Dela den här artikeln:

27. feb. 2018

|

Hälsa

Inför valet 2018: Makthavarna står till svar om vården

Journalist: Anders Edström Frejman

Valåret 2018 är i full gång. Makthavare och oppositionen slipar sina argument för en rafflande valrörelse. En av de viktigaste frågorna inför valet rör sjukvården utveckling. Vi ställde samtliga partier mot väggen – för att veta hur de tänker utveckla svensk sjukvård. 

1. Enligt SCB:s trender och prognoser 2014 beräknas 160 000 personer som är utbildade inom vård- och omsorg att saknas år 2035. Hur planerar Ni att bemöta detta problem?
2. Hur ser Ni på vinster i välfärden?
3. Vilken är er viktigaste valfråga inom vården 2018?



Karin Rågsjö (V) sjukvårdspolitisk talesman

1. Tack vare Vänsterpartiet satsas nu två miljarder kronor årligen på bättre arbetsvillkor för personalen i sjukvården. De kan gå till ökad bemanning och kompetensutveckling. Vi vet att personalen sliter hårt inom vård- och omsorgsyrkena. Därför behövs mer resurser så att fler vill jobba där och de som redan är där orkar jobba kvar. Det behövs även en nationell utbildnings- och kompetensplan som tar ansvar för helheten.

2. Sjukvård och annan välfärd ska finnas till för de som behöver den, inte för att göra största möjliga vinst åt ägarna. Vi måste se till så att vårdens resurser fördelas så att du prioriteras om du har stort behov av vård. Det ska aldrig få vara din lönsamhet som avgör. Därför behövs det regler mot vinstjakten.

3. Vi måste få ett slut på vinstjakten. Det skulle göra att vårdens resurser styrs dit de verkligen behövs istället för att styras av vinstintresset. Det blir en mer jämlik vård och det skulle också göra det möjligt att anställa fler och förbättra arbetsvillkor, vilket är absolut nödvändigt för att skapa en bättre vård. Dessutom måste vi ha ett jämlikhetstänk, både geografiskt och individuellt. Ojämlikheten strider mot hälso- och sjukvårdslagen och drabbar många.



Annika Strandhäll (S), socialminister

1. Vi måste få in fler och behålla fler anställda i vård och omsorg. Våra landsting behöver anställa mer personal, men även förbättra arbetsmiljö. Vi gör särskilda satsningar på arbetsmiljön och personalen i vården för att fler ska både söka sig dit, stanna kvar och färre ska bli sjukskrivna. Vi måste också locka nya som vill utbilda sig och jobba i vården. Då krävs en bättre bild av vården som arbetsplats. Vi satsar nu mer än någon regering på 25 år på sjukvården. Vi har också gett ett tydligt välfärdslöfte: höja statsbidragen med minst 20 miljarder till 2022 för att säkerställa att vi kan möta välfärdens behov.

2. För S är det självklart att gemensamma resurser också ska gå till bästa möjliga välfärd. Pengar ska gå till skola och omsorg och inte till stora vinstuttag. Vi har därför lagt fram ett förslag om vinsttak. Vi har samtidigt konstaterat att sjukvården har särskilda förutsättningar. Därför utreder vi nu hur vi kan stärka vården och minska vinstintressen.

3. Personalen! Att de är tillräckligt många, har rätt kompetens och får bra förutsättningar att göra sitt jobb. Så kapar vi köerna och når bättre kvalitet för dig som patient. Det sätter vi alltid före stora skattesänkningar.



Jan Lindholm (MP), socialpolitisk talesperson.

1. Det behöver utbildas fler läkare, sjuksköterskor och psykologer än idag. Vi behöver även förbättra arbetsmiljön för de som arbetar inom vården. Vi vill att sjuksköterskor, sjukgymnaster och andra yrkesgrupper inom vården ska kunna ta ett större ansvar för sina patienter. Det skulle utnyttja deras kompetens till fullo och samtidigt avlasta läkarna. Nyanlända är en resurs inom välfärden, som vi behöver bli bättre på att tillvarata.

2. Övervinster hör inte hemma i skolan eller inom vården och omsorgen. Däremot värnar vi om valfrihet och mångfald för att tillgodose alla människors olika behov och se till att välfärdssektorn håller hög kvalitet. Det är därför viktigt att de ideella välfärdsföretagen, som inte alls spelar på samma plan som exempelvis privata storföretag, slipper vinstbegränsningar.

3. Vi vill skärpa vårdgarantin och göra primärvården köfri. Det behövs mer resurser till primärvården för att stärka vårdens tillgänglighet och kontinuiteten i vårdkontakter. Vårdcentraler behöver också kunna erbjuda effektiv behandling till patienter med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, för att kunna bryta utvecklingen med ökad psykisk ohälsa, som idag är den främsta orsaken till sjukskrivning.



Anna Starbrink (L) talesman och hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms län.

1. Administrationsbördan måste lätta, och det handlar bland annat om att vården måste komma ikapp sin samtid vad gäller moderna, fungerande IT-verktyg. Alla i vården ska få arbeta på toppen av sin förmåga – läkare och sjuksköterskor ska kompletteras av undersköterskor och vårdbiträden. Bättre löneutveckling – utbildning och erfarenhet måste löna sig. Inför karriärtjänster för specialistsjuksköterskor med mer ansvar och högre lön, och låt även sjuksköterskor specialisera sig med lön.

2. Kvalitetskraven ska vara höga och tillsynen skarp. Oseriösa aktörer ska inte vara välkomna i välfärden vare sig de går med vinst eller förlust! Den som gör ett bra jobb ska vara välkommen i välfärden oavsett om det är ett företag, en non-profit-stiftelse eller offentlig egenregi. Mångfald och valfrihet är bättre för patienterna, utvecklar vården och kortar köerna.

3. Bättre tillgänglighet och kontinuitet i vården. Det är helt oacceptabelt att vårdköerna återigen växer – det behövs en uppdaterad kömiljard som omfattar diagnos, behandling och rehabilitering. Den som har många och stora behov ska ha gräddfil in i vården. Alla ska ha rätt till en fast läkare, och först de äldre multisjuka.



Anders W Jonsson (C), sjukvårdspolitisk talesperson

1. En del av behovet kan mötas av att fler går från deltid till heltid, men det kräver en god arbetsmiljö och förutsättningar att orka. Task-shifting, där enklare arbetsuppgifter kan delegeras till vårdbiträden, medan undersköterskan i sin tur avlastar sjuksköterskan, är en bra metod. Det behöver även bli mer lönsamt att utbilda sig till exempelvis specialistsjuksköterska. Fler löntagare måste därutöver få behålla mer av sin inkomst genom sänkt skatt. Inte minst sjuksköterskor behöver kunna göra lönekarriär. En annan viktig del är att ta tillvara utländsk kompetens från nya som kommer till vårt land.

2. Privata utförare är avgörande för välfärd av hög kvalitet till allt fler. När köerna växer, behövs fler utförare. Möjligheten att göra vinst är nödvändig för att den företagare som satsat egna pengar för att starta sin verksamhet ska kunna gå runt, investera i ny utrustning eller anställa personal. Tydliga kvalitetskrav och uppföljning ska gälla för alla utförare.

3. Köerna i vården har vuxit sig oacceptabelt långa. Det behövs en tydlig strategi. Vi vill se en tillgänglighetsmiljard, som stimulerar att korta vårdköerna. Vi måste även få fler läkare att vilja arbeta i primärvården.



Ebba Busch Thor (KD) partiledare, Kristdemokraterna

1. Förbättra arbetsvillkoren så att fler vill stanna inom vården. Sjuksköterskor och läkare behöver få arbeta med de arbetsuppgifter de är utbildade till. Vårdserviceteam kan avlasta vårdpersonalen med till exempel serviceuppgifter. Vården behöver mer pengar, men vi behöver även mer vård för pengarna. Vårdens arbetssätt och organisation behöver förändras. Bland annat genom att staten tar överansvaret för sjukhusvården. Genom en gemensam digital plattform och nationell implementering av de bästa behandlingarna kan både personal och materiella resurser användas bättre.

2. De privata aktörerna inom skola, vård och omsorg är uppskattade av familjer och äldre. Regeringens och Vs förslag om vinstförbud slår undan benen för dessa. Det måste finnas möjlighet att göra lite vinst. Vart femte äldreboende riskerar nu att läggas ner och cirka 40 procent av den förväntande utbyggnaden av äldreomsorgen utebli. Samtidigt nekades cirka 5000 äldre plats på äldreboende 2017. S prioriterar makten före de äldre.

3. Alla ska kunna få en god vård i tid - oavsett var de bor. Våra akuta åtgärder kortar köerna och minskar överbeläggningarna. På längre sikt måste staten få huvudansvaret för sjukhusvården.



Camilla Waltersson Grönvall (M), socialpolitisk talesperson

1. Moderaterna vill att yrken inom vård och omsorg ska bli mer attraktiva. Det handlar dels om bättre arbetsvillkor dels om att det ska löna sig bättre. Moderaternas förslag innebär att en sjuksköterska får behålla 6000 kronor mer av lönen per år jämfört med i dag.

2. Det ska inte gå att göra vinst på att driva skola, vård eller omsorg med dålig kvalitet. Moderaterna tar ansvar för att skattebetalarnas pengar används på ett ansvarsfullt sätt och vi tillåter inte oseriösa aktörer inom välfärden. Att däremot förbjuda bra fristående välfärdsverksamheter, som den socialdemokratiskt ledda regeringen vill göra tillsammans med Vänsterpartiet, kommer att försämra svensk välfärd och urholka valfriheten. Det tänker vi stoppa.

3. Moderaternas viktigaste valfråga inom vården är att ta bort vårdköerna. Alliansregeringen lyckades halvera vårdköerna tack vare kömiljarden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen avskaffade kömiljarden och det har fördubblat köerna under den här mandatperioden. Det är allvarligt. Ingen ska behöva vänta i onödan på vård. Därför vill Moderaterna återinföra kömiljarden och förbättra möjligheterna att snabbt få vård.



Per Ramhorn (SD) Sjukvårdspolitisk talesperson

1. Vi vill att vårdanställda ska ha stort inflytande över arbetstider, med rätt till såväl heltid som deltid. Därutöver menar vi att vårdpersonal ska slippa omfattas av karensdagar vid sjukskrivning; för att motverka smittspridning är det viktigt att de som är sjuka har råd att stanna hemma. Dessutom ska undersköterskeutbildningen följa en nationell utbildningsplan vars examen ger en yrkeslegitimation. Detta bidrar till att ge yrket en hög status och minskar därmed personalomsättningen.

2. Vi ser ett egenvärde i valfriheten och att det finns inslag av privata aktörer. Vi tycker att kvaliteten snarare än driftsformen är avgörande och kommer presentera flera åtgärder för att skärpa kvalitetskraven.

3. Svensk sjukvård har tidigare varit en förebild i omvärlden. Detta är tyvärr inte längre fallet till följd av de alltjämt ökande vårdköerna och väntetiderna inom den svenska sjukvården. Vi ser därför tillgängligheten som den nu enskilt viktigaste frågan att komma till rätta med. För det krävs flera olika insatser och satsningar på såväl kort, medellång som lång sikt.

13. feb. 2023

|

Hälsa

Eversense E3- ett CGM-system som ökar friheten för personer som lever med diabetes

En ny generations CGM- system ökar tryggheten, friheten och höjer livskvaliteten för patienter som har typ 1 diabetes. Hösten 2022 lanserades Eversense E3 i Sverige. Det är den tredje generationen av ett helt implanterbart, långtids-CGM-system med en sensoranvändning på uppemot sex månader. 

 


–Eversense E3 är marknadens enda långtids-CGM-system med en livslängd på uppemot sex månader. Det är unikt och ger personer med diabetes en helt ny nivå av frihet och livskvalitet, säger Helena Sandin, Nordic CGM Manager på Ascensia Diabetes Care, ett globalt diabetesföretag som bland annat är exklusiv distributör av Eversense långtids-CGM system. 

 

page-8-di.jpg
Eversense E3 GCM System erbjuder exceptionell noggrannhet och långvarig sensoranvändning i upp till 6 månader. Den nya generationens Eversense system erbjuder även ett reducerat antal kalibreringar och non-adjunctive-användning, vilket innebär att inga bekräftande fingerstick krävs för att fatta behandlingsbeslut. 

 


Med hjälp av Eversense-systemets höga noggrannhet ökar användarnas trygghet och möjlighet att fokusera på annat i vardagen. Ovanpå sensorn som sätts in strax under huden, fästs en smartsändare med ett dubbelhäftande plåster av hudvänligt medicinskt silikon, som byts dagligen. Ytterligare en fördel med Eversense E3 är att sändaren enkelt kan avlägsnas* när användaren önskar, exempelvis i samband med dusch eller bad, utan att sensorn måste bytas eller startas om.

 

page-8-eversense-e3.jpg
Diskreta vibrationsvarningar på huden

–En funktion som många användare uppskattar är den avtagbara smartsändaren som ger diskreta vibrationsvarningar på huden och skickar data till en mobilapp. Vibrationsvarningarna är en fördel för användare som exempelvis arbetar i en bullrig miljö, har en hörselnedsättning eller som efterfrågar diskreta varningar som inte kräver att de ständigt har mobiltelefonen med sig, säger Helena Sandin.

 


Eversense-systemet mäter automatiskt glukosvärden var femte minut med en insatt sensor placerad under huden och skickar värdena direkt till appen. Det gör att du kan se dina glukosnivåer när som helst, på ett ögonblick.

 


–Till skillnad från andra CGM-system med sensorer som går igenom huden och bara varar i 7–14 dagar, förs Eversense-sensorn in helt under huden och sitter skyddad där och det är ingen risk att sensorn kan dras ut eller lossna. Eftersom Eversense CGM-systemet varar i upp till sex månader elimineras krånglet och obehaget med frekventa sensorinsättningar och behovet att bära med sig extra sensorer. Samtidigt förenklas användarens dagliga diabeteshantering. Eversense passar alla över 18 år, oavsett om man är elitidrottare som fotbollsspelaren Jesper Karlström, eller om man är en person som uppskattar frihet, trygghet och hudvänliga plåster, säger Helena Sandin.

10. feb. 2023

|

Hälsa

Våra innovationer bidrar till att diabeteskomplikationer upptäcks i tid

 

Innovativa medicintekniska lösningar är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna fortsätta leverera en högkvalitativ vård som tillmötesgår medborgarnas framtida förväntningar.  Diabetesvården är ett område där medicintekniska verktyg kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet.

 


–Tekniken kan vara ett hjälpmedel för att lösa problem som långa vårdköer och bristande kontinuitet. Diabeteskomplikationer kostar i dagsläget mer än vården av patienter med de vanligaste cancersjukdomarna. Cirkulationsproblematik i ben och fötter är vanligt bland dessa patienter. Det kan leda till svårläkta fotsår som i förlängningen ofta resulterar i amputation, säger Björn Bakken, Chief Scientific Officer på medicinteknikbolaget Perimed.

img-7959.jpg

-Vi är redan världsledande inom diagnostik av perifer cirkulation, men arbetar ständigt med att ta fram nya produkter för att möta behovet av snabbare mätningar i realtid. Mot den bakgrunden var vi först med att utveckla cirkulationsmätande laserkameror som fungerar utan patientkontakt, för att användas t.ex under pågående kärlkirurgiska operationer. 

-Med diagnostikverktyg som möjliggör tidig och årlig screening kan fler diabetespatienter med cirkulationsproblematik upptäckas på ett tidigt stadium. Det sparar pengar för sjukvården och förebygger lidande för patienten.

page-5-bild-till-annons-perimed.png