Dela den här artikeln:

27. feb. 2019

|

Industri

Digitaliseringen revolutionerar svensk livsmedelsindustri och handel

Journalist: Martin Westholm

Svensk livsmedelsindustri har hamnat på efterkälken jämfört med andra länder. Innovationsgraden är låg och allt för mycket fokus ligger på kortsiktiga lösningar. Samtidigt finns det en stor potential där digitalisering är en viktig faktor.

Inom branscher som IT, telekom och verkstadsindustri ligger Sverige i topp.
– Förklaringen är hög innovationskraft, säger Filip Lundin, konsult vid Macklean. Men inom livsmedelsbranschen är vi på efterkälken. Det är en bransch som har ett traditionellt synsätt.

– Men intresset för innovation växer och det finns goda utsikter för företag att skapa ökad tillväxt och lönsamhet genom ett ambitiöst innovationsarbete. En stärkt innovationsförmåga är en avgörande faktor för överlevnad och konkurrenskraft.

Macklean har som affärskonsultbolag riktat in sig på livsmedelssektorn. Bland kunderna finns välkända livsmedelsföretag, företag inom dagligvaruhandeln liksom andra aktörer.
– En orsak till att livsmedelsindustrin inte hängt med är att branschen utmärks av lågt risktagande och att man satsar tio gånger mindre på forskning och utveckling än andra branscher, förklarar Filip Lundin.

En annan orsak är att det finns brister i samarbetet mellan leden i värdekedjan samt en kultur av att beskylla de andra leden för brister i innovationsförmåga. Dessa låsningar skapar ett defensivt tänk och hämmar aktörernas vilja att ta risk och lägga resurser på innovation, menar han.

Även om Sverige halkat efter menar Filip Lundin att det finns en stor potential som kan gynna utvecklingen av hela branschen.
– Förutsättningarna är goda med tanke på den kvalitet som svenska jordbruksprodukter har, oavsett om det kommer från djur- eller växtriket. Människor blir också mer medvetna om vad de äter samtidigt som ett hållbarhetstänkande upplevs som viktigt. Det öppnar för nya idéer.

– Sedan handlar det om att våga ta första steget genom att ta fram nya produkter och tjänster som konsumenterna kanske inte ens vet att de behöver.

– Att addera ytterligare en smak till yoghurten är inte innovation. Branschen måste i stället bli bättre på att tänka utanför boxen, att exempelvis erbjuda det som underlättar för kunderna.

Ett exempel på detta är den app som utvecklades av startup-företaget Karma. Appen skapar en plattform där restauranger kan sälja överbliven lunch för reducerade priser.
– Matsvinnet minskar, restaurangerna får betalt för det som skulle slängts och kunderna kan köpa bra mat med sig hem till ett bra pris.

– Ett annat exempel är Oatly med havrebaserade produkter. För bara några år sedan var det ingen som kände till företagets produkter, i dag är de välkända både i Sverige och internationellt.

Ett tredje exempel är Lantmännens arbete med att utveckla durumvete för våra odlingsförhållanden liksom att man satsar på olika sorters bönor, något som ligger rätt i tid.

Filip Lundin understryker att livsmedelsbranschen måste bli bättre på att dra nytta av digitaliseringens möjligheter.
– Gamla affärsmodeller ställs på ända, men med hjälp av digitaliseringen kan branschen få värdefull information som kan ligga till grund för nyheter.