12. juli 2019
|
Hälsa
Helena Strigård är redo att leda Life Science-sektorn
Det finns ett stort engagemang inom ekosystemet kring Life Science för att synliggöra Sveriges stora potential inom området. Nu väntar de på styrkraft från regeringen för att kunna samla insatserna.
Det konstaterar Helena Strigård, nytillträdd VD på SwedenBIO, efter att ha lett Life Science-kontorets arbetsgrupp med syfte att stärka Sveriges internationella attraktionskraft och lyskraft.
– Under arbetet med uppdraget såg vi många positiva signaler. Fler och fler förlägger produktion inom Life Science till Sverige, många nya högkvalificerade jobb skapas och vi blir mer attraktiva för etableringar av forskningsverksamhet. Sammantaget innebär det att det nu finns ett gyllene tillfälle att på allvar sätta Sverige på den globala Life Science-kartan.
Hon förklarar att de under uppdraget har tagit fram ett ambitiöst och konkret paket med åtgärder för både offentliga och privata aktörer att ta tag i, inte minst branschen själv.
– Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Jag hoppas att regeringen ser att det är ett tillfälle här och nu då bottom-up kan möta top-down för att gemensamt ta ett stort kliv fram i den internationella konkurrensen. Från branschens sida är vi redan igång, men var är styrkraften från regeringen för att synliggöra Sverige som Life Science-nation?
Hela branschen går nu i spänd förväntan på den nationella strategin, regeringen har lovat att den ska komma efter sommaren. Under det senaste året har samordningskansliet för Life Science på näringsdepartementet bett om inspel till strategin från många aktörer inom sektorn.
– Det är viktigt att strategin inte dröjer eller blir för tunn, då finns risken att det uppstår ett vakuum i stället och vi tappar det engagemang som formats kring alla inspel.
Helena Strigård berättar att sektorer och regioner behöver bli bättre på att streta åt samma håll med en gemensam färdriktning.
– Vi måste jobba med helheten och se Sverige som en enda gemensam plattform, ett enda ekosystem, annars kommer vi inte att lyckas göra svensk Life Science tillräckligt känd utomlands. Och vi som organisation jobbar också tillsammans med våra nordiska grannar för att få ännu större lyskraft kring vårt hörn av världen.
Att stärka det svenska varumärket är en förutsättning för att exempelvis locka hit internationella företag, både stora och små, liksom investerare.
– Sverige har i dag bara ett fåtal riktigt stora företag, och de större behövs som samarbetspartners till alla de små och innovativa företag som Sverige är så duktiga på att driva fram. Vill vi att de ska utvecklas och växa i Sverige behöver de lokala samarbetspartners som en första kund, en språngbräda ut i världen där de kan lägga grunden för framtidens exportintäkter.
Mindre bolag behöver stöd i att tänka global marknad från dag ett. Det behovet möts bäst genom business to business-samarbeten och intelligent kapital.
– Det finns en övertro på att innovationssystemet ska lösa allt. Det som behövs är plattformar för sådana samarbeten och resurser från statligt håll för ett nationellt koordinerat marknadsföringsarbete, så att internationella investerare lockas att titta på vad vi har här. Vår förhoppning och förväntan på den nationella Life Science strategin är att den förstår dessa samband, hur beroende vi är av att vara uppkopplade mot starka internationella Life Science-noder världen över.
I Sverige finns goda förutsättningar med både en stark forskning och en pigg bransch med hög innovativ kraft. Men för att ekosystemet ska bli riktigt effektivt behöver även hälso- och sjukvården bli mer involverade i innovationsarbetet.
– Innovationer behöver testas kliniskt för att utvecklas i rätt riktning samtidigt som många digitala innovationer kan göra det kliniska arbetet effektivare. Men då krävs ett större samspel mellan de olika sektorerna, något vi delvis saknar idag.
Hon konstaterar även att rörligheten mellan akademin, näringslivet och sjukvården måste bli bättre. Forskningserfarenhet från industrin är exempelvis inte meriterande inom akademin, vilket gör att de som lämnar akademin för en karriär inom industrin sällan återvänder.
– Vi vet att det i gränslandet mellan akademi och näringsliv finns en otroligt dynamisk miljö som skapat innovationer av världsklass. På motsvarande sätt är jag övertygad om att gränslandet mot hälso- och sjukvården besitter samma kraft att hitta lösningar som ingen sett eller tänkt på förut, men det är vi inte lika bra på i Sverige. Det är när människor från olika sektorer möts som det händer. Här har verkligen innovationssystemet en roll att fylla genom att uppmuntra det på alla sätt, inte minst genom att bygga in uppskattning för modiga individer i systemen.
