8. feb. 2018
|
Hälsa
Forskning på toppnivå stärker konkurrenskraft
Journalist: Martin Westholm
Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, finansierar forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin med ungefär 600 miljoner kronor om året. Två helt olika projekt handlar om forskning kring cancer och cellulosabaserade energilagringssystem.
Adaptiv cellterapi är en relativt ny behandlingsform där immunceller, från patienten själv eller från en donator, används för att bota olika typer av cancer. Stamcellstransplantationer är en mer etablerad behandlingsmetod för terapiresistenta former av leukemi. Inför en stamcellstransplantation behandlas patienten med cytostatika och/eller strålning i syfte att slå ut cancern.
– En bieffekt är att patientens immunförsvar försvagas kraftigt och måste ersättas genom transplantation av benmärgsceller från en donator, berättar professor Björn Önfelt på KTH. Han fortsätter:
– Eftersom varje individ normalt sett har ett eget skräddarsytt immunförsvar måste valet av donator till en viss patient göras med omsorg. Trots de metoder som används i dag blir kompabiliteten mellan patient och mottagare aldrig hundraprocentig. Detta kan vara fördelaktigt då T-lymfocyter eller naturliga mördarceller, så kallade NK-celler, från det tillförda immunsystemet ibland medför en så kallad ”graft-mot-leukemi”-effekt som hjälper till att döda kvarvarande cancerceller och bota patienten.
En allvarlig biverkan är dock att T-celler som följer med från donatorn också kan orsaka skador hos patienten om de attackerar normala kroppsvävnader och ger en så kallad ”graft-mot-mottagare”-effekt.
– För att minska risken att det uppstår men samtidigt optimera det nya immunsystemets kraft mot cancern är det viktigt av metoder för att ta fram donatorceller för stamcellstransplantation och adaptiv cellterapi utvecklas, och det är det som vi tittar närmare på i vår forskning, förklarar Björn Önfelt som fått 32 miljoner kronor under fem år i bidrag från SSF.
– Vårt angreppssätt är unikt eftersom vi utvecklat ett mikrochip som tillsammans med en mikroskopisk screening möjliggör upptäckt och karaktärisering av små fraktioner av T- eller NK-celler som reagerar mot valda målceller, det vill säga patientens egna eller cancerceller. – De resultat vi uppnått så här långt ser lovande ut. Vår förhoppning är att kunna avgöra vilka donatorer som är mest lämpade, och även utveckla protokoll för att ta fram de mest effektiva cellerna. I sin förlängning innebär det att fler kommer att kunna bli helt återställda från sin sjukdom, säger han.
Ett helt annat område där SSF gått in med medel, närmare bestämt 19 miljoner kronor, handlar om forskning kring elektriskt ledande cellulosakompositer. – Det är i dag ett strategiskt mycket viktigt material för svensk industri då cellulosa är basen för den svenska trä- och pappersindustrin. Det är därför av stor vikt att utveckla nya produkter baserade på cellulosa för att kunna behålla konkurrenskraften och för att kunna hitta nya applikationsområden för cellulosa, säger Leif Nyholm professor i analytisk kemi vid Uppsala universitet. Han fortsätter:
– I vårt projekt har vi undersökt möjligheterna att utveckla nya billiga produkter baserade på ett elektroniskt ledandecellulosamaterial som framställs genom att belägga cellulosa med ett mycket tunt lager av en elektriskt ledande polymer.
– Det vi framför allt tittar på är möjligheten att tillverka mycket lätta och smidiga energilagringssystem med hjälp av det ledande cellulosamaterialet.
