenter, varav 200-300 i Växjö, antas varje termin på de fem lärosäten i landet som erbjuder utbildningen. Efter avslutat polisprogram väntar sex månaders aspiranttjänstgöring.
– Vårt polisprogram ger studenterna en gedigen grund att stå på, sedan finns det väldigt många olika vägar att gå inom Polismyndigheten efter examen. Polismyndigheten är mycket engagerad i utbildningen och tack vare vår samverkan blir studenterna också väl förberedda för det som väntar när de kommer ut som färdigutbildade poliser, säger Peter.
För att bli antagen till Polisprogrammet görs en ansökan via Plikt- och prövningsverket. Ett flertal efterföljande tester avgör sedan vilka som anses lämpade att bli polis och kraven är tämligen höga. Poliser i yttre tjänst bär runt 10-12 kilo utrustning under ett arbetspass och måste därför ha en god grundfysik. Stor vikt läggs också på de psykologiska delarna. Polisen gör sedan en säkerhetsprövning av alla sökanden som klarat testerna.
– Ett av de viktigaste målen med utbildningen är att studenterna ska kunna göra kritiska och självständiga bedömningar i pressade situationer. En polis måste ha god självkännedom, empati med andra människor, stark moralisk kompass och stort tålamod.
Under utbildningen läser studenterna teoretiska ämnen inom juridik, kriminologi, vårdvetenskap, beteendevetenskap, socialt arbete och statsvetenskap. Ämnena varvas med praktiska övningar i till exempel förhörs- och intervjumetodik, kriminalteknik, polisbilskörning, akutsjukvård och polisiär konflikthantering.
Linnéuniversitetet erbjuder också fristående kurser i kriminologi. Från höstterminen 2023 kommer institutionen även att ha kurser i straff- och processrätt, rättspsykologi och i historisk kriminologi. Nu tar Linnéuniversitetet ytterligare steg för att utöka den akademiska kompetensen på institutionen och stärka det kunskapsbaserade polisarbetet. Flera forskare ska anställas under våren och ett större antal doktorandtjänster ska inrättas för att möjliggöra fördjupade studier i polisiärt arbete och kriminologi.
– Det här är en plats där akademisk kunskap kan omsättas i praktiken och vi håller alltid dörren öppen för vidare studier. Utgångspunkten är att det ska finnas en rörelse mellan universitet och arbetslivet. Poliser som jobbat ett antal år har möjlighet att komma tillbaka till akademiska studier och läsa en kandidatexamen i polisiärt arbete.