12. juli 2019
|
Hälsa
Vi behöver en fullt utbyggd primärvård
Journalist: Ylva Sjönell
För att den svenska sjukvården ska fungera på ett tillfredställande sätt behöver den primärvårdsreform som alla är överens om genomföras. Det skulle öka tillgängligheten till vården, minska långa köer och ge varje medborgare en ”egen” läkare.
Det konstaterar Heidi Stensmyren, ordförande i Sveriges Läkarförbund.
– All forskning och erfarenhet från andra länder visar att en bra folkhälsa förutsätter en bra primärvård som skapar en kontinuitet i vården, där en patient känner trygghet och tillit till systemet.
Som framgår av den intensiva debatten kring den svenska hälso- och sjukvården finns stora brister i kontinuitet och tillgänglighet där allt för många skickas runt i vården.
– Patienter och anhöriga behöver ha en fast läkare att förhålla sig till som har det övergripande ansvaret för vården och som de kan vända sig till med allt.
Enligt Heidi Stensmyren är därför den kanske viktigaste delen i en ny nationell primärvårdsreform en listning på en fast namngiven läkare.
– Det är hos den enskilde läkaren i primärvården som patienterna kan känna trygghet och få kontinuitet i vårdkontakterna. Forskare vid University of Exeter och University of Manchester har sammanställt studier som på olika sätt behandlar frågan om läkarkontinuitet och dödlighet och visar att kontinuitet bokstavligen räddar liv.
För att välfärdssystemet ska kunna utvecklas och möta de behov som finns i samhället behövs även en långsiktigt hållbar finansiering.
– Ensidigt fokus på besparingar och vad som behövs skäras ned på motverkar de ambitioner som finns att utveckla nya sätt att lösa utmaningarna på. Därför måste politiken säkerställa finansieringen på lång sikt.
Heidi Stensmyren vill gärna se en bred parlamentarisk utredning som på allvar tar tag i de frågorna och över partigränserna kommer överens om en finansiering fram över som ger tillräcklig tryggheten för vården att utvecklas vidare.
– Men vi måste även öka effektiviteten och kapaciteten inom vården, vilket de långa köerna visar behoven av. Dels behövs utbildning och rekrytering dimensioneras så det uppstår en balans av olika specialister och exempelvis teknisk kompetens säkras. Det handlar även om att göra det attraktivt att jobba i den kliniska sjukvården.
Digitaliseringen innebär en stor möjlighet för vården och för patienterna. Inom exempelvis primärvården kan patienten snabbt få kontakt med och stämma av frågor med sin fasta läkare, givet att de har en etablerad relation.
– Digitala system kan helt klart effektivisera arbetet inom vården. I dag loggar man in och ut i olika system som inte kan kommunicera med varandra, vilket tar mycket tid. Dessutom sköts fortfarande en del manuellt vilket är ineffektivt och riskfyllt. Dom digitala systemen behöver ses som del av den vitala infrastrukturen, integrerade med varandra och ha inbyggda beslutsstöd.
Problemen i dag är bland annat att olika regioner väljer att skapa egna system som inte talar med varandra.
– Jag skulle gärna se att Sverige införde ett nationellt digitalt landsting där relevanta data fanns samlad och tillgänglig, sedan kan de olika regionerna administrera allt annat lokalt, avslutar Heidi Stensmyren.
