Om sju år ska Sverige vara världsledande på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter inom hälso- och sjukvården. Syftet är att främja jämlik hälsa, delaktighet och ta till vara på enskildas resurser.Enkelt uttryckt – Sverige ska vara bäst på e-hälsa.
Sverige ligger redan tillsammans med bland annat Danmark och Estland långt framme när det gäller digitalisering av vården. Nästan alla recept är i dag elektroniska liksom alla patientjournaler.
Men säg det som inte kan bli ännu bättre?
– Det har också varit utgångspunkten för vårt arbete. Vi har förutsättningarna för att bli bäst i världen, säger Agneta Karlsson som är statssekreterare vid Socialdepartementet. Vision 2025 innebär exempelvis att ett tydligt och bra regelverk ska komma på plats för vårdens aktörer, landstingen och kommunerna.
– Ibland finns det en okunnighet om regler och hur dessa ska tolkas. Därför behövs det en översyn liksom en större samsyn inom området.
– Men det handlar också om att introducera gemensamma standarder och ett gemensamt språk för att underlätta kommunikationen. Som det är i dag haltar det på sina håll. Det behöver bli tydligare och mer prioriterat, inte minst för att den information som finns ska uttryckas på samma sätt, oavsett vem vårdgivaren är. Det är en hygienfaktor för kliv framåt i digitaliseringsarbetet.
Digitaliseringen av vården sker också på en rad andra sätt. Fram över kommer det att bli allt tydligare för såväl vårdtagare som personal inom vård och omsorg.
Meningen är att den nya tekniken ska göra det enklare för människor att vara delaktiga i sin vård, och här är Sverige redan på god väg. Var och en ska enkelt kunna ta del av sin sjukjournal, men också kunna kommunicera med exempelvis sin vårdcentral eller sin specialistläkare.
– Särskilt viktigt är det för människor med en kronisk sjukdom, exempelvis diabetes. Med hjälp av digital teknik kan man kontinuerligt lämna information om sina blodsockervärden, sitt blodtryck och annat. På så sätt kan vården få aktuell information på samma gång som behovet av att träffa en läkare eller diabetessköterska kan minskas och att man som patient kallas när det bara verkligen behövs. Det gör att fokus kan läggas på annat, exempelvis hur man kan förändra sin livsstil för en bättre hälsa, förklarar Agneta Karlsson.
Den digitala tekniken kommer också underlätta arbetet mellan läkare, vårdcentraler och sjukhusen.
– Genom att skicka en bild till en hudspecialist kan läkaren på vårdcentralen snabbt få besked om patienten har en hudförändring som eventuellt behöver behandlas av en specialist eller inte. På så sätt kan onödiga läkarbesök undvikas samtidigt som patienten slipper långa resor till en specialistmottagning samtidigt som den som behöver specialistvård snabbare kan få en tid för behandling. Digitaliseringen har fantastiska möjligheter inte minst på landsbygden där avstånden till vården många gånger är längre.
– Inom äldreomsorgen har den nya tekniken redan fått ett visst genomslag. Till exempel används i dag på sina håll robotar för tunga lyft och annan digital teknik för övervakning av patienterna nattetid. Här kan göras mer också för att skapa mer frihet för den äldre, fortsätter Agneta Karlsson.
Även för personal som arbetar inom vården och omsorgen kommer den digitala tekniken att få stor betydelse när den underlättar det dagliga arbetet.
– Dels genom ett bättre informationsflöde som gör att man kan följa upp patienternas hälsa bättre samtidigt som patientkontakten och kontinuiteten kan ökas. Dels genom att avlasta och förenkla för personalen. Det i sin tur gör att tillgängligheten i vården kommer att öka generellt, säger Agneta Karlsson.
– Digitaliseringen kommer dessutom att underlätta för landstingen att ge en god och mer jämlik vård till alla.
– Med en gemensam målbild som nu finns kan vi också öka pressen på landstingen och kommunerna att skynda på införandet av den nya tekniken. Det kommer vi alla att ha glädje och nytta av.