Först en blöt höst för ett år sedan och därefter en varm och rekordtorr sommar har slagit hårt mot Sveriges bönder med kraftigt minskade skördar, brist på djurfoder och ekonomiska problem.
– Det finns ett akut behov av stöd i år till landets bönder samtidigt som det krävs åtgärder på längre sikt, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Det handlar dels om att göra det lättare för de lantbrukare och livsmedelsproducenter som fått problem som en direkt följd av torka och regn, dels om att rusta det svenska lantbruket för framtida extremväder.

– Vilka konsekvenserna kan bli och hur länge de kan bestå har Jordbruksverket fått i uppdrag att analysera. Myndigheten ska också komma med förslag på åtgärder som kan behöva vidtas för att underlätta läget i ett långsiktigt perspektiv.

LÄS MER: Experten larmar – Matsvinnet måste minskas! 

Sven-Erik Bucht understryker att regeringen är medveten om den pressade situation många lantbrukare lever under och därför har regeringen haft ett möte med generaldirektören för Jordbruksverket samt landets landshövdingar för att lyfta vikten av att visa stor hänsyn och förståelse för den extrema situationen vid tillsyn och kontroll.
– Jordbruksverkat har också beslutat om undantag från regler som kan ge avdrag på stöden, om felet kan kopplas till situationen med torkan.

– Vi ser också fortlöpande över möjligheterna att stärka konkurrenskraften för det svenska lantbruket, vilket inkluderar en översyn av skatterna. Det arbetet har intensifierats, men ändringar som kräver lagändringar behöver godkännas av riksdagen och hanteras därför bättre i den ordinarie budgetprocessen, fortsätter han.

– Sammanfattningsvis kommer det att behövas många åtgärder, både ute på gårdarna och från myndigheter och regering. Det handlar till exempel om att stärka lönsamheten men även om att med hjälp av forskning och innovation hitta bättre tekniker och tåligare grödor. Men också om hur vi hanterar vatten på ett hållbart sätt.

Vad har regeringen då gjort mer konkret för att hjälpa Sveriges bönder framöver?
– Vi har i nära dialog med våra myndigheter och andra aktörer, exempelvis LRF, arbetat med att hitta olika åtgärder för att underlätta situationen. Vi har också gått in med ett nationellt krisstöd på totalt 1,22 miljarder kronor till lantbruket.

Dels handlar det om stöd på kort sikt, som lantbrukare kan få ta del av redan i höst, dels om åtgärder på något längre sikt för 2019. Stödet för 2018 är på totalt 460 miljoner. Av dessa ska 400 gå till lantbrukare och 60 till sänkta slakteriavgifter.

På kort sikt ser regeringen att det på grund av torkan finns stora behov för lantbrukare med mjölk-, nötkött- och lammproduktion att t köpa in grovfoder. Därför syftar det akuta stödet nu i höst framför allt till att stödja dessa producenter.
– När det gäller slakteriavgifterna innebär sänkningen att avgiften som slakterierna betalar för den obligatoriska kontrollen sänks till EU:s miniminivå. Att hålla nere kostnaderna i slakteriled gynnar bönderna genom att göra det möjligt för dessa att ta del av kostnadsminskningen och på så vis stärka sin likviditet, förklarar Sven-Erik Bucht.

LÄS MER: Coop satsar på en säker e-handel

– Nästa år kommer regeringen att tillföra ytterligare 760 miljoner till lantbruket. Jordbruksverket har fått i uppdrag att, tillsammans med näringen, komma med förslag på hur dessa miljoner används på bästa sätt.

Vid flera tillfällen har också Sven-Erik Bucht också varit i kontakt med EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan för att berätta om situationen i Sverige. Vid flera tillfällen har det också framförts önskemål om både undantag och regellättnader men även finansiellt stöd från EU.

EU har svarat med att också föreslå en rad undantag och lättnader inom ramen för de regelverk som finns. Däremot anser man att inga ytterligare medel behöver skjutas till.
– När vi ser på vilka krisstöd som tiigare utbetalats till andra länder vid svår torka så rör det sig om små belopp. Finland fick till exempel förra året ungefär 9 miljoner i krisstöd av EU på grund av stora mängder nederbörd som förstörde skördarna, säger Sven-Erik Bucht.

– Därför är det nationella stödpaketet på 1,2 miljarder så viktigt, både för våra bönder och för vår livsmedelsförsörjning.

Sven-Erik Bucht konstaterar också att kunskaper och insatser för att öka såväl klimateffektiviteten och tillväxten i jordbruket är viktiga för att jordbruket ska kunna hantera klimatomställningar och bidra till den globala efterfrågan på livsmedel.
– Växtsorter som är anpassade till ett förändrat klimat är en del av de framtidsutmaningar som vi behöver lära oss mer om. Det gäller sorter som är anpassade till torrare och till blötare jordar och ändrade odlingsförhållanden men också till förändrade temperaturmönster.

– Många av utmaningarna kopplat till ett förändrat klimat är redan kända och därför pågår redan i dag forskningsprojekt som handlar om att ta fram grödor och sorter som växer bra i alla väder och därmed är mer tåliga mot olika typer av stress som torka eller långvarig blöta.

– I samband med detta kommer också gamla sorter att utvärderas, då vissa av dem som Ölandsvete har intressanta egenskaper. Svarthavre klarar sig också rätt bra eftersom den stanna i utvecklingen när det blir torrt och sedan börjar växa igen vid regn. Det finns också redan ett flertal olika växtförädlingsprogram som arbetar med att ta fram resistenta sorter mot skadegörare och växtsjukdomar som kan förväntas komma till Sverige.

– Växtförädling är dock en långsam process. Även om allt går maximalt bra är det svårt att få utdelning förrän om kanske 10 år, avslutar Sven-Erik Bucht.