12. juli 2019
|
Hälsa
Hallengren: Den svenska vården rankas högt
Med standardiserade vårdförlopp, en primärvårdsreform, Vision E-hälsa och en uppdaterad kömiljard hoppas regeringen få bukt med problem inom svensk sjukvård.
Enligt Lancet, en av världens högst ansedda medicinska tidskrifter, är svensk sjukvård fjärde bäst i världen. Samtidigt sjunker förtroendet för sjukhusen och vårdcentralerna och inte ens hälften av de tillfrågade i en undersökning gjord av SKL, tycker att väntetiderna på sjukhusen är rimliga.
− Att den svenska sjukvården rankas högt är ett kvitto på kompetensen och engagemanget hos vårdpersonalen i Sverige. Men trots att vi har världens kanske bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, upplever många att det tar för lång tid att få deras hjälp. Vi behöver korta väntetiderna i svensk sjukvård, och därför har regeringen har bland annat beslutat att införa en uppdaterad kömiljard, säger socialminister Lena Hallengren.
Hon berättar att regeringens målsättning är att skapa en mer tillgänglig och jämlik vård i hela landet. En åtgärd för ökad jämlikhet är att regeringen sedan 2015 stöder införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården.
−Tack vare dem fick omkring 100 000 människor en jämlik, effektiv och högkvalitativ utredning för misstänkt cancer under 2018. Nyligen har regeringen beslutat att stödja införandet av standardiserade vårdförlopp för fler områden. Det kan bli aktuellt för diabetes och andra vanliga sjukdomar.
För Hallengren är ett mål att alla patienter ska ha möjligheten att i första hand kunna vända sig till primärvården för att få en snabb bedömning, vård och stöd till en bättre hälsa. För att lyckas med det måste det finnas tillräckligt med personal som har rätt förutsättningar för att göra sitt allra bästa och som ges möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning.
− Vi kommer att driva igenom en primärvårdsreform för att vården ska komma närmare medborgarna. Fler sjuksköterskor ska kunna läsa vidare till specialistsjuksköterskor. För primärvården är det också viktigt, eftersom det behövs fler distriktssköterskor. I grunden handlar det om att se till att vården finns där när du behöver den, säger hon.
Den digitala omställningen i svensk sjukvård är redan här med till exempel flera e-tjänster. Men för att kunna möta de höga förväntningar som ställs på sjukvården i framtiden måste digitaliseringens möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Regeringen och SKL har beslutat att ställa sig bakom en gemensam vision för e-hälsoarbetet som sträcker sig till år 2025. Målet med Vision E-hälsa är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda den nya tekniken och att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Överenskommelsen har löpt sedan 2016 och ska nu förnyas från och med nästa år.
− De här åren har varit viktiga för att få på plats en gemensam målbild. De har varit viktiga för att nå en gemensam förståelse av varför det ibland har varit svårt för välfärden att fullt ut dra nytta av den nya tekniken. Här har det varit avgörande att lägga en bottenplatta, så att staten, SKL, regionerna och även kommunerna, arbetar åt samma håll. Med det sagt ser jag fram emot att vi ska kunna ta några viktiga steg inom e-hälsans område under denna mandatperiod. Jag brukar ibland säga att jag vill se ”a little less conversation, a little more action”. Jag kommer att kunna berätta mer om detaljerna fram över, säger Hallengren.
−Som socialdemokratisk socialminister slår jag vakt om att den enskilda människans behov ska stå i centrum. Jag vill särskilt värna om dem som av olika skäl inte hörs och syns mest i debatten. Det gäller också när vi talar om ny teknik och andra förändringar påverkar sjukvården. Vi behöver se till att ingen halkar efter. Politiken har en central uppgift här.
Sveriges sjukvård står inför många spännande tekniska innovationer. Artificiell Intelligens som hjälp vid diagnostisering, 3D-skrivare av proteser, virtuell verklighet vid psykologisk behandling och nya medicintekniska lösningar är under utveckling. Rätt använda kan nya lösningar leda till en bättre och mer effektiv vård som sätter patienten i centrum. Felaktigt använda kan de i vissa fall riskera att ojämlikheten ökar.
− Jag är nog inte rätt person att svara på exakt vilken innovation som blir viktigast. Mitt perspektiv är snarare att tillsammans med mina ministerkollegor verka för att Sverige har ett gott innovationsklimat. Att vi har en forskning i framkant och en ledande life science-industri. Att vi är öppna för det nya och samtidigt inför ny teknik jämlikt under ordnade former. Det är så vi bäst tar tillvara de nya möjligheterna – och ser till att de kommer alla till del.
