Energiöverenskommelsen 2016 måste ses som en historisk politisk händelse. Även om moderaten Lars Hjälmered är tydlig med att mycket arbete kvarstår, är han nöjd med att man nu lagt grunderna för ett långsiktigt och blocköverskridande arbete framöver.
Det var nog många som förvånat höjde på ögonbrynen och samtidigt drog en lättnadens suck när Energiöverenskommelsen slöts mellan fem av Sveriges åtta riksdagspartier 2016.
Eftersom landet under decennier styrts av olika regeringar som alla haft olika uppfattningar om Sveriges energiförsörjning har framtiden milt uttryckt kunnat beskrivas som osäker. Det gäller såväl elmarknaden som situationen för hushåll och näringsliv. Energiöverenskommelsen 2016 skapar en långsiktig inriktning för svensk energipolitik eftersom den bör ses som en betydande politisk kompromiss efter decennier med partipolitiska meningsskiljaktigheter om den så viktiga energipolitiska färdriktningen. Aldrig tidigare har en så omfattande överenskommelse gällande svensk energiförsörjning fattats.
Det är något som Lars Hjälmered, gruppledare för moderaterna i näringsutskottet, håller med om.
– Absolut. Det löste en hel del akuta problem och ger oss nya förutsättningar för det fortsatta arbetet. Långsiktighet och strategisk planering är nödvändiga för att lyckas med en så stor utmaning som detta faktiskt är.
Att uppnå en energiproduktion som redan 2040 är helt baserad på förnybara resurser är givetvis ingen utmaning man ska underskatta. Tvärtom. Ska en omställning av den omfattningen lyckas krävs det gemensamma ansträngningar och en stegvis process.
– Det viktiga är att vi kan säkra energiproduktionen under hela omställningsperioden. Det håller inte att vi inte klarar produktionen under vissa perioder. Hela vårt samhälle är uppbyggt kring säker och kontinuerlig energitillgång, menar Lars Hjälmered och utvecklar.
– Därför är det viktigt att kärnkraften finns kvar. På sikt är förhoppningarna att även den ska kunna ersättas, men vi är inte där ännu. Nu behövs den för att vi ska kunna säkra upp. Vind- och solenergi är i dagsläget volatila energislag och innan vi har löst storskalig lagring måste vi upprätthålla en sömlös leverans.
I och med den blocköverskridande överenskommelsen finns det nu flera avgörande faktorer som påverkar utvecklingen framöver:
– Eftersom både socialdemokraterna och moderaterna är med, så finns det ypperliga förutsättningar för att arbetet ska fortlöpa för att inte säga accelerera under nästa mandatperiod – oavsett valutgång. Det skapar en nödvändig stabilitet, säger Lars Hjälmered.
Just stabilitet är något som är avgörande för en omställning. Det är stora förändringar som ska göras och det kräver av naturliga skäl stora investeringar. Med en tydlig och långsiktig färdplan blir det både lättare att budgetera investeringar i sektorn och dessutom kunna räkna hem investeringarna eftersom detta ofta tar lång tid.
– Samma sak gäller för forskning och innovationer, även där pratar vi om långa och ofta kapitalintensiva processer. Här har vi en ledande position globalt sett och vi ska se till att det förblir så, menar Lars Hjälmered.
Nu löser inte en överenskommelse alla problem och mycket måste göras inte minst under nästa mandatperiod.
– Fundamentet finns där att följa, men mycket arbete kvarstår och stort ansvar kommer att falla på den regering som tillträder efter valet. Och vi pratar om stora och avgörande frågor som till exempel vad som ska hända med kärnkraften och inte minst kärnavfallet. Oavsett vem som styr så måste vi ta ansvaret och fortsätta de påbörjade ansträngningarna.