Trots att man sedan länge konstaterat en stor ökning av patienter som lider av psykisk ohälsa så saknas mycket kunskap inom primärvården om både diagnos och behandling.
Psykisk ohälsa är ett numera väl använt begrepp. Med det avses vanligt förekommande psykiska diagnoser som depression, ångest och utmattningssyndrom.
Enligt en rapport från 2014, som presenterades i Läkartidningen, så lider mellan 25 till 30 procent av de som söker hjälp hos en vårdcentral av psykisk ohälsa. Dock får bara sju procent en diagnos kopplad till psykisk ohälsa och en behandling som är avsedd för just den diagnosen.
– För att komma tillrätta med den obalansen behöver vi dels höja den generella kunskapen hos personalen på vårdcentraler om psykisk ohälsa och dels se till att det finns tillgång till psykolog och kurator, förklarar Anders Wahlberg, ordförande i Psykologförbundet.
Han konstaterar samtidigt att det skett en förbättring under de trettio år han varit verksam, men att det fortfarande krävs mycket för att samhället ska kunna möta den stora ökningen av psykisk ohälsa.
– Den patientgruppen är en av de största inom vården och vi har inte råd med att de inte får rätt behandling. Behandlingarna har förbättrats mycket under de senaste åren, men det är allt för få patienter som får nytta av dem då de inte får en diagnos som leder till rätt behandling.
De som inte får en diagnos får antingen ingen behandling alls, eller så erbjuds de stödsamtal och medicin. Det är lite av ett och samma recept för en mängd olika sjukdomar.
– Men lika lite som en patient med hjärtsvikt erbjuds samma behandling som en med diabetes så borde inte en patient med panikångest behandlas på samma sätt som en med utmattningsdepression, konstaterar han.
Han tycker det är skrämmande att de yrkesgrupper som drabbas oftast av psykisk ohälsa finns inom vård, skola och omsorg. Det är tre gånger så stor risk att drabbas av psykisk ohälsa inom de yrkena.
– Att det är de som tar hand om våra barn och äldre som drabbas värst känns ju absolut inte bra. Med vetskap om att de yrkena är speciellt drabbade så riskerar vi att det blir allt färre som söker sig till dem, vilket vore förödande.
Att det är personer som jobbar inom vård, skola och omsorg, vilket är typiska kvinnoyrken, som drabbas gör att det är fler kvinnor som lider av psykisk ohälsa. I samhällsdebatten kan det låta som att kvinnor drabbas lättare, men så är det inte. Inom vård, skola och omsorg är det procentuellt sett lika många kvinnor som män som drabbas i relation till hur många som jobbar där.
– Det är även oroande att det blir alltfler yngre som drabbas. De yngre grupperna har flera vägar att söka hjälp vid psykisk ohälsa, bland annat BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin. Men även många unga söker sig till vårdcentralerna då psykisk ohälsa ofta yttrar sig genom fysiska besvär som en stor trötthet eller nedstämdhet. Det är därför kompetensen vid vårdcentralerna behöver ökas om vi ska kunna bemöta psykisk ohälsa med bästa möjliga behandling.
I artikeln i Läkartidningen som tog upp rapporten från 2014 lyftes även problematiken med ersättningssystem för vårdcentralerna.
– Genom att höja ersättningarna för psykosociala insatser vid vårdcentralerna, som ofta är både långvariga och tidskrävande, så skulle nog mycket kunna förbättras. Men det behövs även en höjd kunskapsnivå så fler ska få rätt diagnoser och där med chans till rätt behandling, avslutar Anders Wahlberg.
Text: Ylva Sjönell