1. apr. 2023
|
Samhälle
Svensk järn- och stålindustri genomgår en historisk omställning. I rekordfart behöver man ställa om till fossilfria tekniker som ska resultera i låga koldioxidutsläpp och hållbart producerade produkter. En av de största utmaningarna är att hitta fler intresserade som vill söka sig till ingenjörsprogrammen och arbeta med framtidens materialteknik och innovationer.
Iaugusti 2021 blev Sverige först i världen med att framställa fossilfritt stål, genom projektet HYBRIT, som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall. Samtidigt pågår en rad andra initiativ inom svensk järn- och stålindustri där tempot är högt och siktet tydligt: en hel industri ska ställa om till fossilfrihet, vilket kommer att innebära en sänkning av Sveriges koldioxidutsläpp med cirka tio procent.
- Världens blickar riktas mot svensk stålindustri. Det låter kanske överdrivet, men vi är faktiskt världsledande i omställningen till hållbar stålproduktion. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt klimatavtryck och produkterna gör klimatnytta när de används. Dessutom är vi först i världen med att göra det som setts som snudd på omöjligt, att ställa om en industri som traditionellt sett stått för omfattande utsläpp. Det är något som både uppmärksammas och inspirerar internationellt, säger Amanda Källén, processledare på järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.
Amanda Källén är med och driver Jernkontorets satsning Järnkoll som syftar till att inspirera unga människor att vara med och forma en bättre framtid med järn- och stålindustrin som arbetsgivare. Frekvent besöker Amanda gymnasieskolor för att informera elever om vilka framtida yrkesmöjligheter som finns inom järn- och stålindustrin och vilka ingenjörsutbildningar som erbjuds. Hennes erfarenhet är att många blir positivt överraskade av branschen.
- Bland dem jag möter är den gemensamma nämnaren att många blir förvånade över hur stor Sveriges järn- och stålindustri är, vilken bredd av ingenjörsutbildningar som finns och hur många karriärvägar man kan välja efter examen, säger Amanda Källén.
Branschen ropar efter kompetens
Omställningsarbetet har satt järn- och stålindustrin på kartan som en framtidsbransch men det innebär också utmaningar. Framför allt krävs många nya kreativa medarbetare som har den kompetens som efterfrågas - både ingenjörer och yrkesutbildade personer med material- och processtekniska kunskaper.
- Stålindustrin ropar efter människor med rätt kompetens, så arbetsmarknaden ser verkligen ljus ut. Många ingenjörsstudenter som vi träffar brukar berätta att de uppskattar att få plugga och jobba med något som är både kul, meningsfullt, tvärvetenskapligt och socialt. Stålindustrin erbjuder dessutom en internationell arbetsmarknad, vilket är ett stort plus för många, säger Amanda Källén.
Amanda Källén, processledare på järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.
Människor i allmänhet har låg kännedom om stålindustrin och om hur materialet stål bidrar till att skapa ett hållbart samhälle.
- Vår förhoppning är att vi kan bidra till att uppmärksamma de utbildningar som branschen efterfrågar och där vi vet att framtidens jobb finns. Så för den som är nyfiken - tveka inte att söka redan idag, avslutar Amanda Källén.