16. maj 2022
|
Hälsa
Vägen till en fortsatt Life Science-utveckling?
Journalist: Julia Saaf
|
Foto: Pressfoto
Om vi ska bli en ledande nation inom Life Science måste vi bli en spelare i ett globalt ekosystem, menar Johan Strömquist, VD på NDA Group.
– Life Science är en global bransch. Syftet för alla biotechföretag är att ta fram läkemedel eller terapier som ska hjälpa så många patienter som möjligt. Sverige är en del i detta och frågan är hur vår del bäst kan passa in i den globala helheten, säger Johan Strömquist, VD på den internationella konsultfirman NDA Group.
Sverige har en välutvecklad Life Science-bransch och en internationellt stark kompetens inom näringsliv, akademi och hälso- och sjukvård. Strävan efter att uppdatera den svenska Life Science-strategin och samordna insatser på såväl nationell som regional nivå är viktiga initiativ som behöver kompletteras med ett globalt perspektiv när det gäller Sveriges konkurrenskraft, enligt Johan Strömquist.
– Globalisering handlar inte bara om att landa en svensk produkt på en internationell marknad. Det handlar om att gå upp i ett större sammanhang med ett utbyte av intellektuellt kapital inom forskning, utveckling och innovation. Vi kan inte bli en ledande nation inom Life Science på vår egen bakgård; vi blir det genom att vara en framstående spelare i ett globalt ekosystem och genom att dra nytta av alla fördelar det medger.
En dagsaktuell fråga är hur Sverige som nation ska attrahera kliniska studier till Sverige. Malin
Parkler, styrelseordförande på LIF och VD på Pfizer, talar för att klinisk forskning måste prioriteras för att vi ska få en bättre sjukvård. Samt att läkemedelsföretagens läkemedelsprövningar också innebär att patienterna kan få tillgång till de nyaste behandlingarna snabbt i en kontrollerad miljö, redan innan de är tillgängliga och godkända inom EU. Detta menar Johan Strömquist är mycket relevant för sjukvården, och särskilt för att stärka införandet av nya terapier och behandlingar. Det är dock kanske inte den mest kritiska frågan för branschens fortsatta utveckling. I dag finns ett starkt fokus på sällsynta sjukdomar och små patientpopulationer, som till exempel cell- och genterapier för ärftliga genetiska sjukdomar eller vid specifika cancerdiagnoser. Att anta att klinisk forskning måste ske i Sverige för att vi ska vara en framstående forskningsnation kan med dessa innovationer skapa problem, menar Johan Strömquist.
– Vi får slut på patienter. Vi är ett litet land och det blir stor konkurrens om patienterna vilket är direkt kontraproduktivt. För att satsa inom klinisk forskning måste vi bli en fungerande internationell partner. Vi måste förstå hur det hänger ihop – politiskt, affärsmässigt och vetenskapligt. Annars får vi inte optimala förutsättningar.
Även forskningsfinansieringen måste ses ur ett större perspektiv. Att utveckla ett läkemedel – från upptäckt till apotek – är en kostsam process och kräver kontinuerliga investeringar i företagen. Den storleken på kapital som måste skaffas för det ständigt växande antalet företag finns inte att tillgå inom Sveriges gränser.
– En stor del av kapitalet måste komma utifrån. Men hur attraherar man utländskt kapital? Även om det finns ett stort intresse för Life Science bland investerare så försvårar branschens långa ledtider möjligheterna för extern finansiering. Vad vi kan göra som samhälle är att uppmuntra och stötta företagen i den här internationaliseringen.
Johan Strömquist återkommer till det faktum att branschen behöver söka sig utanför Sveriges gränser, inte bara för produktens skull utan för inspiration, investeringar, kontakter och kompetens.
– Forskning bygger på samarbete och lärande, och här är vi väldigt starka. Vad vi behöver bli bättre på är att samarbeta och nätverka bortom själva upptäckten. När det är dags att utveckla sin upptäckt vidare till en produkt som ska ut på marknaden så blir det genast mer ensamt. Kunskapen vi behöver kanske inte finns just i Sverige, då måste vi höja blicken och titta ut i världen, menar han.
Vikten av internationaliseringen och ett globalt perspektiv som Johan Strömquist lyfter har han fått erfara på nära håll.
– Du hittar en stor del av den globala läkemedelspipelinen i Boston, Massachusetts. Här samlas hundratals företag och utvecklingsprojekt. Befinner man sig i en sådan expansiv miljö påverkar det också idéerna. Man blir kreativ och ser möjligheter. Fler skulle kunna se det som en utmaning och möjlighet att åka dit, till San Fransisco, eller något av de andra stora naven för läkemedelsutveckling i världen. Man får passa på att suga åt sig så mycket som möjligt av atmosfären och ta med den hem. Ett sådant utbyte ger en snabbare utveckling än vad vi klarar av att driva på egen hand.
Det här är inte bara en filosofisk tanke eller ouppnåelig vision, påpekar Johan Strömquist.
– Det finns ju bokstavligt talat en hel värld av möjligheter där ute. Vi har många goda exempel på hur värdefullt detta utbyte är. Det är någonting branschen, och alla de aktörer som vill stötta den, bör ta till vara på för att accelerera utvecklingen. Många svenska företag förstår redan detta. Det är dessa som verkar med världen som sin arena.
