8. feb. 2018
|
Hälsa
Framtidens virtuella hälsorum
Journalist: Martin Westholm
Bäst i världen på glesbygdsmedicin. Peter Berggren och Björn-Erik Erlandsson om framtidens utmaningar i att förädla ett medicinskt fenomen och att förvalta de virtuella hälsorummens många fördelar.
I dag är de virtuella hälsorummen en av glesbygdens stora medicinska satsningar. De obemannade hälsorummen där vårdtagaren själv kan utföra enklare mätningar samt med hjälp av videouppkoppling konsultera sin läkare. Distriktsläkare Peter Berggren med bas i Storuman sedan 20 år tillbaka är chef för Glesbygdsmedicinskt centrum. Hans intresse för att skapa förutsättningar för kontinuitet och trygghet för patienter i glesbygden var en av de bakgrunder som ledde fram till initiativet med de virtuella hälsorummen. Ett arbete han belönades för år 2016 då han tilldelades Håkan Mogrens stiftelses medicinstipendium för och till insatser för mänskligt välbefinnande. – Just nu befinner vi oss i en spännande utvecklingsfas med en lansering av åtta nya virtuella hälsorum i södra Lappland och Norrbotten. Dessa kommer att utrustas i olika grader då ambitionen är att testa så mycket teknisk utrustning som möjligt. Detta möjliggör en framtid där de virtuella hälsorummen också används till att utföra mer avancerade konsultationer och undersökningar, säger Peter Berggren.
Han påpekar vidare att de virtuella hälsorummen är ett pilotprojekt som kräver ett noggrant och långsiktigt arbete där den tekniska utvecklingen men också människors vilja att tänka nytt är en förutsättning. – Det har varit en fantastiskt fin respons. Under vägens gång har vi testat många idéer och naturligtvis fungerar inte alla på första försöket. Därför har det varit viktigt att prata om framtidens fördelar med de virtuella hälsorummen och att ha en öppen dialog där människors synpunkter alltid är viktiga och välkomna.
Björn-Erik Erlandsson är Senior Advisor på KTH – Skolan för teknik och hälsa. Han menar att en av framtidens viktiga diskussioner inom vård och omsorg är hur vi styr vår sjukvård, hur den anpassas till människors behov och rådande efterfrågan. – Vi måste alltid prioritera en säker vård och omsorg. Vad vi vet är att människor vid sjukdom helst stannar i sitt hem i största möjliga mån och det behovet måste vi kunna möta. Då vården dessutom är kraftigt överbelastad så ligger de virtuella hälsorummen helt rätt i tiden. Som vårdtagare eller patient så är det centralt att bli lyssnad på samt att vård och omsorg erbjuder den goda vård som matchar det behovet, säger Björn-Erik.
Han ser ett framgångsrikt exempel i de vårdcentraler som införde ett drop in-system, där patienter kunde uppsöka vård utan bokad tid för behandling av lättare åkommor. – Patienten var införstådd med att besöket skulle generera tio minuter med en läkare, vilket också var vad som behövdes för den typen av åkommor. Det avlastade vården avsevärt som i stället kunde fokusera på att ta hand om svårt sjuka patienter. Det viktiga var att du som patient fick uppleva att oavsett medicinskt tillstånd så fanns vården tillgänglig precis när du behövde den. Genom drop in-metoden blev fler människor garanterade ett möte och jag ser samma goda möjligheter i de virtuella hälsorummen, säger Björn-Erik.
Enligt Peter Berggren ligger visionen om att bli bäst i världen på glesbygdsmedicin helt i linje med de högt uppsatta målen om E-hälsa 2025 där Sverige siktar på en förstaplacering. Han berättar att det redan finns ett internationellt intresse för den svenska modellen, med ett flertal förfrågningar om projektsamverkan. – Jag ser en framtid där de virtuella hälsorummen är en inbyggd funktion i infrastrukturen, där tekniken finns tillgänglig på såväl boenden som i HSB´s fastigheter. Dessutom är prognosen att de virtuella hälsorummen kommer att flytta in i storstadsområdena i takt med en åldrande befolkning. Vår utmaning fram till dess är att rekrytera rätt medarbetare, utveckla de bästa tekniklösningarna och på så sätt säkra framtidens kvalitativa vård och omsorg.
