Dela den här artikeln:

29. apr. 2019

|

Ekonomi

– Byggkostnaderna kan sänkas till hälften!


Journalist: Martin Westholm

Byggbranschen kommer att utsättas för stora förändringar i framtiden. Precis som många andra branscher som omstrukturerats på grund av teknikutveckling. Det menar Lars Albinsson som menar att det som byggs i dag är onödigt dyrt.

Att bygga nytt i Sverige är dyrt och ineffektivt. Dessutom helt i onödan. Det menar Lars Albinsson som är expert på att driva stora, innovativa projekt.

Det har han med framgång gjort inom företag som Volvo, IKEA och Microsoft. Nu riktar han strålkastarna mot byggbranschen som han i många fall anser arbetar på ett förlegat sätt.
– I byggbranschen finns det stor potential till förbättring, säger han. Kostnaderna i nyproduktion av bostäder skulle utan vidare kunna sänkas med hälften samtidigt som man skulle kunna bygga mer innovativt och klimatsmart än vad man gör i dag.


I dag ligger Sverige i topp över länder i Europa där det är dyrast att bygga nytt samtidigt som kostnaderna för nyproduktion har ökat mycket snabbare än allt annat i samhället.
– När andra branscher, som exempelvis tillverkningsindustrin, effektiviserat står byggbranschen fortfarande kvar och stampar på samma plats som man gjort de senaste 20–30 åren, fortsätter Lars Albinsson.

– Resultatet blir att man många gånger bara byggt för en liten grupp människor som har råd med de nya, dyra bostäderna, som påfallande ofta dessutom är rätt mediokra vad gäller utformning, kvalitet och standard.

– Det verkliga behovet finns i stället i andra änden, billiga bostäder som vanliga människor har råd med.

Att det blivit som det blivit finns det flera skäl till, menar Lars Albinsson. Dels är byggbranschen av tradition konservativ. Man gör som man alltid gjort. Dels ligger man långt efter när det gäller nytänkande och framför allt digitalisering.
– Det är lite märkligt att det inte skett någon utveckling eftersom branschen samtidigt arbetar med små marginaler, konstaterar han.

Ett mått på byggbranschens ofta ineffektivitet är den effektiva tid som verkligt arbete utförs. En studie som Lars Albinsson refererar till visar att en rörmokare under en arbetsdag bara jobbar 1 timme och 22 minuter med kvalificerat installationsarbete.
– En tredjedel av arbetsdagen går åt till att vänta på att andra yrkeskategorier på ett bygge ska bli klara med sitt, en tredjedel ägnas åt okvalificerat arbete som att leta efter och bära material, verktyg med mera. Och en stor del av den sista tredjedelen ägnas åt planering och möten. Den produktiva arbetstiden har dessutom minskar med 30 procent under senare år.

– Klart att det blir dyrt då, för det här är inget som bara gäller för rörmokare.

Lars Albinsson understryker att byggbranschen måste lära av andra branscher som klarat av att effektivisera sin tillverkning.

Närmast till hands ligger kanske att jämföra med skeppsbyggnadsindustrin.
– Det handlar om komplicerad byggnation att exempelvis bygga ett kryssningsfartyg för 10 000 personer med hytter, restauranger och kök, pooler, spaavdelningar, teater, shoppinggalleria, casino maskinrum och mycket annat. Det är som att bygga en hel stad eller i varje fall en hel stadsdel.

– Det klarar man av på tre år från beställning till färdigt fartyg, dessutom till en bråkdel av de kostnader som det skulle vara förknippat med om det handlat som traditionellt bostadsbyggande.
– Förklaringen till att man lyckas är att man jobbar med digitala verktyg på ett helt annat sätt, där man exempelvis i detalj ritar klart hela projektet innan man sätter igång och därmed undviker sena förändringar som annars är vanligt vid bostadsbyggande.

Det gör också att man kan planera själva produktionen för när vem ska göra vad och hur, när material ska köpas in och hur man ska lösa logistiken så att allt finns på plats exakt när det ska användas, poängterar Lars Albinsson.

Lars Albinsson vill inte låta gnällig, men han understryker vid flera tillfällen att både beställare och byggare måste i grunden förändra många av sina processer för att minska slöseriet med arbetstid och material och att det förutsätter en övergripande digitalisering. Det hjälper inte att införa ny teknologi om man behåller ett ineffektivt sätt att arbeta.
– De som ser behovet och ändrar arbetsstrukturer först kommer att vara morgondagens vinnare. De som väntar blir förlorarna som kanske till och med slås ut i konkurrensen, summerar Lars Albinsson. 


29. aug. 2022

|

Ekonomi

Svensk byggindustri enligt experterna

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-31.png

Hur bedömer du att konjunkturen utvecklas under 2023?

  Konjunkturen är väldigt bra eftersom en stor del av vår verksamhet är i norra Sverige. Den gröna omställningen som pågår i vår region gör att konjunkturen här nog aldrig varit så bra som nu, mig veterligen. Vi är också verksamma i Mälardalen, där kanske konjunkturen mattas av under 2023. Men den stannar inte upp helt. Sammantaget ser 2023 onekligen bra ut för mark- och anläggning. Vi har också nya Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå, 27 mil järnväg och det är bara i sin linda ännu, det är mycket jobb kvar på den.

Vilka är de största utmaningarna de kommande åren?
 – För oss är kompetensförsörjningen problematisk, det är både på tjänstemanna- och kollektivsidan. Det kan bli ett hinder för fortsatt tillväxt, det är generellt ett problem för branschen. Vi behöver bland annat fler maskiner och fler förare. Vi har också materialbrist på grund av världsläget, som armeringsjärn, leveranserna på beställningar är osäkra och därmed blir det svårare att planera projekten. Bristen på material påverkar också priserna. Priset på till exempel armering har stigit kraftigt. Sedan är kanske den viktigaste frågan - vad som händer med Cementa? Om de inte får sitt tillstånd till fortsatt produktion på Gotland, ja då stannar byggnationen i Sverige.

Hur tycker du att branschen bör möta problemen? 

 – Vi hoppas på ett avslut på Rysslands krig. När det gäller kompetensförsörjningen så genomförs riktade kampanjer mot universitet och yrkesskolor. Men ibland kanske man skjuter över målet – alla behöver inte vara civilingenjörer. Vi kan rekrytera mer från yrkesgymnasierna och ge egna riktade utbildningar inom företaget. När det gäller materialbristen är det inte mycket vi kan göra utan vi får bli bättre på att förhålla oss till situationen med längre leveranstider. Men viktigast är att det blir en lösning för Cementa.

 

 schermafbeelding-2022-08-29-om-14-56-46.png

 

Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren ur ett hållbarhetsperspektiv? 

  Man får skilja på kort och lång sikt. Om vi tar det som är nu så är det klimatprestanda. Att utveckla ett enkelt och branschgemensamt sätt att mäta klimatprestanda på material, tjänster och entreprenader när vi genomför projekt. Där har vi idag ännu inte några riktigt bra verktyg för mätningar. Där vill jag att vi om några år ska ha enkla branschgemensamma digitala verktyg som mäter klimatavtrycket var varje enskild komponent i ett byggprojekt. På lång sikt handlar det om att återanvända det material som finns, att bli bättre på återbruk och återanvändning. Det är en viktig sak som det pratas mycket om i branschen. Materialen kommer att ta slut så därför blir återbruk allt viktigare samtidigt som vi undviker de största utsläppsposterna från materialtillverkningen.

 


Hur tycker du branschen bemöter tankarna om hållbarhet och utmaningarna? 

 – Jag tycker branschen agerar jättebra. Det sker otroligt mycket bra just nu inom bygg. Många initiativ tas dock ovetande om varandra och det pågår parallell utveckling. Skulle vi bli bättre på att kommunicera och samordna våra utvecklingsinsatser så skulle vi som bransch få ut mer av den starka utvecklingskraft som finns. 

 

schermafbeelding-2022-08-29-om-14-57-06.png
Hur kombineras ekologisk hållbarhet med bra ekonomi? 

  Det står inte i kontrast till varandra, hållbara lösningar behöver inte kosta mer, dessutom går resurseffektivitet helt i linje med ekonomisk effektivitet. Hållbarhet genomsyrar idag alla leden och man går inte bara på pris utan kravnivån utöver pris höjs hela tiden. Våra Kunder efterfrågar alltmer hållbarhet såväl socialt som ekologiskt och ekonomiskt och det är ingen skillnad på privata och offentliga beställare.

 

 

Vad är din bild av hur konjunkturen kommer att utvecklas under 2023?
  Bilden är tyvärr ganska mörk: Vår senaste konjunkturprognos visar att bygginvesteringarna kommer att minska med drygt 11 procent, sett över hela prognosperioden. Det har främst sin grund i den överhängande risken för akut cementbrist i Sverige. Vi bedömer att sysselsättningen inom byggindustrin vänder ner och börjar visa negativa tillväxttal. Bygg- och anläggningssektorn påverkas också den av höjd inflation och osäkerhet till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Bristen på komponenter, skenande råvarupriser och en akut energikris kommer att hämma produktionen. Våra experter bedömer att BNP-
tillväxten landar på blygsamma 0,3 procent 2023. Det kommer att drabba bostadsbyggandet, hindra nödvändiga investeringar i t ex infrastruktur och påverka människors privatekonomi negativt. 

 


Vilka är de största utmaningarna för branschen de kommande åren och hur tycker du att branschen bör möta dem? 

   Vi har många utmaningar; inte minst bristen på kompetent arbetskraft. Vår förmåga att attrahera nya medarbetare beror på hur framtidsutsikterna för branschen ser ut, men också på förutsättningarna för yrkesutbildning på alla nivåer och möjligheterna att yrkesväxla. Vi jobbar kontinuerligt med att föra dialog med beslutsfattare på olika nivåer för att vässa innehållet i Bygg- och anläggningsprogrammet och att öka satsningarna på yrkesutbildning. Sverige behöver yrkeskunniga inom alla områden!