19. dec. 2018
|
Samhälle
Skogsnäringen kommer att spela en fortsatt viktig roll i framtiden
Journalist: Martin Westholm
Svensk skogsnäring står stark och är väl rustad inför framtiden. Samtidigt finns det potential för ytterligare tillväxt, inte minst genom nya användningsområden. Skogen är dessutom unik eftersom den är en förnybar råvara.
Svensk skogsnäring är en av Sveriges mest betydelsefulla näringsgrenar och har så varit under lång tid. Mycket av det svenska välståndet är också ett resultat av skogsindustrins framgångar.
80 procent av det som skogsindustrin producerar går på export till ett årligt värde av 132 miljarder kronor. Det gör Sverige till världens tredje största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Näringen sysselsätter dessutom 70 000 anställda och ytterligare 30 000 enskilda företagare är verksamma inom skogen.
Carina Håkansson är VD för Skogsindustrierna:
Vad är det som gör svensk skogsindustri världsledande?
– Jag vill lyfta fram fyra faktorer. Den första är tillgången på råvara. Under de senaste 100 åren har vi fördubblat virkesförrådet i de svenska skogarna samtidigt som vi kunnat fördubbla uttaget av skogsråvara som en följd av ett ansvarsfullt skogsbruk.
– Den andra faktorn är att vi som ett litet exportberoende land, som ligger i periferin, kunnat hävda oss väl på en internationell marknad genom produkter med hög kvalitet. Det beror i sin tur på en vältrimmad och välinvesterad produktion som klarar hård konkurrens.
– En tredje faktor är att Sverige är världsledande inom forskning inom området. Både när det gäller att utveckla själva skogsbruket och processerna, men också när det gäller att ta fram nya produkter och material som efterfrågas.
– Den fjärde faktorn är att vi har en väl utbyggd infrastruktur som gör det möjligt att nå i princip överallt där skogen växer. Jämfört med Ryssland och Canada, som är två andra stora skogsländer, har vi där ett klart försprång.
Vilka är de stora utmaningarna för skogsindustrin i framtiden?
– Eftersom skogsindustrin verkar på en hårt konkurrensutsatt marknad är just konkurrensen en ständig utmaning, men som vi framgångsrik lärt oss att leva med.
– En annan utmaning är den långsiktiga råvaruförsörjningen. Potentialen att expandera i form av utökade arealer är inte så stor. Därför måste skogsnäringen kraftsamla ytterligare för att öka effektiviteten i skogsbruket genom förbättrade metoder samtidigt som vi måste arbeta ännu mer med att utveckla och bevara den biologiska mångfalden.
– Kompetensförsörjning är en annan utmaning, att få fler att vilja arbeta inom näringen. Det ställer i sin tur krav på att hela Sverige ska leva. Med det menar jag att det finns en god samhällsservice även i de delar av landet där skogsnäringen är stark.
– Ytterligare en utmaning är att det krävs investeringar i infrastrukturen. I dag finns en underhållsskuld både när det gäller vägar och järnvägar. Som exempel kan nämnas att det i dag tar längre tid att transportera en pappersrulle från Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge till hamnen i Göteborg än vad det gjorde för tio år sedan.
Vilken potential har skogen i framtiden?
– Det korta svaret är att den är enorm eftersom skogen är en förnybar råvara. För att förtydliga det hela brukar jag skilja på evolutionära och revolutionära utvecklingsmöjligheter.
– Med evolutionära möjligheter menar jag att befintliga produkter där skogen är råvaran kan förbättras ytterligare som exempelvis mjölkkartonger, cementsäckar och kläder som tillverkas av pappersmassa. Inom dessa områden sker det också ett kontinuerlig förbättrings- och utvecklingsarbete.
– Till de revolutionära utvecklingsmöjligheterna hör nya biodrivmedel, hårda kolfibermaterial till bil- och flygindustrin och mjuka material av nanocellulosa som bland annat kan 3D-printas och användas inom sjukvården.
– Allt som i dag tillverkas av olja eller petroleumbaserade råvaror kan också göras med skogsråvara. Andra områden med stor potential är byggindustrin där man nu börjat bygga flerfamiljshus med industriella metoder. Det har många fördelar, bland annat för kvalitet och produktivitet. Det gör också att många arbetstillfällen kan skapas där det i dag brist på jobb.
Hur kan skogsindustrin bidra till en hållbar utveckling?
– Skogen är en förnybar råvara som i allt högre utsträckning bör användas till att ersätta material tillverkade av kol, olja och andra ändliga resurser.
– Skogsindustrin är också viktig ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Näringen ger jobb över hela Sverige. Den skatt som de som arbetar inom skogsindustrin betalar i de kommuner där man bor finansierar exempelvis 35 000 tjänster inom skola, vård och omsorg.
Hur säkras långsiktig tillgång på skogsråvara?
– Här handlar det om satsningar på framför allt forskning kring ett effektivare skogsbruk, men som inte får ske på bekostnad av den biologiska mångfalden. Det handlar naturligtvis också om forskning för en mer effektiv produktion och nya användningsområden för material från skogen. Idéerna är många, sedan är det en fråga om det finns en efterfrågan och om marknaden är beredd att betala för produkterna.
Hur ser du på hotet om klimatförändringar?
– Klimatförändringar är något som engagerar hela skogsnäringen och som vi ser som en utmaning som vi kan vara med och motverka genom ett aktivt skogsbruk och produkter av förnybara råvaror.
– En temperaturhöjning med ett par grader kan innebära att skogen skulle kunna växa lite fortare, men det är inget som vi ser som något positivt eftersom det för andra delar av samhället skulle innebära stora påfrestningar. Högre temperatur kan också innebära att vi får in nya skadegörare i skogen, exempelvis svampar och insekter och som det i dag inte finns någon beredskap för.
– Ett annat scenario är att områden som redan är torra kommer att bli ännu torrare och områden med mycket regn kommer att få ännu mer nederbörd. Konsekvenserna av det är svårt att överblicka, men mer torka ökar utan tvekan risken för exempelvis fler skogsbränder.
