28. sep. 2018
|
Hälsa
Maria Strömme: Nanotekniken kommer bli en game changer
Journalist: Fredrik Dhejne
Under det senaste decenniet har framstegen inom nanotekniken inneburit dramatiska genombrott inom flera naturvetenskapliga discipliner. Nanotekniken är en verklig game changer för många forskningsfält, säger Maria Strömme.
Norskfödda Maria Strömme blev Sveriges yngsta teknikprofessor och första kvinnliga professor i nanoteknik 2004. I dag leder hon en forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet på Uppsala Universitet.
Nanoteknik kallas ibland för atomslöjd, hur vill du förklara begreppet?– Det är en verktygslåda med verktyg från många olika vetenskapliga discipliner. Tekniken används bland för att undersöka egenskaper hos material och för att skräddarsy egenskaperna mot många olika tillämpningar. Själv fokuserar jag på Life Science, miljötillämpningar och energilagring.Maria Strömme säger att ytbeläggningar är ett stort område. Man skapar nanomodifierade filmer som kan läggas på olika ytor för att uppnå önskade egenskaper.
– Vidhäftning är också ett stort område. Kungliga Tekniska Högskolan har bland annat tagit fram ett lim som kan användas för att laga benbrott.En stark strävan är att utveckla metoder för att hålla åldrande människor friska så länge som möjligt.
– Här är det angeläget att vi ska kunna skapa nytt kroppseget material som ersätter skadad vävnad. Ett mycket intressant område är självformande material. Inom nanobioteknik jobbar man med att ta fram material som ger instruktioner till kroppen så att till exempel nytt brosk formas som kan ersätta utslitet brosk i bland annat knäleder. Det här är intressant för egentligen alla organ i kroppen och det är en otroligt spännande utveckling där vi ser fram emot att kunna låta våra kroppar producera ny vävnad som ersätter utslitna eller skadade.
– Just nu ser jag ett stort behov av att ta fram specialdesignade läkemedel mot barncancer. Ett problem är att dessa blir oerhört dyra om vi inte kan hitta ett smartare sätt att tillverka dem. Man kan tänka sig att vi använder en 3D-printer till att skriva ut specialdesignade och individanpassade läkemedel direkt på sjukhusen. Läkemedelsindustrin vill ju sälja stora volymer och det kanske företagen kan göra i form av en beredning som sjukhusen sedan kan skriva ut individanpassade doser av.
– En del av vårt jobb här är att utveckla metoder för hur vi formulerar molekyler och ser till att de kan föras in i patienternas kroppar på ett optimalt sätt. Vi vill helst få fram läkemedel där vi slipper att injicera dem och istället ta fram tabletter. Dagens cancerläkemedel är ofta svåra att lösa upp i mage och tarmar.
LÄS MER: Sverige måste återta ledartröjan inom Life Science!
Ytterligare ett starkt önskemål är metoder för att hitta sjukdomar innan de hunnit bryta ut och orsaka skador.– Lyckas vi med det sparar vi stora kostnader plus att vi ökar överlevnaden och livskvaliteten för de sjuka. Man kommer förmodligen att i större grad analysera människors arvsanlag för att undvika sjukdomar. Jag tror att vi med nanotekniken kommer att utveckla metoder att hitta sjukdomar tidigare än i dag och därmed göra vården billigare. Det kan på sikt innebära att vi screenar oss för olika åldersrelaterade sjukdomar. Detta kommer att ändra både vården och läkemedelsindustrin och skapa stora gynnsamma effekter för sjukvården och för oss alla.
– Vi är duktiga på diagnostik och vi har en bra läkemedelsindustri som har gynnats av företag som AstraZeneca och Pharmacia (numera Pfizer). De har givit upphov till en mängd uppstarts- och FOU-företag inom life- science. Samtidigt måste jag konstatera att ju mer kunskap som produceras på detta område, desto svårare blir det för bolagen att hålla koll på vad som behöver göras för att ställa om sina strategier och i alla fall för mig personligen är tiden är en bristvara. Jag hoppas dock att vi inom några år ska kunna gå in kliniska prövningar av nanoutvecklade 3D printingsmetoder för individanpassade läkemedel i ett av mina forskningsprojekt. Det är alldeles klart att nanotekniken är en game changer för en mängd industriella områden och förståss inom olika forskningsdiscipliner; inte minst inom life-science.
LÄS MER: Life Science ska rädda svensk sjukvård!
Vad är din drivkraft?– Att vi med hjälp av nanotekniken blir mycket bättre på att hjälpa människor och bota och lindra deras sjukdomar och inte minst att upptäcka dem tidigare. För mig är detta det roligaste jobb man kan ha. Jag jobbar ju också tvärvetenskapligt hela tiden med många olika professioner vilket är mycket spännande och stimulerande.
Tillbaka till toppen