Senaste artiklar
More Stories

1. apr. 2023

|

Samhälle

Järn- och stålindustrin ropar efter människor med rätt kompetens

Svensk järn- och stålindustri genomgår en historisk omställning. I rekordfart behöver man ställa om till fossilfria tekniker som ska resultera i låga koldioxidutsläpp och hållbart producerade produkter. En av de största utmaningarna är att hitta fler intresserade som vill söka sig till ingenjörsprogrammen och arbeta med framtidens materialteknik och innovationer.

 
Iaugusti 2021 blev Sverige först i världen med att framställa fossilfritt stål, genom projektet HYBRIT, som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall. Samtidigt pågår en rad andra initiativ inom svensk järn- och stålindustri där tempot är högt och siktet tydligt: en hel industri ska ställa om till fossilfrihet, vilket kommer att innebära en sänkning av Sveriges koldioxidutsläpp med cirka tio procent.

- Världens blickar riktas mot svensk stålindustri. Det låter kanske överdrivet, men vi är faktiskt världsledande i omställningen till hållbar stålproduktion. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt klimatavtryck och produkterna gör klimatnytta när de används. Dessutom är vi först i världen med att göra det som setts som snudd på omöjligt, att ställa om en industri som traditionellt sett stått för omfattande utsläpp. Det är något som både uppmärksammas och inspirerar internationellt, säger Amanda Källén, processledare på järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.


Amanda Källén är med och driver Jernkontorets satsning Järnkoll som syftar till att inspirera unga människor att vara med och forma en bättre framtid med järn- och stålindustrin som arbetsgivare. Frekvent besöker Amanda gymnasieskolor för att informera elever om vilka framtida yrkesmöjligheter som finns inom järn- och stålindustrin och vilka ingenjörsutbildningar som erbjuds. Hennes erfarenhet är att många blir positivt överraskade av branschen.

 
- Bland dem jag möter är den gemensamma nämnaren att många blir förvånade över hur stor Sveriges järn- och stålindustri är, vilken bredd av ingenjörsutbildningar som finns och hur många karriärvägar man kan välja efter examen, säger Amanda Källén.

 


Branschen ropar efter kompetens

Omställningsarbetet har satt järn- och stålindustrin på kartan som en framtidsbransch men det innebär också utmaningar. Framför allt krävs många nya kreativa medarbetare som har den kompetens som efterfrågas - både ingenjörer och yrkesutbildade personer med material- och processtekniska kunskaper.

- Stålindustrin ropar efter människor med rätt kompetens, så arbetsmarknaden ser verkligen ljus ut. Många ingenjörsstudenter som vi träffar brukar berätta att de uppskattar att få plugga och jobba med något som är både kul, meningsfullt, tvärvetenskapligt och socialt. Stålindustrin erbjuder dessutom en internationell arbetsmarknad, vilket är ett stort plus för många, säger Amanda Källén.

 

amanda-ka-lle-n.png

Amanda Källén, processledare på järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret.


Människor i allmänhet har låg kännedom om stålindustrin och om hur materialet stål bidrar till att skapa ett hållbart samhälle. 

 
- Vår förhoppning är att vi kan bidra till att uppmärksamma de utbildningar som branschen efterfrågar och där vi vet att framtidens jobb finns. Så för den som är nyfiken - tveka inte att söka redan idag, avslutar Amanda Källén.

31. mars 2023

|

Samhälle

Vägen till framgång: Välj efter intresse

Celine Helgesson Hallström har utnämnts till Årets tech talang 2022 men det var inte självklart att läsa till civilingenjör. – Jag trodde inte att KTH skulle passa mig.


Celine Helgesson Hallström går sista året på masterprogrammet i maskininlärning på civilingenjörsutbildningen Medieteknik på KTH. Hon jobbar med sin masteruppsats som handlar om hur artificiell intelligens och maskininlärning kan användas inom journalistiken. 

 
– Det är spännande att jobba med avancerad teknik inom ett område starkt kopplat till etik och demokrati, säger Celine. Hon känner att hon hamnat helt rätt mellan människan och tekniken, men vägen hit har inte varit spikrak. Celine valde att läsa samhällskunskap på gymnasiet. Hon var intresserad av svenska, politik och filosofi men också av matte. Det gick inte riktigt ihop tyckte hon. Matte var så förknippat med andra naturvetenskapliga ämnen som fysik, kemi och biologi, något som hon inte alls tyckte var spännande.

 
Efter gymnasiet tog Celine ett uppehåll från studierna tills att hon kände ett sug efter att lära sig något nytt. Det var flera olika utbildningar som lockade henne, bland annat psykologi och juridik, ämnen närmare de samhällsvetenskapliga som hon identifierat sig med. Men så var det också det där suget efter att utveckla nya sidor av sig själv och fokusera på något som hon inte provat förut - det matematiska och teoretiska som hon visste att hon var nyfiken på men behövde en push för att fördjupa sig i.

– Jag kommer inte sitta med matematikproblem på en lördag.


Så landade valet på civilingenjörsutbildningen på KTH, en plats där hon några år tidigare inte hade tänkt att hon skulle trivas. 

– Jag hade en väldigt stereotyp bild av att en viss typ av personer pluggar på KTH och det var inte jag. 

 
Det var en fördom som hon fick ompröva, och redan första veckan kände hon att hon hade hamnat rätt. Samtidigt är hon är påväg ut i en bransch som fortfarande är dominerad av män. Något som hon tror har påverkat henne både positivt och negativt. Hennes tidigare samhällsintresse och att hon är en av få kvinnor gör henne unik. Hon kan ofta bidra med nya och bredare perspektiv. Samtidigt märker hon hur stereotypa negativa könsroller ofta smyger sig in. 

– Det är viktigt att vara medveten att strukturerna finns för att kunna förändra dem, säger Celine.

Många utbildningar på universitetet är breda och kan leda till flera olika karriärer, därför tror Celine Helgesson Hallström att det är viktigt att låta intresset styra snarare än jakten på ett speciellt yrke som verkar coolt eller har hög status.

– Det är först under utbildningen du kommer förstå vad du kan använda din kunskap till i arbetslivet.  Hon säger att hon låtit sig formas av utbildningen och att det är först nu när det närmar sig slutet som har hon en idé om vilken typ av arbete hon vill göra. Hon är glad att hon inte lät sitt yngre jag fatta viktiga beslut om hennes karriär.

– Det är som att 1-åriga jag skulle välja vilka kläder jag ska ha på mig, det hade varit helt sjukt.

 
Celine känner att hon har hamnat helt rätt och tilldelades 2022 pris i SEB:s tävling Årets tech talang. Nu när hon ska ut på arbetsmarknaden vill hon fortsätta jobba med att utveckla interaktionen mellan människan och tekniken. Hennes råd inför valet till högskola är att välja något som känns kul.

– Låt dina intressen styra så kommer resten lösa sig.

 

FAKTA Civilingenjörsutbildningen
Civilingenjörsutbildningen bred teknisk utbildning som handlar om problemlösning och yrket efterfrågas i de flesta branscher. Studierna pågår under fem år och de sista två åren läser studenterna en masterprogram med en speciell inriktning. 97 procent av de som tagit examen från KTH har fått jobb inom två år.