12. juli 2019
|
Hälsa
Nytt ledarskap kan förbättra arbetsmiljön
Kompetenta och nytänkande ledare kan påverka arbetsmiljön till det bättre, menar forskaren Jan Karlsson.
Dålig arbetsmiljö kostar Sverige 164 miljarder kronor varje år enligt en rapport, dessutom tillkommer kostnader som följd av brister inom den psykosociala, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Särskilt utsatta är yrkesområden såsom polisen, sjukvården, äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten där den arbetsmiljön lett till att fler och fler anställda sökt sig till andra typer av arbeten.
— Det skapar arbetsmiljöproblem för dem som finns kvar på arbetsplatsen. Det blir en nedåtgående spiral som är svår att vända. Man kan påstå att Sverige befinner sig i en allvarlig kris vad gäller dålig arbetsmiljö och detta bland många yrken som dessutom har viktiga samhällsfunktioner, säger Jan Karlsson.
Jan forskar kring lärandeprocesser i arbetsliv och kommunal verksamhet. Han menar att det finns mycket kunskap kring vad som orsakar dålig arbetsmiljön och vad som kan förbättra den, men att den kunskapen inte används tillräckligt. Anledningen till detta beror på okunskap bland beslutsfattare.
De senaste åren har Jan kombinerat sin forskning med att utbilda chefer och ledare i hur man kan främja god arbetsmiljö i samband med omorganisationer.
— Omorganisering skapar nya möjligheter men också nya utmaningar vad gäller till exempel kompetensutveckling för chefer och ansvariga för personalens arbetsmiljö och hälsa. Jag vill påstå att vi har ett helt ”nytt ledarskap” på gång i Sverige, som förstår förhållandet mellan verksamhetsstyrning och att främja hälsa på arbetsplatsen. Detta i sin tur genererar också mer attraktiva arbetsplatser både vad gäller att behålla personal och att rekrytera ny.
De utmaningar som organisationer står inför i dag handlar mycket om att möta och hantera komplexa förändringar, däribland den växande digitaliseringen. Kompetensutveckling är någonting som Jan återkommer till när han pratar om den digitala transformationen.
— Det viktiga med digitaliseringen är att den är till för människan och inte tvärt om, att den blir så användarvänlig som möjligt och inte skapar nya arbetsmiljöproblem eller påverkar den personliga integriteten på ett negativt sätt. Det är också viktigt att kommunicera varför man genomför digital transformation, för att skapa förankring och motivation i hela organisationen, menar Jan.
I det ligger också utmaningar i hur effektivt man kompetensutvecklar chefer och personal, fortsätter han. Att kunna medverka i denna utveckling, och hur man skapar tillit och delaktighet till digitaliseringen kommer bli viktigt. Organisationer behöver därför på ett mycket mer strategiskt och medvetet sätt arbeta för att digitaliseringen också främjar en god arbetsmiljö. Det är fullt möjligt, men då behövs också kunskaper hur detta uppnås.
Studier visar att god arbetsmiljö också främjas av ledare som fokuserar på ”friskfaktorer”, som till exempel ett närvarande ledarskap och att ledare har en positiv attityd till medarbetarnas kompetensutveckling, samt använder kopplingen mellan verksamhetsstyrning och främjande av hälsa på arbetsplatsen. Jan pratar om detta som det ”nya ledarskapet”, som han upplever växer fram inom svenska organisationer.
— Jag är helt övertygad om att de privata och offentliga organisationer som kommer att lyckas bäst i framtiden är de som också lyckas med att skapa hälsosamma och attraktiva arbetsplatser där människor känner att de trivs och utvecklas avslutar Jan.
