19. maj 2022
|
Hälsa
Sverige tar täten inom bio- och medicinteknik
|
Foto: Linda Karlsson
Sverige är på väg att bli en internationell spjutspets inom Life Science-industrin. Detta tack vare en stark grund för forskning och att Sverige besitter en överlägsen förmåga att skapa samverkan mellan det privata och offentliga. Så sammanfattar regeringens nationella samordnare Jenni Nordborg dagsläget för svensk Life Science.
– Samtidigt ska vi komma ihåg att det råder knivskarp konkurrens inom den här industrin. I en internationell jämförelse står vi oss starkt inom bio- och medicinteknik men det finns fortsatta utmaningar, säger Jenni Nordborg.
Både svagheter och styrkor blev synliga under coronapandemin. Där Sverige klev fram som en snabb leverantör och tillverkare av nya läkemedel som behövdes för att bekämpa covid-19 och även medicintekniskt med leveranser av respiratorer som behövdes i vården av covidpatienter.
– Men samtidigt blev sjukvården extremt ansträngd. Vi lärde oss mycket i Sverige om krishantering och snabbade upp processer som ledde till att framtagandet av ny teknik och nya läkemedel fick stå tillbaka. I framtiden behöver vi kunna göra både och - fortsätta utveckla ny teknik och nya läkemedel samtidigt som vi hanterar en krissituation, säger Jenni Nordborg.
– För att klara detta behövs dels mer pengar men också bättre organisatorisk förmåga med tydliga ansvarsområden. En lärdom från pandemin är hur viktig forskning av hög nivå är och en stark akademi är. De akademiska laboratorierna har varit en viktig pusselbit i bekämpandet av pandemin.
Att vara en stark aktör inom Life Science kräver mycket mer nu än för 20 år sedan. Samtidigt är det en industri som seglat upp och blivit viktig för svensk export. Enligt färsk statistik från SCB svarar till exempel exporten av svenska läkemedel för mer än 100 miljarder kronor per år. Den nya tekniken har öppnat helt nya fält där trenderna idag är AI, individanpassade behandlingar, diagnostik och biologiska läkemedel.
– Moderna cancerbehandlingar använder sig av kroppens eget immunförsvar och fungerar lite som ett vaccin. Det har kommit en ny genteknik som gör det möjligt att behandla och bota genetiska sjukdomar, berättar Jenni Nordborg.
Men för att nå framgång krävs goda samarbeten där alla grupper inkluderas; forskning, sjukvård, näringsliv och samhället i stort.
– Vi i Sverige är bra på att göra ekosystemsatsningar där vi gynnar samverkan mellan det privata och det offentliga. Ett exempel är den innovationshub tillsammans med NorthXBiologics som byggs upp i Matfors utanför Sundsvall, berättar Jenni Nordborg.
Statliga Vinnova bidrar med finansiering. Här kan andra biotech företag testa och utveckla nya läkemedel och vacciner.
– Sedan har vi Uppsalabaserade Cytiva som har en innovationshub, test center, för processutveckling för andra biologiska läkemedel som antikroppar och som själva tillverkar en reningsanordning för tillverkning av nya vaccin och läkemedel som används över hela världen. Till dessa hubbar är nya företag välkomna att lära sig hur de tar produkt från forskning till marknad, säger Jenni Nordborg.
Utvecklingshubben i Matfors gör att Norden nu har möjlighet till en bättre krisberedskap vilket också bidrar till en bättre situation i hela Europa när det gäller att snabbt få fram nya vaccin och läkemedel i samband med kriser.
Jenni Nordborg förklarar varför det är så viktigt med samverkan mellan det offentliga och privata, som exempel tar hon genomik, alltså DNA-forskningen. 2018 startades den nationella satsningen Genomic Medicin Sweden med syftet att ge fler patienter med cancer och ärftliga sjukdomar tillgång till individanpassad vård och behandling.
– Sjukvården sitter på all data om patienten. För behandling med precisionsläkemedel inom gentekniken behöver utvecklarna tillgång till den viktiga datan. Numera går det med AI och stora datamängder att göra tidig diagnostik och sätta in precisionsbaserade individuella behandlingsmetoder, säger Jenni Nordborg.
De framtida utmaningarna handlar om att utveckla goda exempel och skapa effektiva samverkansmetoder men också att synliggöra branschen och allt det goda som den åstadkommer för patienter.
– Inom hälso- och sjukvården är drivkraften att göra det bästa för sina patienter. Branschen som helhet behöver bli bättre att kommunicera sina resultat och tydliggöra patientnyttan. Det är en utmaning vi har, avslutar Jenni Nordborg.
