En allt äldre befolkning ställer nya krav på vården. I Övertorneå är framtiden redan här och med den nya kreativa sätt att arbeta för att kunna ge en god hälso- och sjukvård.
Redan i dag har Övertorneå en befolkning där 30 procent är 65 år eller äldre. Om 20 år kommer 60 procent att vara äldre än 65 år.
Det är en demografisk utmaning som heter duga.
– Vi ligger 10–15 år före storstäderna där man ännu inte förstått vilka utmaningar som väntar med en växande andel av befolkningen som inte bara blir äldre och äldre utan också många gånger har en kronisk sjukdom eller är multisjuka, säger Elisabeth Eero som är verksamhetschef på Övertorneå hälsocentral.
Och hon om någon bör veta.
– Vill vi upprätthålla en god hälso- och sjukvård i framtiden även i glesbygd måste vi tänka om, lära oss att arbeta smartare och proaktivt samt använda de resurser vi har på bästa tänkbara sätt. Men också använda oss av ny teknik som kan underlätta både för patienterna och för vården.
– I stället för att ha patienten i fokus måste vi lära oss att utgå från patienternas fokus. Det kanske låter som ungefär samma sak men det är en stor skillnad i synsätt.
Region Norrbotten och Övertorneå kommun har redan inlett ett nära samarbete när det gäller vård och omsorg.
– Det fungerar inte att ha två parallella organisationer, särskilt inte när antalet anställda inte räcker till och det är svårt att hitta rätt kompetens, förklarar Elisabeth Eero.
I Övertorneå har man löst det genom att kommunalt anställda sjuksköterskor och sjuksköterskorna på regionens hälsocentral delar på nattbemanningen på sjuksköterskenivå. Inom kort planerar man att utöka samarbetet till att även omfatta kvällar och helger. Och mer samarbete är att vänta där så går.
Ett annat sätt har varit att introducera avancerade kliniska sjuksköterskor.
– Det är sjuksköterskor som gått en 90-poängs påbyggnadsutbildning som ger dem ett utökat arbetsfält. Det kan handla om allt från patientbesök till att beställa labbprover och skriva remiss till röntgen. Samtidigt har de i samband med mer svårbedömda fall alltid tillgång till en läkare att konsultera.
Det kan också handla om vård på rätt nivå, exempelvis att patienter med ryggont eller som har ett annat behov av sjukgymnastik remitteras direkt till en fysioterapeut utan att först ha träffat en läkare.
I det nya sättet att arbeta ingår också att använda ny digital teknik. En större del av vården – undersökningar och uppföljning – kan då ske hemma hos patienten.
– På så sätt slipper patienten, som här i glesbygden, resa lång och tröttande sträckor för rutinkontroller. Samtidigt kan vårdens tid och resurser fördelas bättre till de patienter som har störst behov, säger Elisabeth Eero.
Vad säger då invånarna i Övertorneå?–
Överlag är det min uppfattning att man är positiva. Det är uppskattat att vården kommer hem, att man inte alltid måste träffa en läkare för att få hjälp, samtidigt som det finns en förståelse för att resurserna måste användas på ett sätt som gör att de räcker till alla.
Mycket arbete läggs också ner på förebyggande insatser och på att våga tänka i nya och för vården ibland annorlunda banor utan att rucka på den medicinska kvaliteten.
– Det är en utveckling som vi kommer att få se mer av, poängterar Lisbeth Löpare-Johansson som är utvecklingsdirektör inom Region Norrbotten.
– Vårt demografiska försprång har tvingat oss att hitta nya lösningar och det finns ett stort intresse i omvärlden för hur vi arbetar. Med målet om en hälso- och sjukvård som arbetar mer hälsofrämjande, ser patienten som en aktiv partner och använder digitaliseringen och samverkan med övriga samhällsaktörer som möjliggörare är vi med och formar den nya välfärden.