Sveriges energimål säger att vi ska vara helt fossilfria i energisektorn 2040. Det är ett mål som Sveriges nya energiminister Anders Ygeman tror att vi kommer att klara med tanke på att dagens elproduktion är näst intill fossilfri och användningen av fossilt bränsle är mindre än tio procent i fjärrvärmesektorn.
– Sverige har redan kommit långt i energiomställningen jämfört med andra länder. Målet om 50 procent förnybar energi uppfylldes redan 2011 och 2016 var andelen 53,8 procent.

−Transportsektorn är tillsammans med utsläpp från industriprocesser den största kvarstående utmaningen när det gäller att minska Sveriges koldioxidutsläpp, säger han.

En minskad användning av fossila bränslen i industrin kräver både energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi. Regeringen har infört Energisteget − ett program för energieffektivisering inom industrin som innebär att stora företag som genomfört en energikartläggning kan ansöka om bidrag för en fördjupad studie av åtgärder eller investeringsstöd för merkostnaden för investering i en energieffektiv åtgärd.

− Regeringen har även beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet där 300 miljoner kronor per år mellan 2018–2040 ska satsas för att stödja svensk industri i omställningen mot noll-utsläpp av växthusgaser.

När det gäller transporter har Riksdagen beslutat om ett mål på 70 procent minskade utsläpp i inrikes transporter, utom inrikes flyg, till 2030 jämfört med 2010. Flera insatser är på gång för att påskynda omställningen i transportsektorn, bland annat genom januariavtalet. Beträffande biodrivmedel kommer Energimyndigheten i juni 2019 att lämna sin rapport inför kontrollstationen i reduktionsplikten och bland annat lämna förslag på vilka reduktionsnivåer som ska gälla för åren 2021–2030.

Sverige ligger långt före andra länder inom EU när det gäller andel förnybar energi i transportsektorn – framför allt från användning av biodrivmedel. Parallellt med den ökade andelen biodrivmedel säljs även allt fler elbilar.

I fråga om el så importerar Sverige under vissa timmar en liten mängd energi från länder med stor andel fossil elproduktion men exporterar dessutom betydligt mer.
−Sverige har varit en stor nettoexportör av el de senaste åren och både Energimyndigheten och Svenska kraftnät bedömer att vi även kommer vara det framöver.

I ett elsystem med en allt högre andel väderberoende elproduktion blir det viktigare att använda elnätet och elen på ett effektivt och smartare sätt. En central utmaning för omställningen till 100 procent förnybar elproduktion är att samtidigt säkra en trygg elförsörjning.
− Det finns många spännande lösningar för att integrera en större andel väderberoende el i elsystemet, där artificiell intelligens definitivt kan komma att spela en roll genom att till exempel på kort tid anpassa produktionen efter vindprognoser. Nya innovationer och lösningar kommer också kunna användas för att anpassa efterfrågan på el i stället för produktionen. Vi måste få ett mer flexibelt elsystem.

−I dag är det tyvärr långa ledtider för att bygga ut elnätet. Nätkoncessionsutredningen kommer inom kort att redovisa sina slutsatser och de förslag som utredningen lägger kommer att leda till en smidigare och snabbare process för att bygga elnät tror han, men tillägger att det inte räcker med regelförenklingar, utan att branschen måste också bli bättre på att hitta nya lösningar och på att samarbeta med kommuner, myndigheter och andra aktörer.

I Energiöverenskommelsen från 2016 anges att ska bli enklare att vara en småskalig producent genom nya regelverk. Ett exempel på det är den satsning på 300 miljoner kronor till solcellsstöd som finns med i regeringens vårändringsbudget. Även Nätkoncessionsutredningen kommer att föreslå förenklingar för småskaliga producenter som kan göra det möjligt för fler att producera och använda egen el.

När det gäller vattenkraftsutbyggnad så ställs alltid moderna miljökrav som till exempel kan innebära anläggande av fiskvandringsväg, minimitappning av vatten och flöden som är anpassade efter faunan. Vilka krav som ställs i det enskilda fallet kommer att variera, eftersom avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel vägs mot varandra. Under 2019 kommer en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen att tas fram.