Dela den här artikeln:

28. sep. 2018

|

Industri

Konsumtionen är boven när avfallet ökar

Journalist: Fredrik Söderlund

Konsumtionen är boven när avfallet ökar. Vi har gått från ett slit- och slängsamhälle till ett köp- och slängsamhälle. Och att producera allt som vi snart slänger kostar stora resurser i form av råvaror, energi och transporter.

Hur mycket avfall vi gör av med är en bra konjunkturmätare. Är det högkonjunktur så ökar avfallsmängderna och vice versa, menar Anna-Carin Gripwall som är kommunikationschef på Avfall Sverige.
– Mer pengar gör att du till exempel byter vitvaror, färdmedel och elektronik i högre omfattning och det är inte hållbart. Det mesta avfallet som är ett resultat av vår konsumtion ser vi aldrig, det uppstår i produktionen. Vi måste därför bli mer medvetna om vår konsumtion och den produktion den medför och det avfall den ger upphov till.

Det jobbas mer och mer med digitala verktyg och hjälpmedel inom avfallshanteringen. Anna-Carin Gripwall nämner bland annat en nivåmätare i avfallskärl som skickar en signal när det är dags att tömma som exempel.
– Är kärlet halvfullt så sparar du på transporter ut till platsen. Mätarna kan finnas på både återvinningscentraler i staden och i soptunnan hemma, vilket är på prov i Skåne. Sophämtarna vet i så fall vilka tunnor som ska tömmas via ett ruttoptimeringssystem. I Göteborg testar man just nu självkörande sopbilar där en av fördelarna är trafiksäkerhet, en annan arbetsmiljö.

LÄS OCKSÅ: Det Fossilfria samhället ställer högre krav! 

När det kommer till avfallshantering så är producentansvaret för förpackningar och tidningar viktigt.

– Producenterna ansvarar för att återvinna det de sätter på marknaden, men regeringen har just meddelat att kommunerna ska få ett utökat ansvar för insamlingen av förpackningar och tidningar. Det är bra. Systemen måste komma närmare de boende så det blir bekvämare att sortera förpackningar och tidningar. Då ökar sorteringen och följaktligen också återvinningen och miljönyttan, säger Anna-Carin Gripwall.

Kommunerna gör olika så kallade plockanalyser. Man tar olika lass från sopbilar och går igenom soporna för att se vad som finns i restavfallet.
– Vi kan se att en tredjedel av soppåsen består av förpackningarna som borde ha sorterats ut. Dessa går till energiåtervinning, men det är en högre miljönytta om de sorteras ut och kan materialåtervinnas, säger Anna-Carin Gripwall. Med fastighetsnära insamling kommer denna andel förpackningar i soppåsen att minska, det ser vi i de kommuner som redan infört detta.

LÄS OCKSÅ: Med förpackningen kan vi göra skillnad

Bra återvinningscentraler spelar också en stor roll när det gäller hur vi behandlar och använder våra sopor. Fler och fler centraler har en återbruksavdelning där personal kan hjälpa de som lämnar prylar och sopor att se vad som kan återanvändas.
– Det är ett bra sätt att skapa en god miljökedja. Många kommuner samarbetar också med olika second hand-butiker och hjälporganisationer. Det blir dubbel nytta. Återanvändning är bra för miljön, någon annan kan få glädje av prylarna och hjälporganisationerna får medel till sin verksamhet, säger Anna-Carin Gripwall.