17. maj 2022
|
Hälsa
Klinisk forskning måste prioriteras
Journalist: Julia Saaf
|
Foto: Jenny Öhman
Sverige har potentialen att konkurrera internationellt inom Life Science, men det krävs en tydlig strategi.
– Life Science-branschen och den medicinska utvecklingen sker i snabb takt. Vi står på tröskeln till stora medicinska genombrott med potential att revolutionera vården av vissa sjukdomar och förbättra svårt sjuka patienters prognos och livskvalitet, menar Malin Parkler, Styrelseordförande för branschorganisationen LIF – de forskande läkemedelsföretagen. Framtidens läkemedel, bland annat i form av precisionsmedicin, är redan här. Många av dessa framsteg har att göra med digitaliseringen. Vi kommer att få mer avancerade läkemedel men också möjligheter att bättre kunna kombinera olika läkemedel för att lindra, och i vissa fall till och med bota, idag kroniska sjukdomar.
Sverige har en bra utvecklad Life Science men det finns vissa områden som Malin Parkler menar att man behöver satsa extra på. Det är viktigt med kompetensutveckling, att patienter har möjlighet att tidigt få tillgång till nya behandlingsalternativ samt att vården har möjlighet att engagera sig i kliniska prövningar och forskning.
– Ska vi få en sjukvård i världsklass måste klinisk forskning bli ett tydligt och prioriterat uppdrag. Det är också ett sätt att kompetensutveckla, ge personalen möjlighet att lära sig och förbereda sig för nya typer av läkemedel. Läkemedelsföretagens läkemedelsprövningar innebär också att patienterna snabbt kan få tillgång till de nyaste behandlingarna i en kontrollerad miljö, redan innan de är tillgängliga och godkända inom EU.
Läkemedelsverkets statistik för 2021 visar nu för första gången på många år en uppgång i antalet ansökningar från företagen för att få göra läkemedelsprövningar i Sverige. Malin nämner att de hoppas att kunna fortsätta göra fler avancerade prövningar som bidrar till en vassare sjukvård och en tidig och effektiv introduktion av nya läkemedel. Efter coronapandemin befinner sig också hälso- och sjukvården i ett utmanande läge. Den kliniska forskningen är kvalitetshöjande för patienterna och det är något som personalen vill göra, men tiden och resurserna måste också finnas.
– Life Science betydelse och värde för individ, samhälle, världen och inte minst Sverige är stort ur flera perspektiv och något som med pandemin blivit än mer tydligt. Det absolut främsta värdet är att vi genom befintliga och nya mediciner och vacciner bidrar till att människor kan leva ett längre och friskare liv. Det är även värdefullt för samhället. Life Science-branschen bidrar till arbetstillfällen, avancerad forskning och utveckling inom medicin men också genom tillverkning där vår bransch är en av Sveriges viktigaste och växande exportgrenar. Forskning, utveckling och tillverkning inom Life Science är dessutom ett område där vi i Sverige har en internationellt gångbar kompetens inom såväl näringsliv, akademi som hälso- och sjukvård. Branschen ligger långt fram och vi har tillgång till avancerad tillverkning som dessutom uppfyller de miljökrav som andra länder inte alltid gör, säger Malin Parkler.
– Life Science är ett område där Sverige kan konkurrera om en topposition i Europa, både inom forskning och tillverkning. Dock måste vi fortsätta att satsa ekonomiskt men också genom samordnade insatser, såväl på nationell som regional nivå, samt att vi har en tydlig strategi med mål som går att mäta och följa upp, avslutar Malin Parkler.
