Cirka 5 procent av Sveriges vuxna befolkning har diabetes, ett samlingsnamn för flera sjukdomar som ger för mycket socker i blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin, vilket resulterat i ett blodsocker som ständigt behöver balanseras. Typ 2 diabetes har en större ärftlig komponent och påverkas även av livsstilsfaktorer, däribland fetma, ålder och mängden fysisk aktivitet.

Nu vill han tillsammans med SKR (Sveriges kommuner och regioner) och teknikbranschen göra en förändringsresa för en bättre digitalisering av svensk sjukvård.

Om det är några som fått dra ett tungt lass när det gäller digitaliseringen så är det personalen i vård och omsorg. Idag kan uppemot 40 procent av en sjuksköterskas arbetstid gå åt till administration i olika system och datorer. 

– Istället för att skapa effektivitet har det blivit alltmer tungrott och tidskrävande. I vården har man blivit teknikskeptisk för att personalen har tvingats jobba med så mycket dålig teknik, säger Daniel Forslund som har god insyn i utvecklingen av svensk sjukvård.

I sju år var han landstingsråd för Liberalerna i Region Stockholm, men det var redan i rollen som opolitisk tjänsteman på Socialdepartementet som han 2004 började engagera sig i den digitala omställning som sjukvården då hade framför sig. Numera sitter han på andra sidan som företrädare för de närmare 2000 privata vård- och omsorgsgivare som arbetar på uppdrag av kommuner och regioner. Hos Vårdföretagarna inom Almega är han utvecklingsansvarig med fokus på digitalisering, forskning, innovation och Life Science. 

– Även om man tycker att det går långsamt så har det hänt mycket. Idag har vi t.ex. digitala vårdmöten och möjligheter för personer med kronisk sjukdom att ta egna tester och skicka dessa digitalt. Därmed slipper man att åka till ett sjukhus eller vårdcentral för en enkel provtagning och får bättre kontroll på sina värden, säger han.

Den nya tekniken ger onekligen enorma möjligheter, där mycket av sjukvården numera kan flyttas till hemmen och finns nåbar i närmaste mobil. Men samtidigt har alla de olika digitala lösningar som kablats ut i vårdmaskineriet varit just olika, så olika att de inte pratar med varandra. Det är här Daniel Forslund vill se en förändring med gemensamma krav och standarder så att systemen är kompatibla oavsett leverantör.

– Bra IT-system hänger samman. Det sjukvården behöver är moderna system som stöder personalen internt och underlättar patienternas kommunikation och möte med vården. En verksamhet som räddar liv måste ha den bästa tillgängliga tekniken, säger Daniel Forslund. 

Just nu pågår ett gigantiskt städarbete där de gamla IT-system ska skrotas och nya system införas, och risken är att dessa nya system kommer att mötas av en IT-trött vårdpersonal.

– Nya system har rullats ut utan att gamla tagits bort, och det har skapat ett lapptäcke av nya och gamla lösningar. Det har ibland varit dåliga upphandlingar från början som skapat ännu mer frustration inom sjukvården när de inte möter verksamhetens behov, säger Daniel Forslund.

I sina olika roller i vården har han sett att de privata vårdgivarna i allmänhet och de digitala vårdgivarna i synnerhet har kunnat bygga upp sin verksamhet på ett helt annat sätt och kunnat gå snabbare fram.

–  De vårdgivare som från början kallades nätläkare och var helt digitala har brutit ny mark och visat att tekniken fungerar och att vården faktiskt kan möta patienternas behov på helt nya sätt. Hela den övriga vården har följt efter och blivit mer digital.

Men det finns också en kritik mot nätläkarna och de digitala tjänsterna. Kritiken har handlat om att de bidrar till en överkonsumtion av vård och att det till slut ändå blir den vanliga fysiska vården som får ta ansvar för patienterna och ta kostnaden. 

– Fast det stämmer inte riktigt. Pengarna skenar inte på det sätt som det beskrivs i media. Det handlar om ett fåtal procent av hela primärvårdens budget idag. Vi behöver däremot ta fram nya vårdavtal och ersättningsmodeller som från början är byggda för en kombination av digitala och fysiska kontaktvägar – en digifysisk vård. Vi vill ta fram schysta villkor som ger samma skyldigheter och möjligheter för både digital och fysisk vård, och som skapar förutsättningar för både mer trygghet och kvalitetskontroll men också fortsatt utveckling. 

Med det menar han att privata vårdgivare har möjlighet att vara mer snabbfotade och har större möjligheter att testa nya digitala lösningar. 

– Genom att privata vårdgivare enklare kan köpa in och testa system i nära partnerskap med olika teknikleverantörer kan de vara föregångare med ny teknik, vilket den offentliga vården inte har samma möjlighet till.

Det Vårdföretagarna nu vill under Daniel Forslunds ledning är att samla både den privata och offentliga vården och tillsammans med IT-leverantörerna sätta en gemensam standard. Han anser att konkurrens mellan olika leverantörer är nödvändig då det driver på teknisk utveckling och priskonkurrens, han vill inte att det ska bli ett monopol med endast en leverantör av digitala lösningar till vården.

– Det viktiga är att teknikleverantörerna gör system som är kompatibla med varandra, precis som man gjort i andra samhällssektorer som telekomsektorn. 

Det handlar om att gemensamt sätta en standard för vårddata så att informationen kan utbytas säkert och effektivt mellan olika system. Det ska vara en sammanhållen informationskedja där du som patient inte ska behöva märka att du rör dig mellan 1177, en digital vårdgivare, en privat vårdcentral eller regionägt sjukhus. Provtagningar och röntgen ska inte behöva göras om för att vårdgivarna har olika IT-lösningar. Digitaliseringen av sjukvården måste helt enkelt vara leverantörsoberoende.

Sedan ser Daniel Forslund att det också finns andra saker som hälso- och sjukvården kan göra redan idag. 

– Till exempel att övergå till säker digital post. Det är fortfarande många vårdcentraler och sjukhus som skickar ut kallelser via papperspost eller endast använder telefonen för bokningar. Detta tar både onödig tid för personalen och skapar risker för integritetsskydd när brev kommer på avvägar eller öppnas av fel person.

Daniel Forslund som har arbetat många år med frågan om hur vi ska digitalisera vården på bästa sätt ser att framgångsfaktorn är att samverka.

– Oavsett om det är privat eller offentligt så har vi samma mål - närhet till patienten och kontinuitet. Tekniken kan hjälpa oss att lösa detta, så att vården kommer till dig, avslutar Daniel Forslund. 

Varje år drabbas ungefär 100 000 patienter av vårdskador, vilket motsvarar en vårdskada vid vart tionde vårdtillfälle. Vårdskadorna medför årligen förlängda sjukhusvistelser för cirka 50 000 patienter. Kompetensen om hur man på bästa sätt förebygger vårdskador är gedigen i svensk sjukvård och Socialstyrelsen har tagit fram en nationell handlingsplan som ska stödja, utveckla och samordna patientsäkerhetsarbetet runtom i landet.   

Enligt patientsäkerhetslagen är samtliga vårdgivare skyldiga att arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Om vi tillsammans kan minska vårdskadorna finns det mycket att vinna för såväl patienter som vårdpersonal som samhället i stort. Planen ska stärka kommuner och regioner i det systematiska patientsäkerhetsarbetet och bidra till att förebygga vårdskador.

Ökad riskmedvetenhet i hela sjukvården

SKR har identifierat fyra grundläggande förutsättningar för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete: en engagerad ledning och tydlig styrning, en god säkerhetskultur där man aktivt arbetar med att identifiera och minimera risker och skador, adekvat kunskap och kompetens samt att patienten blir en aktiv medskapare i sin vård. Socialstyrelsen har pekat ut fem fokusområden för det fortsatta arbetet med att minska antalet vårdskador: att öka kunskapen om inträffade vårdskador, tillförlitliga och säkra system och processer, säker vård här och nu samt ökad riskmedvetenhet och beredskap i hela sjukvården.

Andelen vårdskador har minskat

En ny rapport från SKR visar samtidigt att andelen vårdskador har minskat inom både somatisk sjukhusvård och psykiatrisk vård. SKR har sammanställt journalgranskningar från somatisk och psykiatrisk vård av vuxna i tre nya rapporter. Inom somatisk sjukhusvård har andelen vårdtillfällen där vårdskador uppstått minskat från drygt 9 till 6 procent under åren 2013–2021. Enligt Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKR, kan det vara regionernas långsiktiga arbete med att förbättra rutiner och förebygga skador som har gett resultat. Han påpekar samtidigt att om fler patienter i framtiden får vård på rätt sjukhusavdelning så kan vårdskadorna minska ytterligare.

eHälsoutvecklingen är både en viktig möjliggörare och en förutsättning för att hälso-och sjukvården ska klara av sitt framtida uppdrag. eHälsoutvecklingen tillgängliggör ett bättre beslutsunderlag, vilket lägger grunden för en resurseffektivare och mer patientsäker vård. Tekniken gör även patienten mer involverad i sin egen vård.

−eHälsa och digitalisering är långt ifrån enbart en teknikfråga. Det är snarare ett paradigmskifte som innebär nya arbetssätt och kräver nya affärs- och ersättningsmodeller. När vi pratar om eHälsa går tankarna ofta till journalsystem och digitala läkarbesök, men fältet är betydligt bredare än så. Det innefattar alltifrån sensorer till distansmonitorering, medicintekniska appar och planeringsverktyg inför avancerad kirurgi, säger Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på Swedish Medtech, branschorganisationen för medicinteknik som samlar drygt tvåhundra medlemsföretag. 

Hon beskriver de organisatoriska förändringarna i hälso- och sjukvården som centrala för den fortsatta eHälsoutvecklingen. I organisationer där man tar in ny teknik men fortsätter att arbeta enligt traditionella sätt kan eHälsoverktygen snarare upplevas som ett nytt arbetsmoment snarare än en effektivisering av vardagen. 

Efterlyser koordinerade nationell aktör

En av Sveriges största styrkor är att vi varit tidiga med att ta till oss ny eHälsoteknik, exempelvis i form av elektroniska patientjournaler. Svenska vårdgivare har traditionellt sett också varit duktiga på att samla patientdata i olika typer av kvalitetsregister. Under pandemin vidgades dessutom panoramat för vad som är möjligt att genomföra på distans med hjälp av digitala verktyg i sjukvården. 

−Svensk sjukvård har ett bra utgångsläge för att bli ännu bättre på att fullt ut nyttja de digitala verktygens möjligheter. En utmaning i somliga regioner är dock att man sitter med föråldrade eller egenhändigt byggda lösningar som upplevs svåra att byta ut. För att accelerera den svenska eHälsoutvecklingen behövs ett starkt ledarskap, exempelvis genom en myndighet, med en tydlig koordinerande nationell roll, säger Anna Lefevre Skjöldebrand. 

Interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala

Hon betonar vikten av att svensk sjukvård enas om gemensamma standarder, vilket möjliggör interoperabilitet mellan de olika tekniska system som i dagsläget används. En tydligare styrning och färre lokala särlösningar skulle på många sätt gynna den svenska eHälsoutvecklingen. 

−Vi måste bli bättre på att ta vara på digitaliseringens möjligheter inom vård och omsorg. Om vi ska kunna möta morgondagens utmaningar så måste vi enas kring grundläggande principer och modellinfrastruktur, där interoperabilitets- och standardiseringsfrågor är centrala. Vi måste även bli bättre på att samla och ta hand om all hälsodata som idag finns i olika digitala stuprör i olika delar av sjukvården, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

I hela Sverige pågår för närvarande omställningen till en god och nära vård, vilket innebär att majoriteten av sjukvården ska erbjudas nära patienten. Det handlar om att föra vården till patienten snarare än att föra patienten till vården. eHälsoutvecklingen fyller en nyckelroll för att denna omställning ska lyckas.

−Nu behövs bland annat långsiktigt fungerande ersättningsmodeller för såväl hälso- och sjukvården som den medicintekniska industrin.  Vi behöver ta bort de ersättningssystem som diskriminerar eHälsolösningarna och dess leverantörer. De digitala lösningarna är en viktig pusselbit för att vi ska kunna ta oss an några av sjukvårdens främsta utmaningar: vårdplatsbristen och kompetensbristen. De möjliggör bland annat för läkare och sjuksköterskor att serva fler patienter med mindre resurser, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

Nya yrkesroller i sjukvården

−Jag är övertygad om att eHälsoutvecklingen på sikt innebär att vi får se helt nya yrkeskategorier i hälso-och sjukvården. Det kan exempelvis handla om personer med olika typer av ingenjörskompetenser som kan stötta patienterna i användningen av olika eHälsoverktyg, exempelvis för självmonitorering av diabetes eller andra kroniska sjukdomar. Dessa nya yrkeskategorier ser jag kommer kunna avlasta personalen med sjukvårdskompetens, säger Anna Lefevre Skjöldebrand.

            Fokus

Forskningen går från klarhet till klarhet vilket ökar förståelsen för sjukdomars uppkomst. Det ger också mer träffsäkra behandlingsmetoder. 

Med ny genterapi kommer man till exempel kunna reparera det som orsakar sjukdom. 

– Tänk bil, som inte startar för något är trasigt. Du åker in på en verkstad och byter den trasiga delen och kör sedan vidare. Det är detta som vi hoppas kunna göra med genterapi där vi med precision kan återställa den genetiska defekt som orsakar sjukdom, säger Dag Larsson, som är sakkunnig på Lif, en organisation för de forskande läkemedelsföretagen.

Samhällsvinsterna kan bli mycket stora om forskningen får fram nya behandlingsmetoder. Enligt Myndigheten för vårdanalys har närmare halva Sveriges befolkning och var femte person under 20 år minst en kronisk sjukdom. Drivkraften är därför stor att hitta botemedel. 

Det som leder fram till nya mer träffsäkra behandlingsmetoder är åratal av traditionell forskning. Men det som också satt fart på framstegen de senaste åren, är att man numera kan analysera hela vårt DNA. Detta genom DNA-sekvensering. Med hjälp av nya IT-system kan forskarna hantera stora mängder data för jämförelser och analyser. 

– Vi har de senaste åren fått en fördjupad kunskap om vad som orsakar sjukdomar. Nu är vi inne i ett nytt skeende där vi idag alltmer precist vet vad det är i cellerna som behöver behandlas. Med bland annat genomik (studiet i arvsmassan) kan vi läsa av vad som är onormalt och göra riktade behandlingar i arvsmassan, säger Dag Larsson.

Som exempel tar han en klassisk genetisk sjukdom som blödarsjukan där patienterna idag får regelbundna injektioner med koagulationsfaktorer. Men i framtiden kommer man att kunna reparera det genmaterial som är orsaken till sjukdomen.

– Vi kommer kunna gå in i arvsmassan och reparera det som orsakar blödarsjuka istället för som idag behandla med injektioner.

Ny kunskap som följer med DNA-sekvensering ger oanade möjligheter för forskare och gör det möjligt att ta fram nya behandlingsmetoder – det som kallas precisionsmediciner.

– När det gäller vissa typer av blodcancer har det länge varit så att man måste ta ställning till om patienten har en kromosomavvikelse. Detta avgör sedan vilken behandling som sätts in, säger Dag Larsson.

Men det är inte bara DNA man tittar på och analyserar utan man kan också analysera andra saker som är specifika för varje person som till exempel proteiner, vilket innebär att behandlingarna i framtiden kommer att innehålla olika möjligheter för mer riktade terapier där man helt och hållet utgår från den enskilda individen.

– Framtidens behandlingar kommer att innehålla en variation av olika möjligheter och detta är tack vare att man idag kan gå på djupet med analyser och dessa analyser utgår från individen, säger Dag Larsson.

Men biologin är komplex och fortfarande behövs mer forskning om det som orsakar sjukdom, men även hur den kan upptäckas tidigt eller ännu hellre förebyggas.

En fråga som verkat i tiden är den om cancer -  när finns det en behandling mot cancer?

– Det vi vet är att cancer inte alltid är en sjukdom snarare väldigt många. Det kommer därför inte att bli en upptäckt för att behandla all cancer. Vi har redan gjort stora framsteg när det gäller olika cancersjukdomar. Till exempel lungcancer där det tidigare inte fanns så många behandlingsmöjligheter förutom kirurgi och strålning. Men idag kan vi behandla lungcancer om den upptäcks i ett tidigt skede. Vi kan förlänga livet med de behandlingar vi har idag, säger Dag Larsson.

Att läkarna nu kan gå på djupet i sina analyser innebär en förbättrad precision vid valet av behandling vilket kanske rent av kommer att minska användningen av läkemedel, något som för en utomstående kan uppfattas som en konflikt för läkemedelsindustrin som lever på att sälja piller. Men Dag Larsson menar att det inte finns en sådan konflikt. 

– Vi har ett system som premierar innovation. Ett system som ger belöning genom värdebaserad prissättning, där man räknar på nyttan av forskningen. Att människor lever längre och får ett bättre liv med nya behandlingar. Sedan är det viktigt för alla läkemedelsbolag att ligga i framkant gällande forskning av nya behandlingsmetoder, annars överlever man inte i längden, säger Dag Larsson. 

När det gäller läkemedelsforskning är det oftast inte ett genombrott som det handlar om utan det är summan av de små stegen som leder till bättre resultat. Att upptäcka avvikelser hos patienten och behandla dessa kan göra att personen slipper andra och mer svåra sjukdomar. 

– Så är det till exempel med stroke. Behandling av högt blodtryck eller hjärtflimmer gör att vi minskar risken för att patienten ska drabbas av stroke, säger Dag Larsson.

En dödlig sjukdom som plötsligt dök upp och skakade om hela sjukvården var HIV. Det tog mindre än tio år att få fram en behandling som gör att drabbade kan leva ett så gott som fullt normalt liv med HIV och inom några år kan det också finnas ett vaccin. 

Men mycket kvarstår att lösa som till exempel behandling mot Alzheimers som drabbar cirka 20 000 till 25 000 svenskar varje år.

– Jag är imponerad av uthålligheten inom forskning om Alzheimers, däribland svensk forskning. Många försök har gjorts och många misslyckanden har det blivit, men investeringarna fortsätter med förväntningar på att lyckas. Jag vill tro att vi kommer att lyckas, avslutar Dag Larsson. 

FAKTA

En organisation för de forskande läkemedelsföretagen.

Cirka 100 medlemsföretag.

Arbetar för högkvalitativ vård och nya behandlingar.

Samverkar med politiker, tjänstemän och patientföreträdare. 

Innovativa medicintekniska lösningar är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska kunna fortsätta leverera en högkvalitativ vård som tillmötesgår medborgarnas framtida förväntningar.  Diabetesvården är ett område där medicintekniska verktyg kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet.

–Tekniken kan vara ett hjälpmedel för att lösa problem som långa vårdköer och bristande kontinuitet. Diabeteskomplikationer kostar i dagsläget mer än vården av patienter med de vanligaste cancersjukdomarna. Cirkulationsproblematik i ben och fötter är vanligt bland dessa patienter. Det kan leda till svårläkta fotsår som i förlängningen ofta resulterar i amputation, säger Björn Bakken, Chief Scientific Officer på medicinteknikbolaget Perimed.

-Vi är redan världsledande inom diagnostik av perifer cirkulation, men arbetar ständigt med att ta fram nya produkter för att möta behovet av snabbare mätningar i realtid. Mot den bakgrunden var vi först med att utveckla cirkulationsmätande laserkameror som fungerar utan patientkontakt, för att användas t.ex under pågående kärlkirurgiska operationer. 

-Med diagnostikverktyg som möjliggör tidig och årlig screening kan fler diabetespatienter med cirkulationsproblematik upptäckas på ett tidigt stadium. Det sparar pengar för sjukvården och förebygger lidande för patienten.

Paradigmskiftet inom förpackningsindustrin är ett faktum och har aktualiserats ytterligare i och med pandemin. – Många företag har redan börjat resan mot fiberbaserat, säger Pia Wågberg på RISE. 

Text: Kajsa Sörman

F

örpackningsindustrin sysselsätter 20 000 personer i Sverige och beräknas vara värd 70 miljarder kronor. Just nu genomgår branschen ett paradigmskifte - plasten ska bort och företagen vill ersätta den med andra nedbrytbara produkter.

Allmänhetens ökande medvetenhet om miljöpåverkan har skapat ett tryck på tillverkarna. Det i kombination med en rad nya EU-lagar har skapat en marknad för hållbara förpackningsalternativ som ska vara nedbrytbara och väga så lite som möjligt för att minska koldioxidutsläppen under transport.

Under covid-19-pandemin ändrades konsumenternas beteende och olika typer av leveranser ökade dramatiskt. Det gäller dels varor från internetshopping som levereras hem till konsument men också leveranser av färdigmat.

– Take-away trenden har ytterligare drivit på och aktualiserat behovet av bra förpackningar, säger Pia Wågberg som är forsknings-och affärsutvecklare på forskningsinstitutet RISE.

350 miljoner ton plast produceras varje år och en stor del av det är engångsförpackningar som används en gång och sedan slängs. I bästa fall återvinns det eller bränns men många gånger har de slutdestination naturen. De flytande “plastöarna” i Stilla havet, de så kallade Great Pacific Garbage Patches som täcker ett område större än Frankrike, har blivit en väckarklocka.

– Inget företag vill att produkter med deras logga ska dyka upp i det skräpberget, säger Pia Wågberg.

Frågan är bara vad man ska ersätta plasten med. En rad olika material testas. Ur klimatsynpunkt står sig förpackningar av cellulosabaserade material som kartong och papper väl. De är lätta att transportera och kan återvinnas många gånger. Här har Sverige stor erfarenhet med en tradition av pappers- och massaindustri och tillgång till mycket skog.

- De svenska företagen är med och leder omställningen som inte bara handlar om rätt material utan även om att titta på helheten, berättar Pia Wågberg.

– 80 procent av Stora Ensos tillverkningar var förr tryckpapper och 20 procent förpackningar, nu är siffrorna omvända, säger Pia Wågberg.

En teknik som fått ökad betydelse är våt- och torrformning av fibrer. Det går ut på att komprimera cellulosafibrerna och på detta vis forma en förpackningen med hög täthet. I kombination med en barriär kan man få ett mycket tätt ytskikt, och kraven varierar beroende på användningsområde. Det är en sak om förpackningen bara ska hålla tätt från restaurangen hem till kund. Helt andra krav ställs på en förpackning som ska hålla under hela leveranskedjan från fabrik till butik och sedan hem till konsument.

Ambitionen att använda fibrer i större utsträckning finns där. Exempelvis har flera stora företag gått samman för att skapa pappersbaserade dryckesflaskor och de planerar lansering 2023 (PaBoCo.com).

– När många jobbar åt samma håll når vi resultat, säger Pia Wågberg.

Samtidigt betonar Pia Wågberg att man inte ska haka upp sig på materialet. Det är minst lika viktigt att skapa en cirkulär ekonomi där material återanvänds. Pantsystemet för flaskor och burkar är ett bra exempel på hur vi lyckats skapa ett system kring återvinning. Utmaningen för övrig plast är att den kommer i många olika varianter och därför beter sig olika vid förbränning. Det går alltså inte att återvinna all plast på ett och samma sätt. Pia Wågberg tycker att utvecklingen går åt rätt håll och säger att bättre system för återvinning utvecklas ständigt.

– Först måste vi få konsumenterna att bli ännu bättre på att sortera, då kommer branschen hitta sätt att återvinna, säger Pia Wågberg.

Att papper är ett material med stor hållbarhet är sant ur flera perspektiv. Det visar inte minst de lastpallar i kartongpapp som produceras hos Strömsnäs förpackningar. De kan bland annat hålla en vikt på upp till 10 ton och efter användandet kan de delas i mindre delar och stoppas direkt i återvinningen.

I historietyngd bruksmiljö i småländska Strömsnäsbruk är traditionen lång när det kommer till att ta tillvara det naturen ger och utnyttja det till max. Här har man tillverkat papper och pappersprodukter i mer än 100 år, precis intill Lagans strömmande vatten. Sedan en tid tillbaka producerar man även en lastpall som helt och hållet är tillverkad i papp och som har fått ett enormt genomslag på fraktmarknaden.

Miljömässigt är det en otroligt stor vinst att tillverka lastpallar i papper. Bland annat minimerar man vikten från uppåt 25 kilo till mellan 3 och 4 kilo, vilket är en stor miljömässig fördel. Den är också 100 procent återvinningsbar och i princip kan man använda kökskniven och såga sönder den och lägga den i pappersåtervinningen, förklarar Peter Stjernquist, operativ chef på Strömsnäs förpackningar.

Lastpallen är tillverkad av högkvalitativt återvunnet restpapper från i huvudsak svenska pappersbruk och limmad med miljövänligt, vattenbaserat lim. Konstruktionen är bland annat skapad av honeycomb, vilket är papp limmat i honungskakeliknande celler och korta papprör som ger en stor hållfasthet.

Pallarna är godkända för 1 200 kilo, precis som en vanlig lastpall, men våra egna tester här på gården har visat att de kan hålla upp till tio ton. En annan fördel är också att vi kan tillverka dem i vilka mått som helst, till skillnad från EU-pallarna som bara kommer i standardmått.

Hittills har de innovativa och miljömässigt hållbara pallarna rönt stora framgångar och Peter Stjernquist tror att detta bara är början. Under senaste tiden har företaget knutit till sig ett antal stora kontrakt och fler är på gång. Den kraftigt ökande e-handeln talar för att fler och fler kommer få upp ögonen för att pallarna i papp är ett hållbart och ekonomiskt alternativ som utmanar de traditionella i trä.

Förutom att tillverka de nytänkande lastpallarna, har Strömsnäs förpackningar en mängd andra helt återvinningsbara emballageprodukter i sitt sortiment såsom U-profiler, kantstöd och pallmedar. 

Papper är ett miljövänligt och mångsidigt alternativ som minimerar transportkostnaderna och säkrar kundernas produkter under transporterna, säger Peter Stjernquist.

Wellpapp är ett förpacknings-material i tiden som ofta kallas för möjligheternas material. Wellpapp är ett material med många fördelar: det är starkt, flexibelt och har dessutom ett brett användningsområde. I dagsläget, när allt fler strävar efter att välja hållbara alternativ till plastbaserade förpackningar, kommer wellpappförpackningen verkligen till sin rätt.

Enligt Svenska Wellpappföreningen, som sedan 1954 samlar den svenska wellpappindustrin, är definitionen av wellpapp ett eller flera lager vågformat papper, som limmas på eller mellan planskikt av papper. Wellpappförpackningar är i många fall en så självklar del av vår vardag att vi knappt reflekterar över dess existens. En anledning till att wellpappförpackningar blivit så populära är förstås dess mångsidighet. Wellpapp är ett förpackningsmaterial med ett brett användningsområde som dessutom kan kundanpassas på många olika sätt. 

Alltmer förpackningsmaterial tillverkas i Sverige

Ytterligare ett skäl till att andelen wellpappförpackningar nu ökar starkt är det faktum att dessa förpackningar tillverkas av förnyelsebar skogsråvara som bland annat kommer från Sverige. Av det papper som tillverkas i Sverige utgör förpackningsmaterial en stor och växande del, enligt statistik från Skogsindustrierna. Wellpapplådor är ett av marknadens grönaste alternativ. De består av 100 procent återvunnet material och bidrar till minskat avfall. Tillverkningen innebär att ett eller flera lager vågformat papper, så kallad fluting, limmas på eller mellan planskikt av papper, så kallad liner.

Utöver de miljömässiga fördelarna är wellpapplådor även tillräckligt stabila och starka för att kunna skydda produkten hela vägen från leverantör till konsument. Wellpappen kan anpassas till alla storlekar och typer av gods genom att tillverkas i olika tjocklekar. En exakt anpassad form gör att man kan packa fler enheter på samma pall och skicka fler leveranser i en och samma transport. 

Forskningsprogram förädlar wellpappförpackningens potential

Samtidigt har wellpappförpackningen potential att utvecklas ytterligare. På forskningsinstitutet RISE pågår fram till 2024 ett forskningsprogram med fokus på hur wellpappförpackningar kan bidra till ökad resurseffektivitet, minskat avfall och en stärkt position för hållbara pappersbaserade förpackningslösningar. Forskarna analyserar bland annat hur man kan öka krypmotståndet hos fiber och papper genom tvärbindning och andra medel. De kommer även att titta på hur man kan optimera förpackningsprestanda vid transport för att göra det möjligt att optimera förpackningar och minska överdimensionering. Ett tredje fokusområde i RISE:s forskningsprogram om wellpapp är reducera randighet vid flexografitryck på wellpapp och att förbättra tryckbarheten med bläckstråleskrivare. Syftet är att åstadkomma en mer förutsägbar tryckbarhet. 

FAKTA

Wellpapp är långt ifrån någon ny företeelse, det patentsöktes för första gången 1865 i Storbritannien. Ordet wellpapp härstammar från tyskans ”welle”, som betyder våg.  Wellpapp kan bland annat användas till informativa förpackningar, som färgglada displayställ och som förpackningsmaterial för grossist, postorder och tillverkningsföretag.

Hos Boxes and Labels tänker man nytt och skapar unika, hållbara lösningar – både när det gäller förpackningar och etiketter. I ett och samma bolag har man samlat en gedigen och djup kompetens som gör att branschen har tagit ytterligare ett kliv in i framtiden.

Ett outsinligt utbud av förpackningslådor samt etiketter som kommunicerar, både visuellt och digitalt, det är vad många producenter letar efter. Genom att föra samman två bolag, vart och ett med expertkompetens på sitt område, har Boxes and Labels hittat ett sätt att leverera hela förpackningslösningen, skräddarsydd, hållbar och med den allra senaste tekniken. 

- Tillsammans med kunderna anpassar vi produkterna utifrån deras önskemål och behov. Vi har all kunskap och alla resurser som behövs inom företaget, förklarar Dennis Artursson, vd, Boxes and Labels.

Genom ett oändligt antal unika valmöjligheter, ledande teknik och en egen design- och konstruktionsavdelning hjälper de kunderna att förverkliga sina idéer, allt från etiketter som kommunicerar digitalt, till förpackningar som speglar varumärket. Smarta mjukvarulösningar gör processerna enkla och flexibla.

- Jag känner mig säker på att nästa generation kunder inte kommer vilja sitta och bläddra i en katalog som en säljare haft med sig för att göra sin beställning. De kommer vilja ha ett verktyg på nätet där de enkelt kan göra sina val för att få hundra procent skräddarsydda lösningar, säger Dennis Artursson.

Han beskriver hur de erbjuder lösningar för effektiva etikettflöden genom att inte bara tillhandahålla etiketter, utan dessutom både skrivare och mjukvaror som hjälper kunden hantera sina utskrifter. De har även molnlösningar som gör att kunden kan styra märkningen hos sina leverantörer till lösningen Tracy. Detta är en global lösning som ger kunderna fullständig kontroll över produktmärkningen oberoende av var de själva eller deras producenter befinner sig i världen.

I en verksamhet som jobbar med digitala, nytänkande produkter finns det dock en faktor som överskuggar allt annat – hållbarheten. Gemensamt för alla förpackningar som Boxes and Labels producerar är att de är gjorda av återvunnet FSC-märkt papper.

- Vi har lovat oss själva att vi ska bli bättre på att kommunicera det som är helt självklart för oss – att hållbarheten är det viktigaste, slår Dennis Artursson fast.

Vilka är de främsta trenderna vad gäller logistik i förpacknings/e-handelssektorn?

– Det finns flera trender inom transportbranschen som pågår parallellt och två områden som har blivit stora den sista tiden är ”Fossilfria transporter” och det andra handlar om ”Den sista milens utsläpp”. 

Vad kan e-handelsföretag göra för att minska miljöpåverkan avseende transporterna?  

– Det finns mycket en e-handlare kan göra. Först väljer man en transportör som jobbar aktivt med hållbarhet, har höga fyllnadsgrader och samlastar godset. Andra hygienområden är retur- och förpackningsfrågorna. E- handlaren bör erbjuda ett trovärdigt och tredjepartsgranskat miljöval i sin check-out, som innebär att deras kunder i sin tur kan påverka utsläppen från transporten. Vi erbjuder en gratis utsläppsrapport som ett stöd för att identifiera sin klimatpåverkan och tillvalet Skicka Grönt. Tillvalet innebär att vi genomför samma transportarbete fossilfritt någonstans i vårt transportnätverk, likt ”grön el-principen”.

Hur kan man som kund agera för att minska miljöpåverkan när man beställer något?  

– Ibland glömmer man vad som är viktigast, som att välja rätt vara, hur och vad den är tillverkad av och hur långt den har transporterats. Min rekommendation är att Skicka varan grönt hela vägen, i stället för att lägga all kraft på den sista milens utsläpp. Sista milen står endast för en liten andel av de totala utsläppen från transporten. Då kan man sova lugnare.

Plast är ett fantastiskt material med unika egenskaper som gör vårt moderna samhälle möjligt. På senare år har allt fler börjat betrakta plast som inte återvinns som ett slöseri med våra gemensamma resurser. Sverige är en internationell föregångare vad gäller plaståtervinning och nu genomför industrin en storsatsning som ska resultera i ett helt cirkulära plastströmmar.

Plastförpackningar kan, tack vare sina mångsidiga egenskaper, användas i många produkter och tillämpningar och gör vårt dagliga liv enklare, är resurseffektivt och minskar matsvinnet. Samtidigt framställs plast av fossila råvaror. En effektiv insamling och återvinning är därför en viktig förutsättning för att vi ska kunna fortsätta använda oss av plastförpackningar även i framtiden. 

– Sverige har väldigt goda förutsättningar för att bli världsledande på plaståtervinning. Här hamnar nästan inga plastförpackningar i naturen eller haven, många privatpersoner källsorterar och vi har en välfungerande återvinningsinfrastruktur. Det vi behöver göra är att ställa om från energiutvinning till återvinning, säger Mattias Philipsson, vd på Svensk Plaståtervinning, som grundades 1994 och bland annat ägs av Svensk Handel, Dagligleverantörernas Förbund och Svensk Dagligvaruhandel.

55 procent återvunna plastförpackningar 2025

Svensk Plaståtervinning har formulerat ett ambitiöst mål: att 55 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas 2025, fem år tidigare än EU:s uppsatta återvinningsmål. Målsättningen har fått namnet Plastsprånget 2025 och den långsiktiga visionen är att samtliga plastförpackningar i Sverige ska återvinnas. 

Marknaden för återvunnen plast har expanderat rejält på senare år. En viktig drivkraft är självklart producenternas ambition att minimera sitt klimatavtryck genom att öka andelen återvunnen plast i sina förpackningar. EU har beslutat att senast 2030 ska det finnas ett lagkrav på att samtliga plastförpackningar som produceras ska bestå av minst 35 procent återvunnen plast. Det innebär förstås att efterfrågan på återvunnen plast väntas fortsätta öka fram till dess.

– Ett problem är att stora delar av den återvunna plast som finns tillgänglig i dagsläget inte svarar upp till producenternas kvalitetskrav. När fler plasttyper kan sorteras och återvinnas som separata fraktioner så innebär det att kvaliteten på den återvunna plasten ökar. Det öppnar i sin tur upp nya användningsområden för den återvunna plastråvaran, säger Mattias Philipsson. 

Världens största plaståtervinningsanläggning invigs 2023

I januari 2023 nådde Svensk Plaståtervinning en viktig milstolpe då världens största och modernaste anläggning för plaståtervinning, Site Zero, stod klar i Motala. Svensk Plaståtervinning har investerat 1 miljard kronor i den nya anläggningen, där det för första gången någonsin kommer att vara möjligt att sortera och återvinna tolv olika sorters plast. Det är en dramatisk ökning i förhållande till de tre till fyra olika plastsorter som i dagsläget kan återvinnas på en genomsnittlig plaståtervinningsanläggning. Även förpackningar bestående av sammansatta plastmaterial kommer att kunna avskiljas och återvinnas kemiskt eller bli nya kompositprodukter. 

– Site Zero är en världsunik satsning, såväl rent kapacitetsmässigt som klimatmässigt. Vi fördubblar vår kapacitet och kommer att kunna hantera 200 000 ton plastförpackningar per år. Vi förbereder även för att kunna tvätta och granulera plasten i nästa skede, vilket beräknas vara klart 2025. Då kan hela vårt svenska plastflöde bli cirkulärt.  Här ges, tack vare banbrytande teknologi, för första gången någonsin förutsättningar att återvinna alla plastförpackningar från svenska hushåll och skapa cirkulära plastflöden helt utan negativ klimatpåverkan.

Det är vi ensamma om i världen, säger Mattias Philipsson.

Producenter bör designa för återvinning

Anläggningen drivs av förnybar energi och den lilla del plast och övrigt avfall som inte kan återvinnas kommer att kunna skickas till energiutvinning utan klimatutsläpp, så kallad CCS, Carbon Capture Storage. För närvarande pågår arbetet med att trimma in Site Zero, som beräknas vara i full drift hösten 2023.

– En förutsättning för att vi ska kunna skapa helt cirkulära plastströmmar och nå målet för Plastsprånget 2025 är att samtliga aktörer i kedjan hjälps åt. Producenter som använder sig av plastförpackningar behöver bli bättre på att designa dem för återvinning och fler konsumenter behöver källsortera i hemmet så att plastförpackningarna kommer in i återvinningssystemet. Sverige har otroligt fina förutsättningar för att nå vårt ambitiösa återvinningsmål. De tillvaratar vi genom att investera i Site Zero, säger Mattias Philipsson.

Protein är en livsviktig del av kosten. Många av de alternativa proteinkällor som erbjuds idag saknar dock en hel del av alla de fördelar som köttet har.

Att protein är det material som kroppar byggs av, det är en vedertagen kunskap. Med tiden har dock det animaliska köttet fått stå tillbaka i kosthållningen i många svenska hem och i stället har alternativa proteinkällor blivit allt populärare. Vad många dock inte vet är att både produktionen av köttet och dess inneboende egenskaper, har många fördelar som inte finns hos alternativen.

- Det främsta argumentet för att äta svenskt kött är att det är det bästa för både hälsan, miljön och för att trygga försörjningen av mat också på längre sikt. Vi behöver äta mat som vi kan producera nära och där har köttet en viktig roll. I vårt land har vi gott om gräs- och betesmarker och en relativt kort odlingssäsong, vilket gör att djuren blir ett viktigt komplement, säger Isabel Moretti, vd på Svenskt Kött.

Hon har en förhoppning om att människor ska se köttet som en viktig komponent i ett helhetsperspektiv. Att hålla kött- och mjölkdjur blir en viktig del i kretsloppet genom att de trampar, betar samt sprider gödsel och på så sätt både främjar biologisk mångfald och blir en viktig förutsättning för växtodlingen.

Att köttet i sig även har många innehållsmässiga fördelar är också något som Isabel Moretti framhåller. Detta har även fått fokus i media under senaste tiden och forskningen visar att även små mängder kött i maten, gynnar upptaget av till exempel järn. 

- Dessutom är köttet ett väldigt näringstätt livsmedel som är packat med proteiner, vitaminer och andra näringsämnen. Det bästa är om man kan låta bra kött samsas med bra vegetabilier på tallriken.

Många av de ersättningsprodukter som finns i handeln har också visat sig vara tvivelaktiga när det gäller såväl hälso- som klimateffekter. Bruket av köttsubstitut har till och med kallats för ”ett experiment” av forskaren Cecilia Mayer Labba från Chalmers avdelning för livsmedelsvetenskap i Göteborg. Hon syftar på att användandet av dessa produkter är så nytt, att man ännu inte kan avgöra dess hälsoeffekter.

När det kommer till svensk djurhållning så menar Isabel Moretti att den ligger i framkant.

- Sverige har en av världens mest ambitiösa djurskyddslagar som reglerar hur vi handskas med våra djur. Att vi har en så bra djurhållning är en kombination av politiska beslut, engagerade konsumenter och en framsynt bransch.

Diskussionerna kring köttproduktionens utsläpp av växthusgaser är också något som Isabel Moretti anser behöver sättas i perspektiv.

- Av den totala mängden av klimatpåverkande utsläpp i världen så kommer 75 procent från fossila källor och 5 procent från metan som djuren släpper ut. Sedan är skövling av regnskog för att bereda betesmarker ett stort problem, men det har inte med vårt svenska kött att göra. 

Sammanfattningsvis menar Isabel Moretti att hennes ambition inte är att människor ska äta mer kött, utan att man ska se köttet som en viktig pusselbit i den stora helheten. Både när det gäller att äta bra och att kunna producera mat på ett hållbart sätt.

  FAKTA

Tre myter om kött:

Utsläpp – bara fem procent kommer av de totala utsläppen av växthusgaser kommer från djuren i köttproduktionen

Transporterna är boven – det är inte transporterna, utan produktionen som är den stora klimatboven när det gäller importerat kött

Äta grödorna direkt – djuren äter till största delen gräs som odlas på mark som inte är lämplig för andra grödor

Packaging on-demand öppnar upp för ett helt nytt sätt att nyttja förpackningarnas potential. Göteborgsbaserade Ink n Art erbjuder ett strategiskt helhetskoncept som förenklar för beställaren, en hållbar och flexibel lösning som gör det enkelt att justera förpackningens design löpande och samtidigt minimerar behovet av lagerhållning.

– Vårt packaging on-demand koncept öppnar upp helt nya möjligheter för ständigt förbättrade och dagsaktuella förpackningar som aldrig riskerar att passera sitt bäst före-datum. Med oss som partner ändrar kunden sin design när de vill. De minimerar dessutom sin lagerhållning och slipper binda upp kapital, vilket gör dem mer flexibla, säger Johan Kasanen, marknadschef på Ink n Art.

Med det traditionella sättet att beställa och lagerhålla förpackningar innebär även mindre produktförändringar ofta att man tvingas kassera stora mängder lagerhållna förpackningar, vilket varken gynnar miljön eller företagets ekonomi. Med Ink n Arts packaging on-demand-koncept kan stora eller små korrigeringar enkelt göras. 

Ink n Art har skapat Inka, en användarvänlig lösning för skräddarsydda förpackningar via packaging on-demand. Via Inka sätter Ink n Art upp en kundspecifik webbshop med kundens skräddarsydda produkter. Via webbshopen kan kunder enkelt logga in och beställa förpackningar utifrån behov och efterfrågan, när som helst från vart som helst. Det gör att kunden sparar tid, blir mer flexibel och får bättre överblick över sina produkter och orderhistorik.

Packaging on-demand möjliggör snabba förändringar

– Det gamla tankesättet är att den mest ekonomiska förpackningen är den som produceras i stora volymer och lagerhålls på ett fysiskt lager. Vi anser i stället att den mest ekonomiska förpackningen är den som inte produceras alls. Med vår packaging on-demand-lösning slipper våra kunder binda kapital genom att lagra i molnet i stället för att fysiskt lagerhålla stora volymer. Man beställer det man behöver när man behöver det, säger Johan Kasanen.

Kostnadseffektiva justeringar

– Vi har sett, inte minst de senaste åren, att företags möjligheter att ställa om blivit allt viktigare. Med vår on-demand-lösning kan våra förpackningskunder alltid vara på tårna och på ett kostnadseffektivt sätt genomföra de justeringar som behövs, säger Johan Kasanen.

Vi ser en jättepotential inom packaging on-demand för såväl oss som våra kunder. Vår ambition är att bli en av Sveriges ledande packaging on-demand partners för förpackningsindustrin, säger Johan Kasanen.

Att förpacka varor eller föremål som ska förflyttas, är något som människor har ägnat sig åt sedan tidernas begynnelse. Men mycket har hänt sedan man svepte in dem i löv eller la dem i en korg inför transporten. Idag finns det förpackningar som i stort sett inte lämnar något klimatavtryck över huvud taget, som är helt och hållet återvinningsbara och dessutom kan kommunicera med ägaren till innehållet.

Den stora knuten att lösa när det gäller förpackningsindustrin är det miljöavtryck som sker genom råvarorna, produktionen och återvinningen. Ny teknik och nya innovationer gör att utvecklingen går i ett rasande tempo, även om det finns mycket kvar att göra. Lagändringar som Engångsplastdirektivet och miljömål som Parisavtalet ökar dessutom på farten.

När det gäller råvarorna har den traditionella plasten som tillverkas av fossil olja fått kliva tillbaka till förmån för papper, trä och nya material. Papper har fått nya användningsområden och visa sin inneboende styrka genom att man till exempel har tagit fram lastpallar helt tillverkade i papp och vattenbaserat lim. Dessa kostar bara en bråkdel jämfört med de i trä, har en vikt som är mycket lägre och kan hålla mångdubbel vikt mot standardpallarna. Dessutom kan de i princip läggas direkt i pappersåtervinningen efter användandet.

Plastindustrin har dock tagit stora kliv framåt för att minska sin miljöpåverkan. Idag är en stor del av den plast som används i förpackningsindustrin återvunnen. Det finns också gott om alternativa plastmaterial som inte är tillverkade av fossila råvaror. De kan i stället vara tillverkade av ickefossil, vegetabilisk olja eller överblivet matfett från livsmedelsproduktion. Utöver detta finns material gjorda av cellulosafiber från växtriket och andra förnyelsebara material.

Transporterna av förpackningarna är också förknippat med nya innovationer. Att de ska vara så lite utrymmeskrävande som möjligt i förhållande till sitt innehåll, är naturligtvis viktigt. Detta kan man uppnå bland annat genom att tillverkarna skräddarsyr förpackningarna utifrån sina behov när det kommer till mått och utförande. Många förpackningar är dessutom minimalt utrymmeskrävande på sin väg till producenterna, och får sin rätta form först vid packningen. Detta gäller både kartonger som vecklas upp och skyddande plast som fylls upp med luft först vid packningen. Även plastflaskor som kommer som små ämnen till dryckestillverkaren och sedan blåses upp i samband med att de ska fyllas är också exempel på detta. 

Digitalisering och ny teknik har också medfört stora förändringar i förpackningsbranschen. Dels när det gäller hur kunderna idag själva kan skräddarsy sina förpackningar helt efter egna önskemål, dels när det kommer till spårbarhet. Möjligheten att hålla koll på varorna under tiden de förflyttas mellan producenten och kunden, är idag stora genom att man med hjälp av streckkoder kan följa varje steg i transporten. Men det är även möjligt att med hjälp av digital teknik hålla kontakt med själva förpackningen genom att koppla upp sig mot den och läsa av var den befinner sig, vilken temperatur den har omkring sig och kanske till och med läsa av så att den har rätt läge.

En kategori varor som är omgärdade av ett eget regelverk är det som kallas ”farligt gods”. Med det menar man ämnen och föremål som kan orsaka skador på människor, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transporten. Detta kan vara allt från mobiltelefoner och datorer med litiumbatterier till brandfarliga vätskor. Det finns en helt egen nisch inom förpackningsindustrin som hanterar material för att transportera dessa och de erbjuder allt från varningsetiketter till explosionssäkra behållare och armerad tejp.

FAKTA

Innovativa förpackningar är nya och unika sätt att designa och tillverka förpackningar med syfte att göra dem mer praktiska, säkra, hållbara, miljövänliga och attraktiva.

Det kan till exempel vara förpackningar gjorda av återvinningsbart material, förpackningar som är lätta att öppna och stänga samt förpackningar med smarta funktioner som till exempel kommunicerar med ägaren till innehållet.

Förpackning och transport av farligt gods på väg, sjö och i luften regleras av strikta och mycket specifika regelverk som syftar till att minimera risken för olyckor. Säker hantering av farligt gods handlar i mångt och mycket om att samtliga individer och aktörer som är involverade i logistikkedjan har identifierat riskerna och följer regelverket noga för att förebygga eventuella incidenter. Genom att minimera och kommunicera riskerna på alla nivåer kan farligt gods transporteras på ett både säkert och tryggt sätt. 

Det är mycket att hålla koll på när man driver livsmedelsföretag – allt från spårbarhet och svinn till punktskatter och dokumentation. Med rätt affärssystem kan man spara mycket tid och säkerställa att man lever upp till de många krav som gäller inom sektorn. 

Att driva livsmedelsföretag skiljer sig på många sätt från andra typer av företagande. Varornas spårbarhet måste säkerställas, mycket ska dokumenteras och rapporteras, varorna är förgängliga och därför är det viktigt att hålla koll på datum för att minimera svinnet. Råvarupriserna kan också variera ofta och mycket, vilket gör det svårt att beräkna korrekt täckningsbidrag.

–  Det är vårt uppdrag att göra det enkelt att bedriva ett professionellt och modernt livsmedelsföretag. Vi levererar ett standardiserat affärssystem, designat för livsmedelföretag som alternativ till en skräddarsydd lösning - oavsett om kunden är ett tillverkningsföretag eller ett handelsföretag inom livsmedel, säger Katrine Søndergård, medgrundare och vd för Tracezilla.

Små och medelstora företag har upptäckt hur tidsbesparande det är att jobba med ett system som hanterar hela kedjan av information från inköp via produktion, lager, logistik och kvalitet till försäljning och fakturering - allt i ett livsmedelsammanhang.

–  Vi fokuserar på att automatisera arbetsflöden och dokumentation, inte minst det som är särskilt tidskrävande. Det kan till exempel vara att lägga till SRA-backar automatiskt på ordern, att göra en ekologisk massbalansrapport eller beräkna punktskatter på alkohol.

Men Tracezilla hanterar självklart också det helt grundläggande som att säkerställa spårbarhet, att kunna hantera sitt lager på ett datum, beräkna sitt svinn från produktion, registrera mottagningskontroll och mycket annat. 

- Det livsmedelsföretagen behöver för att driva en modern och professionell livsmedelsverksamhet, det måste vi kunna göra på ett standardiserat sätt så att det är tillgängligt för företag av alla storlekar, säger Katrine Søndergård.

Många av företagets kunder framhåller systemets användbarhet som en av de stora fördelarna och bakgrunden är också att plattformen är framtagen i nära dialog med kunderna själva. Systemet utvecklas allt eftersom nya behov visar sig, ytterligare funktioner läggs till och blir tillgängligt för samtliga användare så snart de integrerats.

–  Eftersom funktionerna redan finns där, är det är lätt att komma i gång som ny kund och vi lägger mycket tid på att vara tillgängliga så att de snabbt kan få nytta av systemet. Det gynnar både oss och kunderna, genom att vi får en löpande inblick i vad användarna behöver och snabbt kan anpassa systemet efter deras behov, förklarar Katrine Søndergård. 

Tracezillas affärssystem gör det enkelt att få en snabb överblick. Det går kvickt att avgöra om några produkter närmar sig utgångsdatum, om det finns certifikat som behöver förnyas eller varor som riskerar att ta slut inom kort. Skulle livsmedelsinspektörer komma på besök, är det också lätt att ta fram alla uppgifter som ska rapporteras. 

Vid produktion och handel med certifierat hållbara produkter ställs det högre krav på dokumentation och rapportering, därför är det också mer administration förknippat med detta. 

– Produktion och handel med hållbara produkter är en utveckling vi gärna vill stödja. Därför har det hög prioritet för oss att automatisera dessa flöden och göra det så lätt som möjligt, säger Katrine Søndergård och fortsätter:

 - Tracezilla skapar den logistiska överblicken i vardagen. God logistisk ledning är en förutsättning för att skala upp och driva sin verksamhet på ett ekonomiskt sunt och hållbart sätt. När de små och mellanstora företagen blir mer konkurrenskraftiga, skapar det en större mångfald inom sektorn vilket också är en utveckling vi gärna vill stödja.

   FAKTA

• Standardsystem designat för livsmedel 
• Fast lågt pris per månad
• Ansluten till andra relevanta system

När Fristad Plast fick en förfrågan från Västsvensk Byggskruv om att ta fram en väderbeständig, miljösmart och transporteffektiv förpackning för deras produkter, blev det ett samarbete som kom att bli långt bättre än förväntat. Förutom att fylla alla sina syften visade sig förpackningen också vara återanvändningsbar.

I det anrika familjeföretaget Fristad Plast, som startades 1967 av Leif Forsström, har man under årens lopp skaffat sig stor kunskap om formsprutning och andra plastbehandlingstekniker, som gör att man kan skräddarsy produkterna, direkt utifrån kundernas önskemål.

- Vi blev tillfrågade om att ta fram en ny förpackning för Västsvensk Byggskruv. I uppdraget ingick att den skulle vara vädertålig, ta minimalt med utrymme och naturligtvis göra så litet miljöavtryck som möjligt, berättar Niclas Forsström, vd, Fristad Plast som idag äger bolaget tillsammans med sin bror.

Resultatet, efter ett tätt samarbete mellan projektteamet och kunden, blev fyra olika utförande på förpackningen som är helt designad och utvecklad av Fristad Plast. Lådan, locket och bärhandtaget är tillverkade i 70 procent återvunnet PP-material, väderbeständigt och utrymmesoptimerat för att ge högsta möjliga fyllnadsgrad vid transporter. 

Självklart följer den också kundens formspråk och har ett antal finesser såsom hål i botten som gör att luften kan cirkulera och man slipper kondens. Den har också ett transparent lock för att innehållet ska vara väl synligt. Ytterligare en funktion som sparar utrymme i frakten, är att förpackningarna levereras platta till kunden och reses upp först i packmaskinen.

Efter ett utvecklingsarbete som tog ett år landade man i en förpackning som blev precis så bra som man vågat hoppas på. Faktum är att den till och med blev ännu lite bättre.

- Vår tanke var från början att man skulle kunna köpa våra storlådor som refill och fylla på hinken. Därför sitter det en etikett om detta på varje hink! Det gör visserligen att vi får producera färre förpackningar, men det är en stor miljövinst, skrattar Andreas Andersson, operativ chef, Fristad Plast.

Förutom att tillverka skruvförpackningar som kan ses på byggen runt om och produkter som återfinns inom personsäkerhetsbranschen samt flyg- och bilindustrin tillverkar Fristad Plast även en produkt som sannolikt alla svenskar har sett och som skapar trygghet i vattennära miljöer.

- Sedan 1976 har vi tillverkat Trygg Hansas livbojar som har blivit ett inslag som de flesta känner igen. Det är också den som har gett upphov till den röda runda ringen vår logga, men den symboliserar även den cirkulära tanken som genomsyrar allt vi gör i företaget, konstaterar Niclas Forsström.

FAKTA

Fristad Plast startade 1967 av Leif Forsström och ägs idag av hans söner Niclas Forsström och Christian Forsström.
De två produktionslokalerna i Fristad är sammanlagt 10 000 kvadratmeter och ytterligare produktionskapacitet finns i Kina för att kunna möta kundbehov även i Asien.