12. juli 2019
|
Hälsa
Han sätter ljuset på arbetsmiljön
Som VD på Sveriges Företagshälsor jobbar Peter Munck af Rosenschöld för att andra ska må bättre på jobbet.
– Det har aldrig pratats så mycket om arbetsmiljö som i dag. Bara att den här tidningen kommer ut är ju ett tydligt tecken i tiden på att de här frågorna uppmärksammas mer och mer.
Det konstaterar Peter Munck af Rosenschöld, som sedan fyra år är VD på branschföreningen Sveriges Företagshälsor. Föreningen representerar en majoritet av svenska aktörer inom företagshälsovård och arbetar även med opinionsbildning och kunskapsspridning. Och visst tycks arbetet ha gett resultat.
– Vi i branschen har tillsammans lyckats med att öka medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse i en mängd olika frågor. Allt fler har i dag en förståelse för att det fyller en samhällsviktig funktion att förbättra hur människor har det på jobbet. Trots allt påverkar det ju allt ifrån socialförsäkringssystem till pensionsålder och hälso- och sjukvård.
Peter kommer egentligen från en bakgrund inom Human Resources, men det som lockade honom till Sveriges Företagshälsor var just medarbetarnas starka vilja och driv att bidra till förändring.
– Jag insåg att jag skulle komma att jobba med människor som verkligen vill göra en rejäl positiv inverkan på svenska arbetsplatser. Det imponerade på mig att det inte bara var snack utan att det fanns en äkta tro på att det går att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det var en genuin wow-känsla.
Så vad är egentligen en hållbar arbetsmiljö? Grunden, menar Peter, är att ge rätt förutsättningar för att både prestera och må bra. Där spelar faktorer som trygghet, säkerhet och organisatorisk rättvisa en viktig roll.
– Att slippa mobbing, trakasserier och olycksfall är grundläggande för att människor ska trivas på en arbetsplats. Men vi behöver också en känsla av sammanhang och en fungerande balans mellan arbetets krav och vårt eget inflytande över situationen.
Med dagens cirka fem miljoner arbetande svenskar, som spenderar en stor del av sin produktiva tid på arbetsplatsen, går det knappast att missta sig på arbetsmiljöns betydelse. Men det kan vara svårt att som företag identifiera möjliga orsaker till ohälsa och avgöra vilka insatser som krävs för att komma till rätta med problemen. Där kommer företagshälsovården in.
– I takt med att samhället och därmed också arbetsplatserna blir allt mer komplexa krävs rätt kompetens för att tolka dem. Den kompetensen finns hos företagshälsovården. Man måste ha en djup förståelse för hur arbetsmiljön påverkar hälsan och hur hälsan påverkar arbetsmiljön, och ha verktyg både för att hantera ohälsa och förebygga den.
Företagshälsovård handlar dock inte enbart om hälsa och ohälsa. Att skapa hållbara förutsättningar för produktivitet är också en del av uppdraget, påpekar Peter.
– Vi arbetar både för att människor ska må bra och prestera bra. Vi vill få fler företag att inse kopplingen mellan arbetsmiljö och prestation, och att det är en fråga lika viktig för verksamheten som uppföljningen av förra månadens ekonomirapport - eller till och med ännu viktigare. Man ska heller inte glömma att en god arbetsinsats är en friskfaktor i sig, inte minst människors psykiska hälsa påverkas positivt av att kunna göra bra ifrån sig på jobbet.
Trots de många fördelarna har så många som 1,5 miljoner svenska anställda inte tillgång till företagshälsovård via sin arbetsgivare. Hälften av dessa arbetar i företag med färre än 50 anställda.
– Är man ett mindre företag kan det krävas en del för att få igång sitt arbetsmiljöarbete. Man måste ha möjligheten att lägga tid, kraft och inte minst pengar på insatserna. Om man tvingas välja mellan att ta det steget eller att investera i en ny maskin eller en kick-off för de anställda kanske man väljer något av de senare.
Även om svenska arbetsgivare har ett omfattande ansvar för arbetsmiljön är det upp till de själva att avgöra om, och i så fall vilka, insatser som behöver göras. Det innebär en utmaning, konstaterar Peter.
– Det skulle behövas en obligatorisk revision av företagens insatser för att säkra att alla arbetsplatser når upp till miniminivån. Även förändrade bidragssystem som uppmuntrar till att aktivt arbeta med arbetsmiljön skulle kunna få fler företag ur startblocken.
En av de kanske allra viktigaste lösningarna består dock i något annat - kunskap.
– Det behövs en större förståelse för de här frågorna bland de som har inflytande; allt ifrån upphandlare och HR-avdelningar ända upp till regeringsnivå. Om politikerna lade större fokus på arbetsmiljö skulle vi kunna lösa många av dagens samhällsproblem som exempelvis sjukskrivningar orsakade av stress och psykisk ohälsa. Arbetsplatsen är fortfarande underskattad som folkhälsoarena, men vi är på väg åt rätt håll.
